Sidor

söndag 30 juni 2013

Gräsänka

I morgon blir jag gräsänka. Gubben ska nämligen under en period börja jobba på andra sidan av Skåne.

Det är sagt att det bara ska gälla under en period av 2-3 veckor men jag tror inget förrän han är hemma i vanlig ordning igen.

Han kommer med all säkerhet i alla fall hem om helgerna så helt slipper jag honom inte.

Blir lite annorlunda att inte ha honom i sängen.

Hoppas verkligen att han håller. Han råkade ut för en olycka i träningslokalen igår när hans axel slutade att fungera och han fick ha lyfthjälp för att bli av med skivstången.

Tur att han inte var ensam där för fy vad jag ryser när jag tänker på vad som kunde ha hänt.

Tror det är honom jag borde låsa in i garderoben istället för flickorna.

Vara sig själv och lära sig släppa taget

Maja skrev under sin lägervistelse på sin Facebookstatus:

"Älskar dessa människor. Här kan jag gör saker som jag inte ens kan göra hemma bland mina vänner och folk jag känner." 

Jag tror Maja hade dansen i åtanke när hon skrev statusen men i mitt huvud blev tanken större.

Visst är det så att att man är den personen som vänner och bekanta förväntar att man ska vara. Jag menar man har en roll som man fått för längesedan och i den rollen sitter man fast.

Kanske vill man egentligen vara en annan person. Få möjligheten att utvecklas men kanske är det så att man hålls tillbaka av de förväntningar eller de åsikter som den invanda miljön har på en.

Att då kastas in i nya situationer med personer som man inte känner så får man en möjlighet att bli sig själv. Att testa på att verkligen vara den man innerst inne är. Man får tillfället till att bli en ny Maja.

Tror det var det som Maja upplevde under sin sista vecka på Öland. Där var hon helt utan gamla bojor och kunde verkligen lära känna sig själv.

Fick höra av en av lägerledarna att Maja gjort enorma framsteg sedan förra året. Han menade då inte enbart i hennes dans utan även i hennes personlighet. Han pratade varmt om henne och sa att det var roligt att se hur hon gick framåt.

Det gjorde mig så otroligt glad. Att Maja kan bearbeta många av sina "demoner" och tvinga sig själv in i situationer som egentligen är alldeles för traumatiska. Att hon kan ta lärdom av sina svagheter. Hitta egna strategier för att klara av livet.

Visst kommer det bakslag och visst kommer det fortfarande låsningar. Idag råkade hon ut för två. Den ena gick inte att lösa och hon blev otroligt besviken på sig själv och anklagade sig för att sätta andra personer i sticket. Efter en stund sa hon lugnt:

- Mamma, jag har accepterat beslutet och går på det.

En enorm seger att inse att vissa saker måste man släppa och lämna bakom sig. Ett gigantiskt steg för en person med OCD.


Lösa ett problem

Jag och gubben har helt olika körteknik och för mig innebär det en ganska traumatisk upplevelse att åka bil med honom.

Han blir irriterad över hur andra kör. Vilket för med sig att han hetsar upp sig och blir arg och kritiserar.

Han har svårt att hålla hastighetsbegränsningarna. Vilket för mig är otroligt viktigt. Visst, vem som helst kan kanske gas lite extra eller missa att hastigheten har ändrats. Men att följa lager och regler är för mig viktigt.

När gubben kör, speciellt längre sträckor, slutar det alltid med att jag blir irriterad och skäller på honom för att han inte kör "som man ska". Jag tycker inte om den människan som jag blir. Jag tycker inte om att jag blir arg på gubben. Jag vill inte kritisera och skälla på honom.

Igår fick jag nog. Vi satte oss ner efter hemresan från Öland och jag berättade hur jobbigt jag upplevde det när han körde bil. Inte på något sätt är han en dålig bilförare utan problemet är att jag blir upprörd och nervös över hans sätt att köra. Att jag upplevde det som om han lekte med mitt liv. Att han inte var rädd om mig eller de andra han har i sin bil.

Föst blev han lite ledsen men han förstod snabbt vad jag menade.

Gränsen mellan att kritisera och förklara är ganska tunn men vi lyckades i alla fall komma fram till en kompromiss.

Eftersom jag mår dåligt av gubbens körning så undviker vi min irritation genom att det är jag som håller i nycklarna. Jag är den som kör.

De gånger som jag anser att jag inte orkar eller vill så ger jag över ansvaret till gubben och måste då acceptera att han kör på sitt sätt.

Så idag satte sig gubben lugnt tillrätta på passagerarsätet och resan blev lugn och behaglig. Jag kände inte minsta irritation eller ilska mot honom.

Att lyfta upp ett problem och hitta en lösning är så betydligt mycket bättre än klumpen i magen jag har haft varje gång jag skällt på honom för hans bilkörning.

Däremot kunde inte gubben förstå varför hans familj har att göra med hur han kör bil när han är ensam. Han ansåg att han har rätt att göra vad han vill med sitt liv medan jag ansåg att rätten till sitt eget liv gav man upp den dagen man gifte sig eller fick barn. Han kunde inte förstå mitt resonemang.

Alla problem löser man inte med en gång.

Dagens klokhet


"Adversus solum ne loquitor."

"Tala inte mot solen."

Betydelsen av detta latinska ordspråk är att inte slösa bort tid med att argumentera emot det uppenbara.

lördag 29 juni 2013

Hämta hem Maja

Idag har jag och gubben kört till Öland för att hämta Maja. Danslägret är slut.


Det var många kramar som utdelades och många lovade att de skulle ses nästa år.


Som avslutning på Ölandsvisiten åkte vi till Arontorp och åt lunch. Gubben fick sina älskade kroppkakor och han sa att det var så gott att han hade kunnat köra till Öland varje dag och äta kroppkakor.


Själv testade jag raggmunkarna och de var också goda. Maja tog bara en kaka och cola.


Nu beger vi oss söderut igen.

fredag 28 juni 2013

Majas odlingar

Trots att Maja var sen med att plantera i år så händer det lite saker i pallkragarna.


Smultronen kikar fram och blir allt rödare.


De vita vinbären mognar medan buskarna med röda och svarta fortfarande är bärlösa.


Jordgubbarna är blekgröna och önskar sig sol.

I lådan där Maja sått ruccola exploderar det av babyplantor.

Döm inte du syndfulla människa

Många människor är snabba med att dömma andra. Ingen kan säga att hxn är felfri för vi begår alla fel. Kanske inte samma fel som den vi kritiserar eller dömmer men fel gör vi i alla fall.

Vi vet aldrig hela situationen bakom en persons handlande. Vi kan inte se in i hjärtat och läsa vad som ligger till grund till olika reaktioner.

Vad vet du om den kamp som försigår i din medmänniskas inre? Vad vet du om vad hxn har offrat? Vad vet du om vad hxn får utstå?

Personen du säger åt att ge det där lilla extra har kanske precis använt sina sista krafter att försvara det du tror hxn inte bryr sig om.

Visst kan man ha åsikter och ibland även kritik över andras handlingar. Jag menar inte att man inte ska bry sig om sina medmänniskor. Däremot så finns det bara en som har rätt att dömma och det är den med full kunskap. Den som ser in i hjärtat och vet orsaker och motiv.
1 Kungaboken 8:39

torsdag 27 juni 2013

Pastagratäng



800 gram kassler
1 stor gul lök
1 burk a 350 gram inlagd paprika (paprikasallad)
4 dl creme fraiche
2 msk mjöl
1/2 tsk salt
1-2 krm svartpeppar
2-3 dl riven ost
kokt pasta (4 dl okokt mängd)

Koka pasta.
Tärna kassler.
Hacka löken.
Fräs lök och kassler tills löken mjuknar.
Blanda ihop kassler/lök, pasta och paprika.
Rör ut mjölet i lite creme fraiche.
Tillsätt creme fraiche i pastan.
Häll över röran i en smord ugnsform.
Strö riven ost över.
Gratinera i 220 grader i cirka 20 minuter eller tills osten fått färg.

Servera med sallad.

Bättre dag

Tur det finns dagar som är lite bättre.

Har idag blivit klippt av en ny frisör eftersom "min" har semester.

Svårt det där. Frisörer är lite som pizza. Man är nyfiken på nya men väljer tillslut den du brukar ta.

Är nöjd med klippningen men Magda skakade på huvudet och sa:

-Det är inte du, mamma.

Efter shoppade Magda nya byxor och så åt vi lunch.



En lugn och trevlig förmiddag.

Tre timmar

Vaknade med ett ryck och satte mig upp. Tittade på klockan och blev chockad. Sist jag tittade på klockan var hon 01.54 och nu stod den på 05.05.

Jag hade sovit i tre timmar i ett sträck. Helt otroligt.

Tänk om jag kunde få mer sådan sömn.

För även om jag vaknade med huvudvärk från en stel nacke så kände jag hur skönt avslappnad jag var i både huvud och kropp.

Det är svårt att koppla bort värken när jag ska sova. Lyckas jag så vaknar jag varje gång jag rör mig i sängen. Ligger jag still så stelnar jag och smärtan blir värre.

Så min normala sömn ser mer ut som ett töcken av in och ut ur ett vilande tillstånd.

Jag får en typ av sömn i alla fall.

Fått höra av folk att jag inbillar mig och ingen hade överlevt om de inte fått sova. Att jag sover men tror att jag inte gör det.

I  början blev jag ledsen men nu struntar jag i folks ord. Jag vet ju själv. Jag känner själv och jag kan läsa på klockan själv.

Så att som i natt sova hela tre timmar i ett sträck kändes overkligt och fantastiskt.

onsdag 26 juni 2013

Något är fel och jag kan inte sätta fingret på det

Den senaste tiden har jag flera gånger börjat läsa en bok för att efter några sidor eller som värst efter något kapitel slås av känslan:

"Detta har jag läst."

Jag har tvivlat på mitt minne. Hur sjutton kan jag ha glömt att jag läst denna boken? Okej, läser mycket och fort så visst kan det hända att jag glömmer bort eller rör ihop det.

Men när det nu hänt flera böcker i rad blev jag oerhört irriterad på mig själv. 

Blev tipsad om Arne Dahl. Ingen klocka klämtade. Kollade bokhyllan men ingen bok fanns av Arne Dahl. 

Så jag köper "Hela havet stormar" utgiven 2012.

Börjar läsa och plötsligt får jag känslan:

"Detta känner jag igen."

Namnen i boken, själva dödsfallet i inledningen.

Vad ända in i...? Hade jag läst Arne Dahl i alla fall? Men jag som vill äga mina böcker har ingen Arne Dahl bok i bokhyllan. Frågetecknen hopade sig.

Började känna läsning som något stressande och alls inte avkopplande och givande. Visst hittade jag en och annan bok som jag klarade av att ta mig igenom utan Dejavu-känsla.

Så igår var jag i bokhandeln och strosade omkring. Titta lite och andas in atmosfären.

Jag var ensam i den lilla affären och ägarinnan började prata med mig. För henne berättade jag om mitt dilemma. Vi diskuterade och kom fram till att jag säkert glömmer bort eftersom jag läser så mycket. 

Hon försvann och kom tillbaka med en bok.

-Denna kan jag garantera att du inte läst. Den är precis utkommen. Vi fick den idag.

Anne Rambach?

Ringer ingen klocka.

Läser på baksidan:

"Tredje fristående thrillern om frilandsjournalisten Diane Harpmann efter Bombyx (2008) och Doft av ondska (2009)."

Fortfarande ingen klocka. 

Jag köper boken och lovar komma in och berätta vad jag tyckte.

I  morse började jag läsa och när mina ögon läst bokstäverna på sjätte sidan tänker jag:

"Detta känner jag igen."

Men det är omöjligt.

Jag fortsätter att läsa och ju mer sidor jag vänder ju mer övertygad blir jag:

"Detta känner jag igen."

Jag vet att det är omöjligt men jag gör ju det?

Förklara. Snälla ge mig ett svar på varför jag upplever detta.

Beror det på att jag läser mycket och att många böcker har drag som är samma?

Jag menar, en deckare/krimhistoria består ju av ett eller flera mord som ska lösas.

Är det inte just denna bok jag känner igen utan är det stilen?

Kan det verkligen vara så att jag har läst så mycket av deckare och krimhistorier att jag själv på sidan 5 vet vad som kommer att stå på sidan 6?

Visserligen har jag nästan alltid rätt i vem som är mördaren och ofta kan jag förklara historien direkt. Jag förundras sällan av en tvist för den SKA ju liksom finnas med.

Kan det faktiskt vara så att flera av de där böckerna som jag känner igen är böcker som jag inte läst utan det är historien som påminner om en annan? Hade jag kanske fått en annan åsikt om jag hade fortsatt att läsa lite till?

Så jag ger inte upp på denna boken. Jag läser den. Jag fortsätter. För som bokhandlaren sa så kan jag omöjligen ha läst just denna.

Skinkrulle med kapris och keso


Snabbt och enkelt är dagens middag.

500 gram keso
3-4 tsk dijon
4 msk kapris
1 dl hackad gräslök
rökt skinka
tunnbröd

Rör ihop keso, dijon, kapris och gräslök.
Fördela röran på tunnbröd.
Lägg på skinka och rulla ihop.

Servera med sallad.

Svårt

"-Lägg av med att spela så dum. Du kommer bli mobbad på högstadiet om du håller på så."

De orden gjorde ont i Magda. Ondare än någon kan förstå.

Inte första och troligtvis inte sista gången hon får höra det heller.

-Mamma, jag spelar ju inte. Jag ÄR så dum.
-Du är inte dum. Din hjärna jobbar bara annorlunda. Det är inget fel på din intelligens. Du har bara svårare att få ut den.

Magda tittar sorgset på mig. Det gör mig ont att höra hur jämnåriga attackerar henne.

Att hon ser "normal" ut och i det mesta beter sig "normalt"/som förväntat gör det nog svårt för andra att inse att Magda är annorlunda.

Även om jag känner henne vet jag inte alltid om hon har förstått vad jag sagt.

Känns så svårt och jobbigt. Hon kommer få ett tufft liv. Mycket missförstånd och tårar.

Värst av allt är det att veta att hon kommer bli utnyttjad. Jag har redan sett det hända. Både av så kallade "vänner" och de som faktiskt varit/är hennes vänner.

Vill bara skydda henne mot allt ont och jag känner mig så maktlös.

Dagens klokhet



"Vad är kärnan i frigörelse?
Att inte längre skämmas inför sig själv."

tisdag 25 juni 2013

I mina drömmar...

...står denna maskinen inte i korridoren på jobbet (vad den nu gör där?) utan den står i mitt hem.



Den perfekta platsen hade varit i mitt ssttoorrraaa kök. Ni som känner mig riktigt väl vet om att jag har ett lliiitteett kök i verkligheten.

Alternativ hade varit i vardagsrummet eller kanske i ett "gameing-room" så kallat mencave. 


Tyvärr har jag inte plats i mitt hus överhuvudtaget för att få in en sådan här underbar skapelse.


För min enda last här i livet är POPCORN.

Lite nyfiken är jag på vad popcornmaskinen gör på jobbet. Jag jobbar ju inte på ett tivoli även om det kan gå lite galet och vilt till ibland.

Lycka är...

... att orka hämta en kopp kaffe och krypa ner i sängen igen.

Fy bubblan vad jobbig denna dag blir. Kroppen vill inte alls.

Tar emot och att vi har ett jobbigt möte på förmiddagen gör inte saken bättre.

Men på med fejset, tigrinneklorna och urmodersvisdom. Här har du en mamma som är redo till strid.

"You touch my babies? I'll get you."

måndag 24 juni 2013

Färspytt



Max och Magda fick pasta till men jag åt pytten som den var. Går precis lika bra. Blev över som Max kan värma imorgon.

1 kg nötfärs
1 stor gul lök
350 gram champinjoner
1 zucchini
1 stor röd paprika
2 tomater
1 - 1 1/2 tsk salt
1-2 krm svartpeppar

Sås:
2 dl creme fraiche
2 tsk dijonsenap
1 kruka persilja
nypa salt

Hacka persiljan.
Blanda ihop ingredienserna.
Smaka av med nypa salt.

Hacka löken.
Dela champinjonerna.
Tärna zucchini, paprika och tomat.
Stek färsen smulig.
Stek grönsakerna bredvid och tillsätt i köttfärsen.
Krydda.

Servera med såsen.

Hemma

Tog lite längre tid att ta sig hem eftersom det byggs och repareras på vägen. Inte bara på ett ställe.

Dessutom satt jag fast ganska länge efter en olycka. Kändes otäckt sitta där när ambulansen kom med blåljus.

Rullade sakta förbi olycksplatsen. En man satt vid vägkanten, massa personer från räddningstjänsten, två motorcyklar, en personbil och lite längre fram ett par med husvagn. Såg inga med mc-kläder.



Till Mörbylånga

Fram till Jämjö såg min passagerare ut såhär.


En helg med midsommarfest med vännerna, dejt och barnkalas har tagit på krafterna.

I Jämjö blev det mjukglass och energi i kroppen så hon kunde hålla låda.

Vi smet inom H&M i Färjestaden och köpte fler strumpor och lite reafynd.




Väl i Mörbylånga fikade vi som vanligt innan jag lämnade av Maja på danslägret.

En hel drös med glada ungdomar.

Det blir en härlig vecka för Maja.

Nu lämnar jag Öland och beger mig hem igen. Tillbaka på lördag igen. Eller kanske redan på fredag. Vi får se.

On the road



Bränner lite däck och mil idag. Kör Maja till andra veckans dansläger på Öland.

Dit har jag Maja att tjöta med men hem blir det jag och tankarna.

Dagens klokhet


"Det är bättre att tända ett ljus 
än att förbanna mörkret."


söndag 23 juni 2013

Dålig dag

Kände redan i natt att dagen inte skulle bli bra. När jag äntligen kom ur sängen är det med otrolig smärta och stelhet.

Med svårighet lyckades jag duscha och klä på mig.

Jobbigt att torka mig ordentligt eftersom handduken som dras över huden känns som sandpapper.

Knäppa bh:n gjorde att tårarna kröp upp i ögonen.

Nu ligger jag och vilar och väntar på att tillräckligt mycket ork ska finnas för att föna håret.

Ska följa med gubben och köpa födelsepresent till barnbarnet E.

Familjen åker sedan på kalas med pastasallad så jag behöver bara tänka på mig själv. Blir nog till att ta en frusen pizza.

Måste spara på kraften för jag ska börja jobba ikväll. Tur det är ett kortpass.

Förra gången orkade jag jobba kortpass på söndag och åtta timmar på tisdagen för att sedan behöva stanna hemma igen.

Detta är inte bra. Jag vill ju jobba. Får ta mig i kragen och ringa doktorn. Kanske dags att erkänna att jag inte orkar längre.

Dagens klokhet


"Som mor är det mitt jobb att 
göra det som är möjligt
och 
lita på att Gud tar sig an det omöjliga."

lördag 22 juni 2013

Flankstek


Gubben står för matlagningen idag också. Han låter grillen göra jobbet.

Flankan marinerades i några timmar i vitlöksmarinad. Grillades ungefär 5 minuter per sida. Lät vila en stund och skivade tunt.

Potatisen kryddades idag med rosmarin och såsen smaksatte jag med smoked liqued.

"Grönsaken" idag blev grillade champinjoner.

Imorgon tar jag över matlagningen igen.

Dagens klokhet


"Var nöjd med allt som livet ger, 
och allting du omkring dig ser,
glöm bort bekymmer, sorger och besvär."

Baloo i Djungelboken (Walt Disney)

fredag 21 juni 2013

T-bone, stekt nypotatis och baconlindad sparris



Förra veckan beställde gubben t-bonesteak hos slaktaren. Filen var tyvärr inte med men jag tyckte inte det gjorde något. Jag förstår slaktaren som vill sälja fileen för sig. Det är en värdefull köttbit.

I morse började gubben med att koka nypotatis och lät dem svalna.

Med lite smör/olja stekte han delade potatis på grillen.

Sparrisen var så fin att den inte behövdes förvällas utan grillades baconlindade.

Han hade köpt chipotlerubbing och lät köttet få rumstemperatur innan han grillade.

Sås kokade jag.

Riktigt gott. Riktigt lyxigt.

Min sommartjej


Maja ger sig iväg på fest med gänget.


Det blir mat och bastubad. De har inte träffat varandra på en hel vecka och jag vet att i alla fall Maja har mycket att berätta.

Hoppas de får en trevlig och lång kväll.

Snäll hustru



Medan familjen snusade gott i sina sängar städade jag fram hall, kök och vardagsrum.

Fy bubblan vad de kan stöka upp.

Dessa dagarna har gubbet haft långt att köra när han jobbat klart. En extra halvtimme har han lagt på vägen efter jobbet.

Att komma hem klockan 17 och sedan ställa sig och laga mat har inneburit sen middag.

Jag har väldigt svårt att förstå att en 18-åring och en 14-åring inte kunnat fixa middag åt sin pappa när de varit hemma hela dagen.

Hade till och med lämnar ICA-kortet hemma så de skulle kunna handla men icke. Inte ens toapapper hade de köpt utan istället ställt in förpackningen med servetter på toa.

Gubben fick en ett paket av mig när jag kom hem. Innehållet äter han nu till brunch.

Som du ser på bilden är det kroppkakor. Jag köpte med mig en förpackning kalla kroppkakor från Arontorps kroppkakor. http://www.kroppkakor.se/

Värma kroppkakor gör man genom att koka upp riktigt med saltat vatten. Lägg ner kroppkakorna och koka på medelvärme tills kroppkakorna flyter upp.

Äts med lingonsylt. Även smör eller grädde kan ätas till.

Gissa om han tycker jag är en snäll hustru.

torsdag 20 juni 2013

Rosa Huset Inredning

Ölands Köpstad i Färjestaden är inget handelsMekka precis men jag tror inte man åker till Öland för att shoppa i ett shoppingcentra.

Jag hittade en liten inredningsbutik som jag promenerade länge i. Kom ut med en liten påse.

Ett armband till mig.


Tre ringar som jag gärna behåller själv men tanken var en åt varje tjej.



I påsen ligger också en liten bufskapssten åt mina döttrar. Ett budskap man aldrig kan läsa eller säga för ofta:

"Du vet väl om att du är värdefull."


På mitt armband hängde en lapp. Kloka ord där också:


Det som bygger upp


Det kommer alltid att finnas ord som kommer ur andras munnar som sårar. De kanske inte ens tänker på att deras ord kan göra ont.

Personer som inte förstår att jag är sjuk. Att jag inte har lika mycket kraft och ork som andra.

Bara för att min sjukdom inte syns betyder det inte att peppord som:

"Du kan bara du vill."
"Alla har vi våra krämpor"
"Äsch, så illa kan det inte vara. Du ser ju pigg ut."
"Så ont som du säger kan man inte ha hela tiden."

bygger upp.

Visst sårar det mig när jag hör sådant men absolut inte lika mycket idag eftersom jag har insett att det finns viktigare saker att fylla mitt sinne med.

Jag har inte valt denna kroppen. Jag har inte valt denna värken. Men jag kan välja att göra val som bygger upp mig.

Dessa dagar på Öland har jag haft möjligheten att ta det lugnt. När kroppen sagt ifrån har jag lyssnat.

Hemma busar jag bara på.

Jag har varit helt slut och somnat klockan 21. I normala fall helt omöjligt med arbetsdag till 23.30.

Klockan 5 har jag drivits ur sängen av min stela och värkande kropp.

På med skorna och en lång promenad. I min takt. Ingen stress. Bara jag, naturen och fågelkvitter.

Tillbaka igen en lång dusch och sedan sätta mig vid dukat bord.

Jag har haft tid att hämta in mig själv. Inse att det liv jag lever i vardagen inte är bra för mig.

Eftersom jag aldrig kommer att bli bättre måste jag inse att det är dags att fundera över framtiden.

Svåra beslut jag måste ta. Personer jag  bryr mig om kommer bli sårade. Men det är mitt liv. Jag måste tänka på mig själv.

Kastlösa glashytta


I Kastlösa finns en glashytta som är ett måste besök.

Förra året köpte jag en svävande grön boll och i år blev det en i guldrubin.

Köpte också en av de små pumporna som jag förälskade mig i förra året.

Så mycket vackert att titta på.

Skrattade och sa att nästa år ska jag köpa en av hans vaser som står längs med väggen. De gör mig så glad där de står uppradade i olika färger. Helst hade jag velat ha dem allihop.

onsdag 19 juni 2013

Mitt fynd

Så otroligt vacker och skir.


Se på manchetterna. Ren kärlek.


På etiketten i nacken står det:

"There is a crack in everything, that's how the light gets in."


Halva priset betalade jag mot ordinarie 499 kronor.

Strax är det dags att gå in

men än sitter jag och njuter.


Solen försvinner ibland och mörka moln verkar dominera himlen.

Blev en toppendag trots regnet på morgonen.

Inatt har jag huset för mig själv. Männen från kustbevakningen gav sig av i morse. Deras uppdrag med att placera ut boj till dykare blev klart idag.

Svalorna flyger fram och tillbaka. Ungarna i grannhuset hoppar i poolen. Barnen här på gården gungar och matar kaninerna med klöver.

Livet är underbart.

Arontorps kroppkakor

Efter mer shopping men denna gången i Färjestaden landade jag på Arontorps kroppkakor och mat.

Vägbeskrivningen var enkel:

-Kör Storgatan upp, sväng höger och håll utkik efter en blomsterbutik. Du kan inte missa det.

Och det gjorde jag inte heller.


Gubben har gjort kroppkakor hemma, för längesedan, men detta var något helt annat. Så gott.


Tre kroppkakor är alldeles för mycket. Max två för mig.


Klädbutiken



Kläderna kommer från Danmark och märket heter Culture.


Underbara!! (Finns det inga andra ord idag?)


Priserna? Lite höga men ungefär i samma nivå som liknande typer av småbutiker med danska kläder. Man får ofta vad man betalar för.


Givetvis gjorde jag ett fynd. Visar senare idag.

Inredningsbutiken

Alltså, jag bara smälte.


Bakom huset fanns världens vackraste trädgård. Där skulle jag vilja sitta länge med en bok och kaffekoppen.

Jag måste återkomma.


Du vet en sådan där butik du kan gå hur länge som helst och bara titta och ändå har du inte sett allt.


Tänk om jag hade ett tomt och mycket större hus. Plus ett konto som inte sinade.

Mängder av ÅH!!! och stora leenden.