Sidor

onsdag 25 april 2012

Skäll och omtanke

Var hos "min" massör idag på vårdcentralen. Kerstin är en otroligt stark och förståndig kvinna som har en förmåga att trycka på precis rätt punkter hos mig. Innanför hennes dörr kan jag släppa all kontroll. Idag blev det många tårar när hon med bestämd röst förklarade varför min kropp och mitt psyke reagerar som det gör.

Kerstin är helt medveten om min livssituation. Hon vet hur min vardag ser ut. Hon vet hur mycket som ligger på mina axlar. Hon förstår familjens problem. Allt detta gör det så otroligt skönt att få prata med henne.

Tårar som bubblar under ytan.
Fingertoppar och fötter "somna". Det är otroligt otäckt när fötterna somnar under tiden man går.
Tryck och smärta i hjärttrakten.
Minnet sviktar. Känns som om hjärnan är på väg till härdsmälta.

Jag har för mycket på gång. Mitt liv snurrar allt för fort. Jag behöver stanna upp och ta en paus.

Under massagen hittade Kerstin mer.

Att bara Kerstin rörde min huden gjorde fruktansvärt ont. Men jag vet ju att det är ett nödvändigt ont så det går att klara av.

Precis som reumatologen sa så har jag stelnat mer i bröstryggen. 

Kerstin hittade en stor muskelknuta i höger axel som sträckte sig ner mot bröstmuskeln. Det förklarade min känsla av att jag är sned.

Kerstin konstaterade att bröstmusklerna var väldigt spända och hittade där en förklaring till smärtorna i bröstet. Mina muskler är så spända att de inte ens tillåter bröstkorgen att utvidgas för att lungorna ska fyllas med luft.

Efter massage och vila så pratade vi mycket om kroppshållning och rörelseträning.

Jag måste ta hand om min kropp. Jag måste lyssna. Jag måste säga nej och stopp.

Kerstin påpekade flera gånger att jag måste ta mig tid till vila. Att andas.

Det är nu dags att dra i bromsen innan kropp och psyke själva drar i nödstoppet.

Men jag har en tendens att säga precis som Alfons Åberg.

- Jag ska bara....


Men jag har idag fått mig en ordentlig tankeställare.

Vem är där för min familj om inte jag är där? Vem står på barrikaderna för dem? Vem hjälper jag den dagen jag inte orkar?

Så inte bara för min egen skull utan även för min familjs skull så måste jag börja lyssna. Lyssna och handla.




8 kommentarer:

  1. Hmmm..."vad var det jag sa"?
    Nä, den är taskig...
    Lyssna på Kerstin, snälla snälla L8!!!

    "Breath"
    <3 <3 <3

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag vet. Och det sa Kerstin flera gånger. Jag vet själv varför jag mår som jag gör. Problemet ligger i att jag måste erkänna och verkligen ta tag i det. Men det är svårt när man känner tvång av att vara Superwoman. Men jag måste släppa. Kram

      Radera
  2. K B T!!!!
    Där får du verktygen för dig...så du kan ge till dina kära vad de behöver på rätt sätt. Be om en remiss :-D

    SvaraRadera
  3. Hej! Har nyligen hittat hit. Känner igen mig i stora delar i det du skriver. Vet inte varför det är så svårt att släppa trots att kroppen och psyket kräver det egentligen. Hoppas du kan göra det, eller få hjälp att göra det. Ska läsa in mig lite mer här hos dig :) Lider själv av Tietzes och fibromyalgi och gud vet vad eftersom min läkare inte vill/kan hjälpa mer men jag känner igen mig i en del av det du kämpar med så jag är tacksam att jag hittade hit in till dig.
    kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Roligt du hittat hit. Hoppas du fortsätter att uppskatta det du får läsa. Kram

      Radera
  4. Vill innerligt rekommendera att du prova Kundalini-Yoga. Det är en medicinskt inriktad yoga som för mig är en fantastisk upplevelse. Just nu går jag och maken en grundkurs med ett pass per vecka, men vi "yogar" även här hemma.
    Snälla du, sök på nätet och hoppas att du kan våga prova.
    Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det ska jag undersöka. Tack för tipset. :-D. Kram

      Radera
  5. Hej Lotta!
    Jag rekommenderar också yoga. Och meditation. Har själv en väldigt pressad vardag med NPF inpå och även under skinnet. Fibro och hypertyreos. Whiplash och Ehlers-Danlos syndrom (bindvävsproblem, överrörlighet, kärl etc, googla om du vill veta). Jag har inte blivit bra men dock väldigt mycket bättre sedan jag började med avspääningsövningar, meditation och nu även yoga. Känner direkt när jag inte sköter mig. Måste måste måste sätta av den där tiden för mig själv där jag drar mig i nacken och verkligen gör mina övningar. De är lika viktiga som pillerburken. Men vet såklart inte vad som funkar för dig. Men är du som jag har du säkert provat en massa redan :-)
    Kram/Tina

    SvaraRadera