Max hade svårt för matte redan i mellanstadiet. Han kopplade inte. Multiplikationstabellen var rena rapakaljan. Tillslut gav lärarna upp och han fick ha en ficktabell som hjälp vid räkning.
På högstadiet fick han enskild undervisning och lyckades få godkänt.
Men nu på gymnasiet tog det stopp. Betyget som han får i matte är F. Han kom inte ens upp i godkänt.
Det som irriterar mig är att det inte förekommer någon information mellan grundskola och gymnasium. Att de åtgärdsprogram och lösningar som fungerar inte längre anses som viktiga. Att alla de lärdomar som skolan fått under 10 år plötsligt raderas.
Okej, på ett sätt är det bra att ungdomarna kommer till gymnasiet som oskrivna blad men på ett annat sätt är det korkat att uppfinna hjulet igen.
Jag har förklarat Max svårigheter men det verkar som om ingen lyssnar.
Nu sitter han med ett F och inte får kompletta gymnasiebetyg.
Kan inget annat än sucka.
Nå väl, hans far hade inga betyg att skryta med men honom löste det sig för. Tillslut.
Arbetsmarknaden är helt annorlunda idag än 1987. Då gick gubben direkt från skolbänken in i fabriken.
Det tog honom 18 år och mycket hårslitande från min sida innan han kom dit han verkligen ville.
Hade hoppats att den erfarenheten skulle hjälpa Max men han måste nog vakna själv.
Det blir en tuff väg men jag ska stötta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar