Köttskandalen

När det rapporterades om hästkött i köttbullar och färdiglasagne blev jag ganska förvånad över folks reaktioner. Även om jag själv inte äter hästkött om jag kan välja så finns det i våra affärer. Det är inte tabu att äta häst. 

Varför då denna hysteri?

Var det för att folk kände sig lurade och bedragna?

Det var ju inte så att de hade ätit något som var skadligt eller oätligt.

Var det för att häst för många är ett husdjur, en familjemedlem?

Jag minns att jag reagerade starkt när jag såg program från Kina där hund enligt traditionen stått på menyn.

Någonstans ringde det en klocka men jag kunde inte riktigt plocka fram vad det var jag hade tänkt på. Någonstans inne i min hjärna fanns kunskap som ville ut men jag kunde inte hitta facket.

Men inget fick ljuset att gå upp för mig. Jag visste att jag hade en känsla av varför folk reagerade som de gjorde. Eller snarare en tanke om varför det blev sådan hysteri.

När jag så häromdagen fick massa böcker med mig hem och jag satt och bläddrade i vikingaböcker

kom jag på vad det var.

Jag hade läst om tiden när missionärerna kom till Norden för att kristna. Då hade jag läst som sedan att äta hästkött som ansågs tillhöra det hedniska och var enligt Bibeln förbjudet.

I Ebbe Schöns bok Svensk folktro A-Ö slår jag upp ordet hästkött och mycket riktigt.

De kristna förde med sig avskyn mot att äta hästkött till Norden. Det var orent. Syndigt.

Ebbe Schön tar också upp i sin bok hur vi faktiskt än i dag, omedvetet, är formade av mycket av den folktro som genomsyrat våra förfäders liv.

Kan det vara en del av en förklaring till varför folk reagerade så starkt på hästkött i köttbullar och färdigmat? Eller är det helt enkelt så att man reagerar väldigt starkt på att bli lurad.

Tanken om att vi påverkas mer än vad vi tror om tidigare generationers åsikter är väldigt intressant.