Hade svårt att komma ur sängen. Kroppen vill inte alls idag och varje rörelse gör ont. Vet att jag måste igång oavsett hur ont det gör. Blir inte bättre av att stelna ännu mer.
Det tog lång tid att få på kläderna och strumporna får vänta tills någon kan hjälpa mig.
Tänk att en så självklar sak som att dra tröjan över huvudet ska behöva kosta så mycket energi och tårar.
BH ska vi inte diskutera. Hur ska jag kunna knäppa den i ryggen eller ta upp axelbanden?
Den nya grinden gubben satte upp för att hindra hundarna är nu också ett hinder för mig.
Mina händer orkar inte öppna den. Jag klarar helt enkelt inte av att öppna.
Grinden är också för hög för att jag med mina korta ben ska kunna klättra över.
Hur sjutton löser jag detta? På andra sidan är köket och ytterdörren.
Jag behöver mat i magen och framförallt kaffe. Hundarna behöver komma ut och kissa och Alfons sitter på fönsterbläcket vid köksfönstret och förstår inte varför jag inte öppnar för honom.
Fy, vad jag är ynklig. Får vänta här tills någon kommer hem.
Fånge i sitt eget hem fick genast ny betydelse.
Nåväl, jag har det varmt och ingen grind till min toalett. Alltid en tröst i eländet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar