Vad visade utredning?

Det har nu gått mer än 5 månader sedan jag och Magda var i Stockholm för att få ett svar på vad utredningen visade. En neuropsykiatrisk utredning som Region Skåne efter 12 är äntligen utfört eller....remitterat till. Det är över 12 år sedan Magda remitterades från BVC-psykolog till BUP. 14 år sedan vi sökte hjälp för vår 4-åriga dotter som mådde dåligt.

Jag trodde att det skulle bli mycket lättare när vi äntligen fått det svar som vi väntat på i så många år. Även om jag självklart visste att Magdas svårigheter skulle vara de samma även om det fanns en utredning och papper som visade det vi misstänkt sedan hon var liten så trodde jag att andra runtomkring skulle förstå henne nu. Äntligen se Magda för den hon är och ge henne den hjälp som hon faktiskt behöver. Blev det så?

Tveksamt. Det har hänt lite men det går så sakta.
Magda har fått en LSS-handläggare och beslut om ledsagare 15 timmar i månaden för att lära sig att komma ut utan stöd från familj och vänner. Beslut säger jag för den ledsagare som skulle bli presenterad hoppade av.

- Hon vill väl inte ha med mig att göra, sa Magda.

Magda blev tillslut remitterad av BUP till Vuxenpsykiatrin och Vuxenhabiliteringen men förat efter att jag terroriserat sekreteraren i 4 veckor.

"Handlingarna från utredningen i Stockholm hade råkat hamna på fel läkares bord och hon visste inte vad hon skulle göra med dem."

Vi var på ett första möte på Vuxenhabiliteringen som gick jättebra. Magda var som.vanligt väldigt anti och hade taggarna utåt men när hon insåg att arbetsterapeuten var verkligt intresserad så öppnade hon upp sig. Imorgon är ett nytt besök inbokat. Om jag förstod det rätt så kommer de att göra en djupare kartläggning av Magda och hennes behov. Men redan på första mötet så ifrågasatte arbetsterapeuten varför Magda som har sömnsvårigheter inte fått prova tyngdtäcke.

Äntligen! Som jag har tjatat på BUP om både Max och Magdas sömnsvårigheter. Speciellt Magda som hela sitt liv haft det väldigt svårt med sömnen.

På första mötet på vuxenpsykiatrin var Magdas taggar återigen utåt. Tänk om alla de som inte gett Magda stöd under hennes liv kunde se vad deras ickehjälp har gjort. En misstänksamhet och ilska mot vuxna och speciellt mot vuxna inom sjukvård och skola.

Läkaren vi träffade på BUP var trevlig och Jon vann över Magda. I alla fall till en början. Hur det kommer att gå får vi väl se.

Bara de håller vad de lovar. Lyssnar och försöker förstå Magda så kommer det att bli bra.

- Ingen idé mamma. Det är ändå ingen som bryr sig.

Så vad var det då som den efterlängtade utredningen visade? Vad är det som vi trott hela Magdas liv men som vi inte fått BUP att se?

Diagnoserna som Magda fick är:
Autism i barndomen
ADHD
Marginell intellektuell funktionsnedsättning
Ångest- och depressionstillstånd

Förutom dessa även tidigare diagnoser dyslexi och dyskalkyli.

Magda som, enligt BUP, "bara" hade ADHD var tydligen lite mer komplex.

Vad alla dessa diagnoser innebär är alltför mycket att ta upp i detta inlägg så jag kommer att dela upp det. Magda har inte riktigt själv greppat vad dessa diagnoser innebär och habiliteringen har lovat att hjälpa henne.

Jag försöker se framåt och hjälpa Magda till att bli en självständig individ men ibland känns det så fruktansvärt bittert att hon inte fått den hjälp och det stöd hon behövde. Jag blir arg på mig själv att jag inte skrek och bankade mer. Att jag litade på att professionen visste vad de gjorde. Men jag försöker fokusera på framåt.