Som en fjäder

Jag har burit på en tung sten. Ett åtagande som känts övermäktigt.

Sedan i april har jag gått och våndats. Faktiskt mått riktigt fysiskt dåligt.

Tror känslan av att inte ha rätt kunskap och att sakna kontroll har hindrat mig.

Även om jag vetat att jag tillslut skulle bli tvungen att ta tag i det har jag skjutit och skjutit det framför mig.

Idag sa jag till mig själv:

-Du är löjlig. Det är en dator och massa papper. Vad är du rädd för? Skärp dig!

Så istället för att sitta och slötitta på skit på tv har jag nu fixat bokföringen till föreningen.

(Ja, jag vet jag skulle ha en egodag men detta känns otroligt bra.)

Hur enkelt som helst. Och jag tyckte det var jättekul.

En stor sten föll från mitt hjärta. Jag är klar fram till december månad. JAG GJORDE DET. Viktigast är att jag insåg att jag faktiskt kan. Jag vet hur man gör när man bokför.

Varför har jag varit så orolig? Varför har jag byggt upp detta hinder?

Nu svävar jag som en fjäder. Underbart!