Gubbens ord som egentligen var tänkt för att få mig att inse hur dum jag är mot mig själv gjorde mig ledsen. Men jag biter ihop. Visar inte hur sårad jag blir.
Jag kan inte bara tänka på mig själv. Jag kan inte låta bli att göra saker på grund av att jag har ont.
Då skulle ingenting hända.
Om jag skulle undvika allt som gör ont skulle jag bara ligga i sängen och överhuvudtaget inte röra mig.
Trots det skulle jag ha ont men absolut inte lika mycket som när jag kämpar för att leva som jag vill.
Tänkte skriva normalt. Men ordet normalt är individuellt. Så därför säger jag som jag vill.
Orka, hinna och ska.
Visst, jag pressar mig hårt. Men vissa saker måste göras. Förr eller senare. Det är ingen annan som plockar upp bollen så om jag låter bli att tex städa så när jag väl gör det är städningen sju resor värre och ännu jobbigare.
Idag steg jag mödosamt upp 6.30. Jag låg in i det sista. Orkade inte. Ville inte. Men i ren ilska över att inte orka steg jag upp.
Hämtade bilen på verkstad innan klockan 7. Tacksam för att bilen äntligen fungerar igen men sorgsen över de 2000 kronor som försvann. Vet att till helgen ska lille gröne också bli lagad och om någon vecka bromsar till silver.
Pengar, pengar som flyger.
Nu frukost innan massage.
Kommer göra ont. Kommer få mer ont.
Kommer göra ont. Kommer få mer ont.
Jag orkar inte. Jag vill inte.
Därefter har jag lovat köra till Ikea. Sedan hämta gubben på hans jobb. Sedan själv jobba.
Jag orkar inte men om jag stannar upp bryter jag ihop.
Vad händer om du blir indisponibel kanske en veckas tid? Något som gör att du verkligen inte kan pressa dig själv? Blir allt bara liggandes och hängandes i luften tills du är tillbaks på banan även då?
SvaraRaderaFrustrationen som jag känner, som står bredvid, kan inte vara ens i närheten av vad du måste uppleva.
Precis så är det. Städ, tvätt och allt annat bara ställs på paus.
SvaraRaderaJust nu känns det otroligt tungt. Vi kommer ingenstans. Samma diskussioner kommer upp gång på gång. Ingen förändring sker.
Som det känns nu hittar jag ingen lösning. Har försökt med precis allt. Schema, listor, förklara, resonera, gråta, skrika, böna och be. Allt som återstår är att hålla käft och kämpa.