Sidor

tisdag 29 september 2015

September Glossybox


Septembers Glossybox låg i brevlådan idag. Var ett tag sedan som både Maja och Magdas Glossybox kom samma dig. 

Innehållet denna gången var nästan det samma i tjejernas boxar. Det enda som var annorlunda var att Magda fick en blå ögonskugga medan Maja fick en grå. Misstänker att de kommer att byta med varandra. 


Glossy mag innehåller denna gången mycket nyttigt. Recept som kan användas med kokosoljan bland annat. 

Benefit Cosmetics Roller Lash Mascara

Denna hyllade mascara från ett av våra favoritmärken har specialutformad borste som separerar och lyfter dina fransar till en helt ny nivå och gör dig redo för en kväll i rampljuset!
Originalprodukt: 235 kr/8,5 gram



Vita Coco Coconut Oil

Kokosolja har en mängd olika användningsområden inom skönhet- både inifrån och ut - och går att använda i såväl matlagning som på kroppen och i ansiktet. Perfekt för torr hösthud, som make-up remover och som nattkräm!
Originalprodukt: 130 kr/500 ml




Make Up Store Microshadow

Högpigmenterad ögonskugga som ger en mycket intensiv och klar färg. Skuggan är av absolut högsta kvalitet och du får en ögonmakeup som sitter hela dagen.

Originalprodukt: ca 145 kr/st






Glam of Sweden Caviar Pearls

Från detat nya svenska varumärke får du vackra caviarpärlor i olika färgglada nyanser att dekorera naglarna med. Sätt enkelt och effektfullt extra färg på hösten.
Originalprodukt: 39 kr/15 ml




Naked Lips Organic Tinted Lip Balm, Plush Red


Detta bästsäljande läppbalsam finns nu i en mer pigmenterad ton, perfekt för en snygg höstlook. Ekologisk aole vera, bixvaax och kokosolja ger dig både mjuka och vackra läppar.
Originalprodukt: 59 kr/st



ACO Protecting Day Cream Saché

Som bonus får du ett prov på denna härliga dagkräm som skyddar huden samt tillför riktigt med fukt. Krämen motverkar hudens första ålderstecken såsom fina linjer och minskad lyster. Innehåller även spf 15.
Originalprodukt: 209 kr/50 ml

söndag 27 september 2015

Adhd - vänskap, relationer

Att leva med tillsammans med andra människor är något helt annat än att leva själv. Livet är inte alltid en dans på rosor och det är nog naturligt när olika viljor ska leva tillsammans. Det kan vara jobbigt i relationen mellan man och hustru. Det kan vara tufft i relationen mellan föräldrar och barn och det kan vara motsättningar i relationen mellan syskon.

När man då lägger till ytterligare en faktor i denna situationen blir livet ännu svårare. Att leva med personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ger svårigheter på ett helt annat sätt.

Att man har svårt med vänner eller relationer med andra personer överhuvudtaget har givetvis olika förklaringar när det gäller de som har en neuropsykiatrisk diagnos precis som det gäller personer utan diagnoser.Vissa har mer problem medan andra har mindre. Allt är givetvis utifrån den egna personligheten men när det gäller de med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar finns det många likheter.

Något som vi upplever väldigt intensivt med Magda är hennes problem med vänskap. Max och Maja har absolut inte haft lika svårt för det här med vänner som Magda även om de haft sina svårigheter i relationer till andra.

Magda är mer lättirriterad än de andra trots att Max har haft ett väldigt (och fick diagnosen) explosivt humör. Vid tonåren upplevde jag att han lättare kunde kontrollera denna explosiva sidan även om han fortfarande ibland mullrar till.

Magda känner känslor mycket mer, snabbare och intensivare än de andra av mina npf:are. Hon är också den som har allra svårast att förklara hur och varför hon känner som hon gör. Utåt reagerar hon med aggressivitet medan hon faktiskt inuti är otroligt ledsen. För mig verkar det som att denna aggressiviteten är ett sätt för henne att skydda sig själv. Att bli aggressiv och därigenom tvinga folk att ta avstånd ifrån dig skyddar dig mot känslor som du inte orkar, vill eller kan ta tag i. Det är inte ofta som Magda reagerar med tårar men när hon väl gör det vet jag med säkerhet att detta är otroligt jobbigt.

Magdas aggressiva reaktion kan tyvärr istället trigga situationen till att bli värre och tillslut står hon ensam. Man måste komma ihåg att de som Magda ofta hamnar i konflikt med är personer som antingen är tonåringar, har en diagnos eller i värsta fall har en kombination av de tidigare två,

Ibland känner jag mig så frustrerad när jag ser hur saker som egentligen är småsaker blir till gigantiska problem mellan två vänner. Att de inte kan se vad jag ser gör mig frustrerad och jag måste hindra mig själv från att försöka hjälpa och förklara. Jag kom till insikten för många år sedan att om mina barn ska hitta sanna vänner så måste de hitta vänner som står bredvid dem även när det stormar rejält.

Vet inte hur jag ska skriva detta utan att det ska låta elakt men det är faktiskt så att många personer med adhd är väldigt egoistiska eller självcentrerade. Det är ofta så att de själva ska vara i centrum och det är givetvis något som kan vara svårt i en relation eller i ett vänskapsförhållande. Det beror absolut inte på elakhet eller känslolöshet utan troligtvis på oförmågan att sätta sig in i hur andra människor känner eller tänker. Att se utanför sig själv är väldigt svårt.

Att ha adhd betyder att du är intensiv och impulsiv. Impulsivitet kan ge ett lättretligt humör, misstolkningar och överreaktioner. Det finns ofta en svårighet i att se saker i ett sammanhang samt att faktiskt lära sig av sina tidigare misstag eller tidigare liknande situationer.  Kombinera detta med att vara tonåring så är det upplagt för problem i relationen.

Impulsiviteten kan också göra att du säger eller göra saker som du egentligen inte menade skulle bli som de blev. En olyckshändelse kan av andra uppfattas som något du gjort medvetet av ren elakhet fast det egentligen beror på att du inte hunnit tänka igenom innan du handlade.

Många med adhd måste säga det de tänker på och avbryter eftersom om de väntar på sin tur har de glömt vad det var de skulle berätta. Detta kan av andra ses som elakt och ohyfsat.

I alla relationer blir det någon form av konflikt. Om man har adhd kan konfliktlösningen vara en väldigt svår sak. Jag upplever med min gubbe en omogenhet i att lösa konflikter. Ofta blir det missförstånd. Gubben med adhd förstår inte mig och jag har svårt att förstå honom.

Jag har upptäckt när det gäller situationer mellan min och gubben att det många gånger beror på att han missförstår vad som är min anledning till vår diskussion. Han ställer sig alltid direkt i försvarsställning. Om jag tar upp en sak enbart för att informera till ett annat tillfälle tar han det direkt som  kritik. Jag vet inte om detta hänger ihop med hans adhd och oförmåga att sätta sig in i varför jag förklarar för honom eller om det beror på att han under hela sin barndom blivit kritiserad och nedvärderad i allt han gjort,

Jag kämpar fortfarande efter över 20 år att förstå mig på hur mina npf:are fungerar och jag inser att det är svårt för andra att förstå. Men min tro är att med kunskap kan man lära sig mer och med kunskap kan man acceptera och förstå på ett annat sätt.

Inte ska man gömma sig bakom en funktionsnedsättning och skylla på den när man inte kan eller klarar av saker men vi andra ska absolut ha förståelse för att dessa saker är sådant som faktiskt har en orsak.

lördag 26 september 2015

Städa källaren


Kroppen klagar extremt idag. Gårdagens familjeaktivitet tog hårt på mig.


Men roligt hade vi och ibland måste man ta det onda. Jag vill leva och inte bara överleva.

Gubben fixade korv stroganoff till familjen medan jag gjorde veganskt till mig. Hälsans köks veganska falafel är jättegoda och går snabbt att tillaga. Den godaste hummusen tycker jag att Sevan har.

Nu fortsätter vi sortera i källaren. Fy, vad man samlar på sig mycket saker.

torsdag 24 september 2015

Sociala koder

Vissa situationer är jobbiga även om man inte har diagnoser men med en diagnos kan det bli extra tufft. Sociala koder och svårt med känslor är inte lätt.

- Mamma, jag förstår inte. J blev arg när jag berättade att jag träffat en kille. Varför blev han det? Det var ju han som gjorde slut.
- Jag vet inte. Svårt att veta varför. Vad sa han då?
- Han kallade mig slampa och många andra fula saker. Han sa att jag skulle gå och dö. Varför sa han så? Han sa att ingen ville vara ihop med mig. Jag förstår inte varför han blev arg.
- Det gör faktiskt inte jag heller. Han kanske gillar dig fortfarande.
- Nej, det har han sagt. Han sa att han inte tyckte om mig alls.

Magda är väldigt ledsen och vet inte hur hon ska vara eller tänka.

- Mamma! Han sa att jag aldrig skulle ringa eller skriva till honom igen.
- Låt honom vara arg en stund.
- Men... Jag tycker ju fortfarande lite om honom.

onsdag 23 september 2015

Förlåt!

Jag ber om ursäkt att jag varit väldigt tyst här den senaste tiden. Det har varit väldigt mycket. Det har hänt otroligt mycket.

Har jobbat alldeles för mycket. Visserligen har jag bara en 50% tjänst men har jobbat betydligt mer. Det har varit stressande och oroande. Jag har haft vanliga arbetsuppgifter men försökt vara till så mycket hjälp jag har kunnat till mina chefer. All deras fokus har lagts på att vi faktiskt ska ha ett arbete efter oktober. Idag kom klimax.

Vi hade ett fem timmar långt möte där verksamheten verkligen synades i sömmarna. Bokföringen och allt kontrollerades.

Hjärtat som suttit i halsgropen hamnade tillslut på sin rätta plats. Med 99% säkerhet har vi en arbetsplats att gå till efter oktober. Allt är inte helt klart men det ser ljust ut. Väldigt ljust.

Än finns visserligen inga garantier för att jag personligen har ett jobb när min provanställning tar slut men jag får så mycket beröm för mitt arbete och mina ansträngningar att jag känner mig ganska lugn.

Även om det fortfarande händer mycket runt familjen på olika sätt så har jag ett stresspåslag mindre.

Tänk om det faktiskt snart kan bli, om inte normalt, så i alla fall normalt för vår familj.

Lite lugn och ro hade inte skadat.

lördag 19 september 2015

Home made pizza



Var inte riktigt med på att stiga upp när klockan ringde i morse. Hade en tuff kväll med en bångstyrig tonåring och en orolig natt med många tankar. Men det var bara att stiga upp för idag har jag suttit på skolbänken. Har gått cirkelledarutbildning på Studieförbundet Vuxenskolan.

Kommer bli spännande. Känner mig väldigt motiverad till att dra igång de cirklar som vi har funderat på. Som tur är blir det inte förrän till våren för hösten och vintern är redan fullbokade.

När jag kom hem stod gubben för middagen. Han gjorde hemgjord pizza med olika toppning. Självklart var min hörna vegansk.

Medan gubben snarkar i fåtöljen tar jag kaffekoppen och lägger mig i sängen med boken om Hitlers konstplundring.

fredag 18 september 2015

Lyxig fiskgratäng med räkor och parmesan


Gubben lagar sin egen middag idag (receptet har han hittat i Buffé).

Jag har haft en arbetsdag på Ikea med inköp till kontoret så jag åt lunch där. Ikeas grönsaksköttbullar.


Köpte faktiskt hem Ikeas kycklingköttbullar och grönsaksbullar.

600 gram torskfilé
500 gram räkor med skal
250 gram champinjoner
200 gram fryst bladspenat
2 schalottenlökar
2 msk vetemjöl
2 dl torrt vitt vin
2 msk koncentrerad fiskfond
2 1/2 dl vispgrädde
1 krm cayennepeppar
salt
vitpeppar
dill
1 kg Potatis
25gram smör
3 äggulor
1/2 dl rapsolja
1 1/2 dl riven parmesan
1 krm muskotnöt


Skala och koka potatisen i lättsaltat vatten.
Skala räkorna.
Skär champinjonerna i mindre bitar.
Fräs champinjonerna i smör i 5 minuter.
Tillsätt spenaten och fräs ytterligare ca 5 minuter.
Krydda med 1 1/2 krm salt och 1/2 krm peppar.
Pressa potatisen.
Blanda med smör, äggulor, olja och parmesan, 1/2 tsk salt, 1/2 krm peppar och muskot.
Låt svalna.
Skala och hacka löken.
Fräs löken utan att den får färg.
Rör ner vetemjölet.
Tillsätt vin, fond och 5 dl vatten under vispning. Lite i taget.
Koka på svag värme i ca 15 minuter.
Rör ner grädde och låt koka ytterligare 5 minuter.
Krydda med 1 krm salt och 1 krm cayennepeppar.
Sila såsen.
Fyll potatispurén i en spritspåse med tyll.
Spritsa fina toppar längs kanterna i en smord form ca 30x20 cm.
Fördela svampfräset i mitten av formen.
Lägg fisken ovanpå.
Krydda fisken med 1 1/2 krm salt och 1/2 krm peppar.
Häll såsen över.
Gratinera i mitten av ugnen i 175 grader i 15 minuter.
Höj värmen till 225 grader i ytterligare ca 10 minuter.
Låt stå ytterligare 10 minuter.
Strö över räkorna och garnera med dill.



onsdag 16 september 2015

Den enes skräp den andres skatt

Kastar mig handlöst in i jobbet igen efter några dagars vila. Det blev 9 timmars arbete på kontoret för den sista och tionde timmen räknas inte. Visserligen var det chefen jag hade i telefonen men vi pratade lika mycket privat som jobb.

På väg till kontoret efter ett möte tidigare under dagen gick jag förbi ett bibliotek som hade en korg med utgallrade böcker. Först gick jag förbi men vände och gick tillbaka.

Hittade denna boken som givetvis fick följa med hem.



Visst har den några år på nacken, utgiven 1998, men jag tror att jag absolut kan få ut lite kunskap ur den ändå.

Imorgon väntar en dag på kontoret med mycket att göra. Hoppas hinna med allt som jag måste och gärna lite av allt det som jag ska ta tag i när jag har tid. Hemskt vad den listan ökas på snabbt. Känns som att det läggs till fler punkter än vad jag bockar av. Hinner verkligen inte allt vad jag ska på 50%. Det måste till en förändring. Blir så otroligt stressad av att inte hinna med.

tisdag 15 september 2015

Vild höstlig kyckling

Några blåbär hade tydligen hamnat bland lingonen. 


Hösten är på ingång även om det fortfarande är ganska varmt ute.

Lagade en höstlig gryta till familjen. Lingon, enbär, timjan och svartvinbärsgelé passar perfekt ihop.

Jag använder iMat men det går lika bra att använda grädde, mjölk och/eller vatten.

- Gott, för att vara kyckling, tyckte gubben.

Det tar jag som beröm.


800-900 gram kycklingfilé
1 tsk salt
1 krm svartpeppar
1 tsk enbär
1 tsk timjan
3-5 dl iMat
1 msk fond (jag använde kalv)
1 msk soja
1 tsk balsamvinäger
knappt 1 dl svartvinbärsgelé
1 dl lingon

Skär kycklingfiléerna i mindre bitar.
Stek så kycklingen får lite färg. Plocka upp kycklingen och lägg vid sidan.
Mortla enbär, timjan, salt och svartpeppar.
Häll iMat i pannan. Tillsätt fond, soja, vinäger, gelé och kryddblandningen.
Puttra samman i några minuter.
Red av såsen tills du är nöjd.
Lägg i kycklingen och låt puttra i 20-38 minuter eller till kycklingen är klar.
Strö över lingonen precis innan servering.

Servera med kokt potatis, svartvinbärsgelé, inlagd gurka och sallad.

Struktur ute för struktur inuti



Jag har alltid kämpat för att få in struktur och ordning i vår familj. Varje gång slutar det med kaos. Anledningen är att så länge jag orkar hålla i ramarna så stannar familjen innanför men så fort min ork tryter och jag släpper efter utbryter kaoset. Varje gång är det också svårare för mig att plocka upp ramen igen.

Alla människor mår bra av struktur och ordning men speciellt de personer som har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Min misstanke är att eftersom det oftast är kaos i hjärnan eller (som Annika Sundbaum-Melin säger) en torktumlare behöver livet utanför vara ordnat. Är det kaos både i hjärna och i livet blir allt väldigt, väldigt jobbigt.

Maja insåg tidigt hur viktigt det är för henne att ha struktur. Nästan lite för bra eftersom hon förutom (eller tack vare) sin adhd också har ett kontroll- och tvångssyndrom. För henne fungerar det väldigt bra även om hon också får sina dippar. Däremot fungerar det mycket sämre för övriga familjen.

Detta slog mig igår som nästan en aha-upplevelse. Mycket av de småkrig och även världskrig som utkämpas i vårt hem hade kunnat undvikits om livet varit strukturerat. För mig är det självklart och något omedvetet att strukturera vardagen för att hinna med det jag ska och för att få tillräckligt mycket sömn. Saknar man däremot förmågan att strukturera är det lätt att det blir fem timmar framför tv:n eller datorn istället för den där timmen som det var sagt.

Vem är då jag att klaga när strukturen inte finns om jag inte varit tydlig med ramarna? Därför bestämde jag mig igår att sätta upp klara och tydliga ramar för var och en i familjen och jag börjar med den som det stormar allra mest kring just nu - Magda.

Mitt mål var att först ge en grundram och sedan bryta ner varje dag i mindre bitar. Allt efter det behov som personen har.

Gubben var väldigt tveksam och trodde inte att det skulle gå hem hos Magda men hon satt helt lugnt och lyssnade medan jag förklarade vad som gällde från och med nu.

Magda är en tjej med flera jobbiga diagnoser som ställer till det för henne och hon är också en typisk tonåring. Det jag hoppas ska komma fram med hjälp av ramarna är att Magda också är en otroligt snäll, duktig och kreativ person. Jag hoppas att med hjälp av dessa ramarna kommer Magda få tillräckligt mycket lugn i livet utanför hjärnan så hon tillslut ska kunna sortera de olika tankarna som far runt i den där torktumlaren till huvud.

Jag vill bara hjälpa henne och när Magdas strukturella ramar är stabila ska jag ta mig an den det stormar nästan lika mycket om nämligen gubben.

Magdas veckoschema:

Måndag:
Skola
Middag klockan 17
Läxor
Kompisar
Hemma klockan 20.30
Tyst klockan 22

Tisdag:
Kort skoldag
Terapeutsamtal
Hemmadag
Middag klockan 17
Kvällspromenad
Tyst klockan 22

Onsdag:
Skola
Middag klockan 17
Läxor
Kompisar
Hemma klockan 20.30
Tyst klockan 22

Torsdag:
Kort skoldag
Hemmadag
Middag klockan 17
Kvällspromenad
Tyst klockan 22

Fredag:
Skola
Middag klockan 17
Läxor
Kompisar
Hemma klockan 23

Lördag:
Middag klockan 17
Kompisar
Hemma klockan 23

Söndag:
Hemmasysslor fram till 15
Middag klockan 17
Kompisar
Hemma klocka 20.30
Tyst klockan 22

Majas frukostproblem



Maja hade världens mest logiska förklaring till varför hennes väckarklocka ringer mer än en timme innan hon ska stiga upp. Hon hade nämligen bestämt att hon skulle laga amerikanska pannkakor till frukost.

Eftersom jag var i köket plockade jag fram alla ingredienser men tillagningen fick hon minsann sköta själv.

Hörde hur hon suckade och stönade i köket. Plötslig kom ett pip:

- Mamma! Jag suger! Varför blir det såhär?

Smeten var alldeles för lös och när hon stekte fastnade pannkakan i stekpannan.

Hon fixade ny smet och ny stekpanna men efter en stund pep det igen:

- Mamma! Jag kommer bli världens sämsta mamma.

Självklart kommer jag till undsättning. Ny stekpanna, lite smör i botten och högre värme i inledningen.

- Mamma! Du är elak, utbrister Maja med ett leende. Varför lyckas du?

Jag fortsätter att steka pannkakorna och Maja berättar utmålande hur hennes barn ber henne laga pannkakor som mormor gör och hur hon kommer att vägra.

Hon kommer att bli en utmärkt mamma. Även om hon inte, just nu, kan laga amerikanska pannkakor. Om jag känner Maja rätt kommer inte ett så litet hinder stoppa henne.


2 1/2 dl vetemjöl
2 tsk bakpulver
2 msk socker
1 krm salt
2 1/2 dl mjölk
2 msk smält smör
1 ägg

Blanda de torra ingredienserna i en skål.
Vispa ner mjölk, smör och sist ägg.
Rör ut allt till en slät smet.
Klicka 1 msk smet i en stekpanna. Använd medium till låg värme.
Grädda 1 1/2 minut på varje sida.
När det börjar bubbla på ytan är det dags att vända.

Dagens klokhet


"Alla säger det, och det
alla säger måste vara sant."

måndag 14 september 2015

Att komma ihåg genom att släppa taget om minnet

Jag skickade Maja en länk med tips om olika sätt att hålla fokus för de som har add/adhd. Säkert utmärkt för de som inte har adhd också. Ett av tipsen tog hon till sig direkt och berättade glatt både för mig och lärarna hur det fungerade.

"När jag sitter i skolan och ska lyssna kan det ibland vara jättesvårt att koncentrera mig. Om jag börjar tänka på saker som jag måste komma ihåg sitter jag och tänker på det istället. Bara för att jag inte ska glömma. Nu fick jag tipset att istället skriva ner det jag måste komma ihåg på ett papper. På så sätt kan jag sluta att tänka på det och kan fokusera på det som faktiskt är viktigt då."

Glatt visar Maja pappret som hon har antecknat på och förklarar att det faktiskt fungerade.

Jag minns en gång för några år sedan att Maja berättade för mig att de hade sett på en film under en lektion och att hon inte kom ihåg vad filmen handlade om.  Hon satt hela tiden och tänkte på att hon inte fick glömma något annat.

Tänk om hon hade haft detta tipset redan då. Kanske finns det flera tips att ta till sig i länken.

Spexfoto - student 2016


Idag är det dags för spexfoto för Majas klass. Det är tradition att de blivande studenterna tar ett fotografi med mer eller mindre roligt tema. Majas klass hade valt Disneytema.

Maja tänkte först vara Ariel men tillslut blev det Alice i Underlandet.

Det ultimata är att använda kläder som man redan har eller saker man kan låna ihop. Köpa ska man undvika eller så gör man som jag.

En klänning jag sytt för många år sedan som aldrig kom till användning fick vara grunden till Alice.



Med lite förändringar skulle den kunna bli en bra Alice-klänning.

Spetskragen sprättades bort. Klänningen kortades och ärmarna klipptes av.

Nederdelen av klänningen användes till en ny krage.



Nu börjar det likna något men Maja hänger fortfarande upp sig på ärmarna. Jag håller med henne och efter lite diskuterande med mamma lyckades vi tillslut få till ärmar utan en massa extra vidd och puff.

Förklädet sydde jag av ett gammalt lakan och jag är lite missnöjd med själva kjoldelen. Den skulle varit någon decimeter längre och jag skulle inte gjort den så rak. Men jag orkade inte göra en ny.

Med ett svartskosnöre i håret, nyinköpta vita strumpor och Magdas skor är Maja klar.
Visst kan man se att hon föreställer Alice i Underlandet?


Jag tycker hon blev väldigt fin. Min egen lilla Alice i Underlandet.

fredag 11 september 2015

Journal


Sitter och läser Magdas journal från Barn- och ungdomspsyk. Vet inte om jag ska skratta eller gråta.

10 års journal består av 28 sidor. Det finns många fel och flera direkta lögner. Den enda anteckningen om Magdas självskadebeteende är en text från november 2010 att Magda i skolan skurit sig i skolan. Därefter är det tyst. Inte ett ord.

Konstigt nog står det att jag beställt en telefontid med läkaren i oktober 2014 för att påminna om att Magda behövde läkarutlåtande till Transportstyrelsen. Vilket är en felaktighet. Jag har begärt och fått telefonkontakt om läkarutlåtande till Transportstyrelsen men det var till Maja och inte Magda. Det står att jag beskriver Magda som utomordentligt uppmärksam, omdömesgill och har god förmåga till problemlösning. Att jag inte har några som helst betänkligheter angående att låta Magda övningskör för körkort.

Jösses!! Vi lever inte i samma värld.

Den dotter de beskriver är Maja. Magda skulle jag inte släppa ut på vägarna som det ser ju idag.

Att de skrivit ut Magdas medicin i Majas namn har de ändrat i journalen. Synd att jag ringde och påpekade misstaget som jag upptäckte när apoteket inte hittade medicinen under Magdas namn utan under Majas.



Jag känner att jag behöver någon mer professionell som kan hjälpa mig att läsa igenom journalen. Som kan se om Magda verkligen fått rätt hjälp.

Jag anser inte att en diagnos och en medicinering ska baseras på en testning enligt WPPSI-r som gjordes när Magda var 6 år gammal. Visst skolpsykologen har kompletterat med basutredning vid två tillfällen men jag tycker ändå inte att det har hanterats korrekt.

I mars 2015 ställs Magda i väntelista för vidare fördjupad utredning när det gäller autistiska drag.
I juni 2013 tar de bort henne från väntelistan med motiveringen att Magdas omfattande problematik är tillräckligt klarlagd utan ytterligare utredning från bup.

Ytterligare?????
Bup har aldrig gjort någon utredning på Magda.

200507 kom det en remiss från BVC-psykologen till bup. Magda ställs i kö och 200603 kommer vi på ett första besök. Då finns en anteckning om en psykolog på bup som är tveksam till om vidare utredning för tillfället kan ge något ytterligare. Sannolikt bättre att pröva medicinering direkt och psykologutredning något senare med syfte att förbättra skolsituationen.

?????

Idag skriver vi 201509 och Magda är inte godkänd i flera ämnen i skolan. Har nu fått anpassad studiegång och skolan gör allt de kan för att hjälpa. Jag gör allt för att hjälpa. Ändå mår Magda bara sämre och sämre.

Vem har misslyckats?

Jag vet att jag ofta känner att jag misslyckats i att ge Magda all det stöd och den hjälp hon behöver. Jag vet också att jag har gjort så gott jag har kunnat. Jag har tjatat och försökt få bup att förstå att Magda inte mår bra. Vet inte hur jag ska nå in.

En sak vet jag och det är att jag ALDRIG kommer att sluta slåss för min Magda. ALDRIG!!!

torsdag 10 september 2015

Kotletter i sås



Det var längesedan jag lagade mat. Var riktigt taggad inför dagens matlagning. Hade funderat och ville göra något gott för gubben. Han älskar kalops och jag funderade ut en variant med fläskkotletter.
Jag lagade med iMat men du kan själv välja om du vill ha vanlig grädde eller grädde+vatten.
Maxi hade erbjudande med fläskkotletter med ben och det fungerade utmärkt. Maja har problem med kotletter med ben men det löste vi enkelt. Hon plockade upp sin kotlett ur grytan och jag skar bort hennes ben innan hon fick den på tallriken.

6 kotletter
1 stor gul lök
2 vitlöksklyftor
3 stora morötter
5 dl vätska (iMat, grädde + vatten)
1 msk kalvfond
1 msk kinesisk soya
2 lagerblad
salt
vitpeppar

Salta och peppra kotletterna på båda sidorna. Stek kotletterna så de får lite färg. 
Skala och slanta morötterna. 
Skala och hacka löken och vitlöken grovt. 
Lägg över kotletterna i en stekjärnsgryta.
Stek morötter och lök lite. 
Tillsätt morötter och lök i grytan. 
Häll i vätska så kotletterna täcks. 
Rör i lagerblad, fond och soja. 
Låt småputtra i ca 30 minuter.
Smaka av om du behöver krydda mer. Här använder jag mig av gubbens smaklökar.
Red om du vill ha tjockare sås. Gör du enklast genom att plocka ur kotletterna ur grytan, red och lägg ner kotletterna igen.

Servera med kokt potatis, lingon och inlagd gurka. 

onsdag 9 september 2015

Tankeställare

Nu har det nog blivit lite för mycket. Nu är det verkligen dags att dra i handbromsen. Nej! Det är dags att dra i nödbromsen.

Det har varit lite väl mycket jobb. Just nu pågår ett intensivt och jobbigt arbete som är under enorm tidspress. Jag har bara en väldigt liten del i allt arbete men jag påverkas också. Dels av att jag försöker hjälpa så gott jag kan, dels att jag påverkas av andras stress och oro. Framför allt tror jag faktiskt att jag påverkas mest av att jag inte kan hjälpa till mer än vad jag gör.

Idag blev det ett arbetspass på 12 timmar och i slutet var inte hjärnan riktig med. Skickade ett mail som bara var svammel. Kändes både jobbigt och skönt när jag lämnade jobbet och visste att klimax blir i morgon när jag inte kan hjälpa och stötta. Vissa saker kan man inte rå på.

Det som oroar mig hände på vägen hem. Plötsligt kände jag inte längre igen mig. Jag hade kört vilse på motorvägen.
På något sätt hade jag missat avfarten och blev nojig när jag inte kände igen mig. Av någon konstig anledning körde jag en lång sträcka utan att se en enda skylt.

Jag blev inte riktig rädd för jag visste vart motorvägen gick. Jag visste att jag skulle komma hem även om det blev en omväg.

När jag såg första skylten och riktigt förstod att jag faktiskt missat avfarten var jag tvungen att stanna för att andas lite kvällsluft.

Kan fortfarande inte förstå hur jag kunde missa avfarten men det som skrämmer mig mest är att jag saknar minne av en lång sträcka av min bilfärd.

Jag kan vägen utantill och vet precis vilka avfarter som jag kör förbli innan jag ska svänga av från motorvägen. Det otäcka är att jag saknar ungefär halva vägen till "min" avfart. De första 3-4 milen minns jag men därefter är det tomt. Skrämmande!

Det är dags att dra i bromsen.

tisdag 8 september 2015

Muggar


Jag var på Eko i Fjälkinge för att köpa nya muggar. Enligt deras reklamblad hade de röda kaffemuggar för ett billigt pris. Men när jag kom dit visade det sig att det varit ett feltryck. Det fanns inga röda muggar. Valet fick bli mellan rosa, turkos, grå och vita. Därför blev det inget inköp. Jag SKULLE ha röda.

Istället hittade jag detta fantastiska på en hylla. "I'm not plastic" - muggar.

Det är en mugg gjord av ett grönt, eco-vänligt, petrolium fri, BPA fri och icke giftigt material, nämligen PLA (poly-Lactic Acid).

Tillverkaren är Plastudio.


Muggen är 100% återvinningsbar. Den läcker inte och fungerar lika bra för varm som kall dryck.

Maja var ute efter en försenad present till presentkortet hon skulle ge till sin kompis Jesper. När jag såg dessa muggar tänkte jag direkt på honom. Ett snabbt sms till Maja och en grön mugg låg i varukorgen.

Den röda köpte jag till mig själv. Fungerar perfekt till kaffet jag dricker i bilen på vägen till jobbet.

Magda köpte den rosa och Maja ville ha den ljusblå.

När jag kom hem klagade gubben och Max över att inte de fått någon mugg. Blir till att köpa muggar åt dem också. Om det nu finns några kvar när jag kommer till Eko igen.

Jespers present då? Jo, enligt Maja blev han väldigt glad över muggen.