Idag kommer gubben hem och vår prövotid med en gubbe som jobbar borta i veckorna är över.
Gubben säger att det varit fem veckor men jag tror honom inte. Har tiden verkligen gått så fort?
Den som tyckt att detta varit väldigt jobbigt är gubben.
Han har fått träna på att få nya och flexibla rutiner. Något som är väldigt jobbigt både fysiskt och psykiskt för en person med adhd.
Jobbigast för honom säger han själv att det har varit att inte vara hemma. Jag tycker det verkar varit matsituationen. Så mycket som han klagat över sin mage. Är man inte van att äta hamburger på fastfood-ställen varje dag eller värma mat från frysdisken så är det inte konstigt att magen krånglar.
Själv tycker jag det har gått väldigt bra att vara gräsänka.
Jag har inte ställts inför några större problem där jag behövt en stor och stark gubbe. Är van vid att lösa det mesta.
Det har varit ensamt i sängen. Även om hans snarkningar väcker mig om nätterna har jag saknat honom.
Nu ska gubben nog ha semester. Men med honom vet man aldrig.
Ska bli skönt att få rå om honom. Få skälla lite när han inte plockar undan efter sig. Gnälla när han inte lyssnar. Och krama honom av tacksamhet för att han är min och orkar med mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar