Autism - min förklaring i korthet

Nå, kan man förklara hur ett barn mår med en diagnos? Absolut inte. Att få en diagnos, i det här fallet autism, förklara inte hur mitt barn är eller mår. Autism är en diagnos som är väldigt individuell beroende på vilka övriga diagnoser eller svårigheter som finns. Även graden av de olika diagnoserna spelar in. Men det finns vissa saker som många eller de flesta med autism uppvisar och jag har försökt att förklara dem här. Jag tar inte på mig någon expertis utan vill betona att jag enbart är en mamma. Här kommer i alla fall min förklaring på den första av Magdas diagnoser - Autism.

Autism är en utvecklingsneurologisk funktionsnedsättning som påverkar hjärnans sätt att hantera information. Hur stor funktionsnedsättningen blir är väldigt olika från person till person. Alltså kan man inte säga att personer med autism är si eller så. Det är väldigt individuellt men givetvis finns likheter.

Autism kallas också för autismspektrumtillstånd, AST eller autismspectrum disorder, ASD. Detta är ett samlingsnamn för diagnoser som tidigare kallades autistiskt syndrom, Aspergers syndrom och autismliknande tillstånd. Idag används alltså AST/ASD eller autism för alla dessa tillstånd.

Det är vanligt att en eller flera andra diagnoser förekommer tillsammans med autism. Exempelvis:

• intellektuell funktionsnedsättning
• epilepsi
• sömnstörning
• språkstörning eller inlärningssvårigheter
• ADHD
• ångest
• depression
• fobi
• tvångssyndrom

Att ha autism tillsammans med andra funktionsnedsättningar eller sjukdomar påverkar hur svåra symtomen blir.

Symtom:
Vid autism finns det svårigheter inom två områden:

• Begränsningar i socialt samspel och kommunikation
• Upprepande beteenden och begränsningar i intressen och aktiviteter.

Fysisk närhet:
Som förälder upptäcker du ofta redan tidigt att barnet inte svarar på kontaktförsök som andra barn. Vissa undviker ögonkontakt men långt ifrån alla. Många barn med autism har svårt med kroppskontakt och vill inte kramas eller hålla i handen.

Lek:
Det förekommer ofta att barn med autism saknar intresse att leka med andra barn. Ofta är det "vid sidan om"- lek och barnet är inte en del av den gemensamma leken. Rollekar eller spontana lekar är svårare än "sorterings"-lekar eller lekar med ett bestämt mönster.

Språk:
Vid autism är det vanligt att lära sig prata sent. En del personer med autism kan ha svårt att förstå och tolka språkets djupare mening, även om de kan uttrycka sig bra. Det som andra personer säger uppfattas ofta bokstavligt. Det är vanligt att ha svårt att förstå humor och ironi. Att tolka ansiktsuttryck, tonfall och gester kan vara svårt. Vid autism är det vanligt med svårigheter att inleda och upprätthålla samtal med andra. Så kallat småprat om väder och vind uppfattas ofta som meningslöst.

Sinnesintryck:
Vid autism är det vanligt att reagera annorlunda på sinnesintryck. Personen kan reagera på ett oväntat sätt på lukt, smak, konsistens, ljud, ljus eller beröring.

Starka reaktioner på smak och lukt gör ofta att personer med autism har speciella matvanor eller vill bara äta viss sorts mat så kallat selektivt ätande. Detta handlar inte om att personen inte tycker om maten utan är en mycket komplext problem. Måltiderna kan bli stressande och leda till konflikter. Det är därför viktigt att förstå orsaken bakom barnets beteende. Det kan exempelvis vara matens konsistens eller smak som personen reagerar på. Personer med autism har ofta svårt att bryta med ett beteende och det innebär även vanor kring maten. Den sociala gemenskapen i samband med måltiderna kan upplevas som både fysiskt och mentalt krävande.

Beröring/känsel är ett annat sinne som kan vara väldigt jobbigt. Kramar och annan fysisk beröring kan upplevas som hårdare och mer skrämmande. I vissa fall kan det kännas som en kränkning av den egna individen. Kläder kan skava eller material kan vara obehagliga.


Inlärning:
Personer med autism har ett annorlunda sätt att lära sig saker, tänka och bearbeta information. Många med autism kan ha svårigheter att tolka det personen hör men har ofta lättare att uppfatta det som går att se. Intryck kan vara svåra att ta in och sortera.
Det är viktigt att undvika för stora krav som barnet inte kan leva upp till. Viktigt att inte heller lägga sig på en för enkel nivå så att utvecklingen avstannar. Det är viktigt att inlärningen ger motstånd men inte så pass mycket att barnet ger upp. Varför försöka när man ändå bara misslyckas?

Sömn:
Personer med autism kan ha svårt att sova, men tydliga rutiner kan hjälpa för att få en bra sömn. Det handlar alltså om hela situationen kring sänggående. Att äta en lätt måltid, bad, tandborstning och så vidare. Allt för att situationen kring sömn ska bli så lugn som möjligt. Vissa behöver total mörker och tystnad för att kunna sova. Andra behöver nattlampa och konstant ljud. Medicinering av melatonin kan även ha effekt.


Rutiner:
Vid autism är förändringar och nya situationer väldigt svåra. En vardag med rutiner och struktur gör livet mycket lättare för personer med autism. Det kan bero på att den som har autism har svårt att föreställa sig vad som ska hända vid förändringar, vad som förväntas och därför blir rädd och orolig. Att behöva ändra rutiner kan orsaka utbrott av ilska eller förtvivlan. Det är vanligt att den som har autism vill göra saker på ett bestämt sätt. Personen behöver en lugn och förutsägbar miljö omkring sig. På så sätt kan du minska oro och stress. Varje situation kan upplevas som unik och personen har därför svårt att koppla ihop nuet med tidigare erfarenheter.