Härlig fredagskväll

Igår kom både Max och Maja hem. Max bor mest hos flickvännen och Maja har tillfälligt flyttat ut.

Vi beställde pizza och bara umgicks. Så härligt att ha alla samlade och att alla var på bra humor.

Som mamma känns det otroligt skönt att se dem tillsammans utan bråk.

Insåg igår på föräldrautbildningen på mellanvården att vår konstiga familjesituation för oss blivit normal. Vi vet egentligen inget annat. Det spelar ingen roll att vår familj är annorlunda men vi måste ändå fungera.

Stunder som denna har genom åren varit få och därför känns det speciellt för mig.

En annan sak som psykologen fick mig att förstå är att jag måste acceptera hur mitt moderskap blev.

Jag sa att jag bara ville vara mamma (inte vårdare och assistent) och fick till svar:

- När man får ett litet barn (tre i mitt fall) har man drömmar och förväntningar. Inte trodde du att det skulle bli såhär. Det du måste acceptera är att detta är den mamman du blev. Det är den mamma du behöver vara.

Tror det är väldigt sant och jag måste acceptera att det jag drömde om i framtiden för både mina barn och mitt föräldraskap kanske inte blir som jag önskade. Bara för att det inte blir som tänkt betyder det inte att det inte kan bli bra. Bra efter mina barns förutsättningar. Bra efter min förutsättning.