Hur orkar du?

Får just nu den frågan så ofta. Vet att folk ställer den av omtanke men jag ljuger. Jo, faktiskt gör jag det. Jag som aldrig ljuger. Jag ler lite snett och svara:

- Jodå! Det går.

Verkligheten är att jag gråter i duschen, när jag borstar tänderna och under täcket. Gråter av smärtan i kroppen. Gråter av tröttheten som förlamar min hjärna.

Sedan torkar jag tårarna och plockar upp superhjältemanteln. Ljuger för alla och för mig själv. Vägrar erkänna mig besegrad. Vägrar acceptera att jag inte orkar. Kämpar på tills naglarna grävt blodiga jack i handflatan. Det ska gå.

Det är inte många veckor kvar med många arbetstimmar. Snart är sommaren över och livet lugnar ner sig. Jag ska orka.