Sidor

fredag 16 maj 2014

Utfärd

Efter två leveranser av ungdomar och matning av katter vars matte är så resa kom jag hem igen. Gubben låg fortfarande till sängs men han var vaken.

Fick med honom på en roadtrip.

Vissa ställen säger man att man ska åka till, att man bara måste åka till, men det liksom aldrig blir av. Ett sådant ställe är Anto's i Hällevik. Men först stannade vi på Kicki's corner i Mjällby för frukost.


- Du kommer bli besviken. Det (Anto's) är inget särskilt, säger gubben.

Men Anto's var precis som jag tänkt mig. Massor av nödvändiga och totalt onödiga prylar.

Jag kom ut med ny termos, stekjärn, stekspade och slickipott. Gubben hittade också några nödvändiga saker till garaget.



Efteråt körde vi till Glassbåten i Sölvesborg och åt mjukglass vid havet.



Helt underbart!



För att gubben också skulle få se på något trevligt gick vi inom Claessons motor. Men det fanns inget som lockade fram dregel hos honom.


Under hela var tripp har jag haft smskontakt med Maja. Hon hade en jobbig dag och livet var extra tungt att leva. Tillslut orkade hon inte mer och vi beslöt oss för att hämta henne.

När man mår dåligt inombords finns det inget bättre än natur och djur så medan gubben botaniserade på Harald Nyborgs gick jag och Maja till djuraffären.

Att se henne le och ögonen tindra gör gott i ett mammahjärta.



Livet är jobbigt för de flesta tonåringar men för Maja är det speciellt jobbigt. Att med sina diagnoser klara av vardagen tar otroligt mycket av Majas energi. Tror inte många av oss verkligen förstår hur tufft hon har det.



Både jag och Maja har gjort vårt bästa för att skolan ska förstå hennes problem och ge henne den stöd och den hjälp hon behöver. Men plötsligt finns ingen hjälp utan Maja får förklaringar som att gymnasiet är frivilligt, att i vuxenvärlden får man ingen hjälp och att det fixar sig nog.



Det jag är rädd för, och det skolan borde inse, är att de kommer att förlora en student som verkligen vill men som inte längre orkar.

Det gör mig så ont i mitt hjärta och jag vet inte hur jag ska kunna hjälpa mitt barn.

Här inne bland djuren och fiskarna behövs inga konstigheter. Här inne kan hon slappna av. Här inne kan Majas hjärna vila. Strunta i allt annat som finns där ute. Utanför dörren, ute i världen. En liten stund av ro.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar