Gubben skulle äta lite räkor men han fick inte så många själv.
Jag är en kvinna, dotter, hustru, mamma, farmor och mormor som jonglerar för att få livet att fungera i en speciell och rörig familj. Välkommen in att ta del av min matlagning och vårt liv.
Sidor
▼
torsdag 31 oktober 2013
Två middagar på en och samma gång
Fisk är inte ungdomarnas favorit i det här huset. Det vet ni som läst ett tag. Så idag när jag lagar laxbiffar med pepparrotssås så gör jag ett alternativ till de som inte gillar fisk - tacofärsbiffar. Hoppas att alla ska bli nöjda idag.
Laxbiffar med pepparrotssås:
600 gram laxfilé
1 ägg
4 msk grädde
2 tsk senap
2 krm salt
1 krm svartpeppar
Mixa laxen och blanda ner de övriga ingredienserna.
Klicka ut smet i stekpanna och tryck ut till en biff.
Stek ett par minuter per sida.
Sås:
2 dl turkisk yoghurt
1 msk riven pepparrot
Rör ihop turkisk yoghurt och riven pepparrot.
Servera med kokt potatis och sallad.
Tacofärsbiffar:
800 gram nötfärs
1 liten gul lök
4 msk mild tacosås
1 ägg
1 tsk salt
2 krm svartpeppar
2 dl vatten
1 dl ketchup
Hacka löken fint.
Blanda nötfärs, lök, tacosås, ägg, salt och svartpeppar.
Forma till biffar och stek ungefär 3 minuter per sida.
Blanda vatten och ketchup och häll ner i pannan bland biffarna.
Koka cirka 3 minuter.
Servera med kokt potatis och sallad.
Påfyllning
På Lindex hittad Maja dryschampo som såldes ut. 29.50 flaskan.
Just detta märket har hon testat innan och varit nöjd med.
Hon bunkrade på sig sex stycken. Tre av varje sort.
När hon kom hem fick Magda två och Max en.
Enkel Halloween-pimp
I morgon ska Maja ha middag med sina vänner. Eftersom det är Halloween vill hon ha lite pimp. Vardagsrumsfönstret fick lite andra saker än normalt.
Ett gammalt lakan klipptes till två små spöken. Med en svart textilpenna målades ögonhålor.
Ljusen byttes ut mot andra som Maja köpt på Maxi.
Ljusen byttes ut mot andra som Maja köpt på Maxi.
Min glaspumpa från Kastlösa glashytta fick flytta fram från bokhyllan. Matchades med gula ljuslyktor från IKEA.
I blommorna hamnade plastspindlar även de köpta på Maxi. En påse med blandade läskiga djur var det så fladdermöss och råttor lär också dyka upp någonstans.
I morgon ska Maja pimpa mer. Hon har köpt spindelnät och annat "läskigt".
onsdag 30 oktober 2013
Falafel
Det blev ingen hit. Jag bröt ihop av alla klagomålen över att jag serverade vegetarisk mat. Ondast gjorde gubbens miner när han satt och åt klyftpotatis och sallad. Bara att titta på hans kroppshållning räckte. Är inte särskilt stolt över min reaktion men jag orkade helt enkelt inte mer.
Efter att ha städat, kört Magda till socmöte och både handlat kläder till Max och Majas Halloweenfest samt handlat mat orkade jag inte mer.
Mitt knä gav upp redan när jag steg ur sängen och det tar på humöret att ständigt ha ont.
Jag orkade helt enkelt inte med att höra om min usla matlagning.
600 gram kikärtor
1/2 dl persilja
2 vitlöksklyftor
1 gul lök
1/2 tsk salt
1/2 tsk sambal olek
1 dl maizena
Hacka löken.
Mixa alla ingredienserna till en smet.
Forma till bullar och stek några minuter per sida.
Servera med klyftpotatis, sallad och tzatsiki.
Dagens ingredienser
Idag serveras....
Ja, vad tror du ska serveras i mitt kök i eftermiddag? Hur tror du familjen kommer att reagera?
tisdag 29 oktober 2013
Ensam
Jag känner mig så övergiven, utlämnad och så ensam. Skulle vilja ha någon bredvid mig som stod på min sida. Såg till min fördel.
Just nu tolkar jag andra människors beteende som en paranoid individ. Ser deras samtal. Ser deras blickar. Tolkar, tolkar. Tror att alla andra vet något som inte jag vet.
När det begärs av mig att jag ska veta står jag helt handfallen och har ingen aning om vad det förväntas av mig. Vilka ord vill de att det ska komma över mina läppar? Vad menar de? Pratar de ett språk som jag inte förstår?
Försöker säga rätt saker men återigen tolkar jag miner och undrar om det var rätt.
Känns olustigt. Som om hela min framtid står och väger på om det jag sa var rätt. Men, vad dum jag är. Det är ju faktiskt så det är. Min framtid ligger i någon annans händer och jag vet inte om den personen har mitt intresse som det viktigaste.
Paranoid. Misstänksam. Olustig. Övergiven. Ensam.
Just nu tolkar jag andra människors beteende som en paranoid individ. Ser deras samtal. Ser deras blickar. Tolkar, tolkar. Tror att alla andra vet något som inte jag vet.
När det begärs av mig att jag ska veta står jag helt handfallen och har ingen aning om vad det förväntas av mig. Vilka ord vill de att det ska komma över mina läppar? Vad menar de? Pratar de ett språk som jag inte förstår?
Försöker säga rätt saker men återigen tolkar jag miner och undrar om det var rätt.
Känns olustigt. Som om hela min framtid står och väger på om det jag sa var rätt. Men, vad dum jag är. Det är ju faktiskt så det är. Min framtid ligger i någon annans händer och jag vet inte om den personen har mitt intresse som det viktigaste.
Paranoid. Misstänksam. Olustig. Övergiven. Ensam.
Kotlett med grönsaksfräs
På grund av möte innan jobbet måste maten lagas tidigt idag.
- Det är ju mer lunch än middag, sa Max.
Riset hoppade jag över. Räcker med grönsaksfräs.
1 kg fläskkotlett med ben
1 purjolök
2 morötter
1 zucchini
1 röd paprika
2 vitlöksklyftor
1 tsk riven ingefära
1 dl sweet chilisås
salt
1 dl cashewnötter
Salta och peppra kotletterna.
Stek på medelhög värme ca 4 minuter per sida.
Strimla purjolök.
Skala och strimla morötter och zucchini.
Strimla paprika.
Fräs alltsammans tillsammans med pressad vitlök.
Tillsätt ingefära, sweet chilisås, cashewnötter samt smaka av med salt.
Servera med ris.
I stormens efterdyningar
Vi klarade oss väldigt bra undan när Simone passerade över oss. Tror minsann att det bara var vingspetsen på hennes vinge som svepte över vår lilla dal.
På marken ligger flera krossade takpannor. Några som precis som vid Gudrun som utfört en konstig dans och virvlat runt huset för att landa på marken vid norrgaveln.
I övrigt verkar det inte vara några skador. Inte heller några extra ägodelar som bestämt sig för att landa hos oss.
Soptunnan som jag var rädd skulle råka illa ut hade Maja ställt in på vår tomt. Där stod den skyddad från alla håll med häcken åt ena sidan och den stora enen på andra.
Alla cyklar hade jag lagt ner på marken för att minska möjligheten till att de skulle flyga bort.
När jag kikade ut i blåsten såg jag en vattenkanna flyga förbi men den synts inte till idag.
Trots allt blev det en trevlig kväll. Den ende som var orolig var Magda som inte alls tyckte om att det blåste. Att lamporan blinkade och att nyheterna rapporterade om döda, skadade och krossade hus.
- Är vårt hus gammalt? Kommer det att rasa?
Inte lugnas hon av att gubben säger:
- Stående tvåtumsplank rubbar man inte i första taget men taket är jag orolig för.
Vi har pratat om att byta tak i många år men det har inte blivit av. Det har alltid kommit annat emellan men ska jag vara ärlig så är det kostnaden som vi drar oss för. Nu måste vi verkligen göra sak av det. Nu är det dags att fixa nytt tak. Pengarna måste vi hitta någonstans. En storm till så står vi taklösa.
På marken ligger flera krossade takpannor. Några som precis som vid Gudrun som utfört en konstig dans och virvlat runt huset för att landa på marken vid norrgaveln.
I övrigt verkar det inte vara några skador. Inte heller några extra ägodelar som bestämt sig för att landa hos oss.
Soptunnan som jag var rädd skulle råka illa ut hade Maja ställt in på vår tomt. Där stod den skyddad från alla håll med häcken åt ena sidan och den stora enen på andra.
Alla cyklar hade jag lagt ner på marken för att minska möjligheten till att de skulle flyga bort.
När jag kikade ut i blåsten såg jag en vattenkanna flyga förbi men den synts inte till idag.
Trots allt blev det en trevlig kväll. Den ende som var orolig var Magda som inte alls tyckte om att det blåste. Att lamporan blinkade och att nyheterna rapporterade om döda, skadade och krossade hus.
- Är vårt hus gammalt? Kommer det att rasa?
Inte lugnas hon av att gubben säger:
- Stående tvåtumsplank rubbar man inte i första taget men taket är jag orolig för.
Vi har pratat om att byta tak i många år men det har inte blivit av. Det har alltid kommit annat emellan men ska jag vara ärlig så är det kostnaden som vi drar oss för. Nu måste vi verkligen göra sak av det. Nu är det dags att fixa nytt tak. Pengarna måste vi hitta någonstans. En storm till så står vi taklösa.
Dagens klokhet
"En ursäkt är värre och farligare än en ren lögn, för en ursäkt är en lögn i förklädnad." |
måndag 28 oktober 2013
Pulled pork med pitabröd
Stormen Simone yr runt huset, lamporna blinkar och mot rutorna smattrar grus.
Mums, vad gott det blev. Såsen blev stark så jag spädde den med 1 dl grädde. Kanske hade 1 1/2 tsk chipotle peppar räckt.
Pitabröden blev jag otroligt nöjd med. Riktigt stolt över mig själv.
Pitabröd:
50 gram jäst (ett paket)
1 liter vatten (37 grader)
3 tsk salt
2 msk honung eller sirap
cirka 26 dl vetemjöl
Blanda ihop ingredienserna till en smidig deg.
Jäs i en timme under bakduk.
Ta upp på mjölat bakbord och dela i 16 bitar.
Rulla till bollar.
Kavla ut till rinda kakor, cirka 10 centimeter i diameter.
Grädda i mitten av ugn i 250 grader i 8 minuter.
Låt svalna.
Pulled pork:
2 gula lökar
1 vitlöksklyfta
1 1/2 kg benfri fläskkarré
Kryddblandning:
1 tsk korianderfrö
2 tsk gula senapsfrö
1/2 tsk salt
2 tsk chipotle peppar
1 tsk ingefära
1 tsk rörsocker
Sås:
Skyn från stekningen
2 dl passerade tomater
2 msk vit balsamvinäger
1/2 kruka persilja
Skär löken i bitar och lägg i en ugnsfast gryta som har lock.
Krossa vitlöken med kniven och lägg ner bland löken.
Stöt korianderfrö, senapsfrö och svartpepparkorn i en mortel.
Blanda ner salt, chipotle peppar, ingefära och socker.
Snitta köttet på längden och gnid in köttet med kryddorna.
Sätt på locket och ställ in i ugnen på 150 grader.
Låt stå i 5 timmar.
Ta upp köttet.
Mixa skyn med löken, passerade tomater, vinäger och persilja till en sås.
För idérik för sitt eget bästa
Istället bestämmer jag mig för att testa på att baka egna pitabröd till pulled pork.
Inte den smartaste idén jag haft inser jag nu när fläskkarrén står i ugnen och degen jäser. Hur sjutton ska jag fixa att baka ut 16 pitabröd?
Dagens klokhet
"Adversity is like a strong wind.
It tears away from us all
but the things that cannot be torn,
so that we see ourselves
as we really are."
söndag 27 oktober 2013
Vissa dagar alltså
Vissa dagar är som gjorda för att inte finnas till. Idag är en sådan.
Tur att gubben fanns till hands och kunde hjälpa mig i duschen. Känns fruktansvärt jobbigt att inte klara av en så enkel och basal sak som att tvåla in sig.
Efteråt fick jag lägga mig i sängen och vila. Alla krafter gick åt när jag lyckades torka mig. Ynkligt.
Försökte använda mobilen men fingrarn var inte tillräckligt snabba på den känsliga Touchytan. Kan bli farligt.
Hade det inte varit för alla måsten så hade jag stannat kvar i sängen.
Tur att gubben fanns till hands och kunde hjälpa mig i duschen. Känns fruktansvärt jobbigt att inte klara av en så enkel och basal sak som att tvåla in sig.
Efteråt fick jag lägga mig i sängen och vila. Alla krafter gick åt när jag lyckades torka mig. Ynkligt.
Försökte använda mobilen men fingrarn var inte tillräckligt snabba på den känsliga Touchytan. Kan bli farligt.
Hade det inte varit för alla måsten så hade jag stannat kvar i sängen.
lördag 26 oktober 2013
Fläskfilé gorgonzola
En rätt som är utmärkt att förbereda och bara gratinera när gästerna kommit.
Jag serverar klyftpotatis till men ris eller nudlar passar också.
2 tsk röd currypasta tycker jag ger lite sting i rätten utan att det blir allt för starkt. Men gillar man stark mat kan man öka currymängden.
900 gram fläskfilé
2 tsk röd currypasta
1 gul paprika
1 röd paprika
5 dl grädde
2 msk kalvfond
1 dl mango chutney
2 tsk maizena
150 gram gorgonzola
salt
svartpeppar
Skär filéen i cirka 2 centimeter tjocka skivor.
Krydda med salt och svartpeppar.
Lägg över köttet i en ugnsfast form.
Kärna ur och tärna paprikorna.
Fräs i lite smör.
Späd med grädde, fond och rör i mango chutney och currypasta.
Koka i 5 minuter.
Häll såsen över köttet.
Lägg en klick gorgonzola på varje köttbit.
Gratinera i 8-10 minuter tills osten börjar smälta.
Servera med klyftpotatis och sallad.
Snurr i bollen
Ibland känns det som om man helt enkelt skulle vilja ge upp. Dra täcket över huvudet och strunta i allt.
Jag skulle önska att det kom en riddare i skinande rustning på en ståtlig vit häst eller en fe med ett trollspö. Båda hade antingen kunnat svepa mig med eller viftat med trollspöt och fått alla problem att försvinna.
Nu tror jag varken på riddare på vit häst eller fe med magiska krafter men visst hade det varit skönt.
Om någon annan hade tagit hand om allt. Löst det. Sett opartiskt på saken och kunnat ge bästa lösning.
Nu låter jag tankarna snurra i huvudet och oron stiga. Jag är arg, ledsen, besviken och faktiskt rädd.
Försökte prata med gubben och hoppades att han skulle kunna hjälpa mig. Kanske bara genom att lyssna och ge råd. Vara en tröstande axel. Smeka mitt hår och viska:
- Såja, det löser sig. Allt fixar sig.
Men, precis som jag trodde så var tv:n mer intressant än mig, mina känslor och tankar.
Så jag blir nog tvungen att sitta här med mina tankar själv och komma på en bra lösning. Hoppas att det jag beslutar verkligen är det klokaste.
Tänk om jag, som i reklamen, kunnat komma tillbaka till mig själv i detta läget och lugnat mig med att framtiden blir bra. Det löser sig. Allt fixar sig.
Då hade min oro varit mindre. Min rädsla och osäkerhet över att ta fel beslut. Min känsla av otillräcklighet.
Lotta får själv spotta i nävarna, ta beslutet och stå för det.
Jag skulle önska att det kom en riddare i skinande rustning på en ståtlig vit häst eller en fe med ett trollspö. Båda hade antingen kunnat svepa mig med eller viftat med trollspöt och fått alla problem att försvinna.
Nu tror jag varken på riddare på vit häst eller fe med magiska krafter men visst hade det varit skönt.
Om någon annan hade tagit hand om allt. Löst det. Sett opartiskt på saken och kunnat ge bästa lösning.
Nu låter jag tankarna snurra i huvudet och oron stiga. Jag är arg, ledsen, besviken och faktiskt rädd.
Försökte prata med gubben och hoppades att han skulle kunna hjälpa mig. Kanske bara genom att lyssna och ge råd. Vara en tröstande axel. Smeka mitt hår och viska:
- Såja, det löser sig. Allt fixar sig.
Men, precis som jag trodde så var tv:n mer intressant än mig, mina känslor och tankar.
Så jag blir nog tvungen att sitta här med mina tankar själv och komma på en bra lösning. Hoppas att det jag beslutar verkligen är det klokaste.
Tänk om jag, som i reklamen, kunnat komma tillbaka till mig själv i detta läget och lugnat mig med att framtiden blir bra. Det löser sig. Allt fixar sig.
Då hade min oro varit mindre. Min rädsla och osäkerhet över att ta fel beslut. Min känsla av otillräcklighet.
Lotta får själv spotta i nävarna, ta beslutet och stå för det.
fredag 25 oktober 2013
Sorg
Nåddes idag av budskapet att en vän hade dött.
Vi kände inte varandra i verkliga livet. Trots det kändes det som om vi verkligen kände varandra.
Att kommentarer och meddelande i ett forum kan få en vänskap och gemenskap att växa känns lite konstigt.
Men att "prata" med en person som verkligen förstår vad du går igenom ger en gemenskap. Ett starkare band än till familjemedlemmar som känner en i verkliga livet men som inte alls kan förstå vad man går igenom.
Att få budskapet att hennes 31-åriga hjärta inte längre orkade, att kroppen inte längre ville, känns otroligt tungt. Samtidigt får det mig att bli arg på mig själv att jag inte tar mig själv på mer allvar. Att jag inte inser att det inte är en enkel förkylning som jag har drabbats av. Det är en sjukdom som faktiskt kan göra så att jag inte längre får vara med de jag älskar.
Får mig att vilja mer, leva mer, andas mer, njuta mer.
Vem vet? Vem vet när det är dags? Vem vet?
Vi kände inte varandra i verkliga livet. Trots det kändes det som om vi verkligen kände varandra.
Att kommentarer och meddelande i ett forum kan få en vänskap och gemenskap att växa känns lite konstigt.
Men att "prata" med en person som verkligen förstår vad du går igenom ger en gemenskap. Ett starkare band än till familjemedlemmar som känner en i verkliga livet men som inte alls kan förstå vad man går igenom.
Att få budskapet att hennes 31-åriga hjärta inte längre orkade, att kroppen inte längre ville, känns otroligt tungt. Samtidigt får det mig att bli arg på mig själv att jag inte tar mig själv på mer allvar. Att jag inte inser att det inte är en enkel förkylning som jag har drabbats av. Det är en sjukdom som faktiskt kan göra så att jag inte längre får vara med de jag älskar.
Får mig att vilja mer, leva mer, andas mer, njuta mer.
Vem vet? Vem vet när det är dags? Vem vet?
Dagens klokhet
"Motgång är en del av livet.
Den kan inte kontrolleras.
Vad vi kan kontrollera är
hur vi reagerar på den."
Buddha
torsdag 24 oktober 2013
Potatisbullar
Jag hade potatis över i kylskåpet och använde dem till att göra potatisbullar. Givetvis går det utmärkt att koka potatisen samma dag utan att använda rester. Tänk bara på att låta potatisen svalna ordentligt innan du rör i ägg.
1 kg kokt kall potatis
3 - 4 ägg
1 kruka persilja
1 kruka gräslök
1 1/2 tsk salt
ströbröd
Mosa eller pressa potatisen.
Finhacka persilja och gräslök.
Blanda sedan med ägg, mjölk, persilja, gräslök och salt.
Forma små platta bullar och vänd dem i ströbröd.
Forma små platta bullar och vänd dem i ströbröd.
Stek på medelgod värme ca 3 minuter på varje sida.
Servera med bacon, ugnsbakade rotsaker, strimlad vitkål samt turkisk yoghurt.
Dagens klokhet
"Do all the good you can,
in all the ways you can,
to all the souls you can,
in every place you can,
at all the times you can,
with all the zeal you can,
as long as ever you can."
onsdag 23 oktober 2013
Popcornkrydda
På Eko i Fjälkinge hittade jag olika popcornkryddor. Köpte en för att testa. Parmesan och vitlök var den smak som för mig verkade minst konstig.
För mig är bara tanken på att popcorn ska smaka något annat än popcorn, smör och salt ganska långt borta.
Vet de som har både Aromat och grillkrydda på popcorn men de är i min värld konstiga.
Får väl i alla fall testa. Det värsta som kan hända är att det är äckligt.
Maja är skadad
Hon hade väldigt ont och igår fick jag köra henne till och från skolan. Fanns inte en möjlighet att hon skulle klara av att resa fram och tillbaka i många timmar. Bara gå till bussen var omöjligt.
När jag ringde vårdcentralen igår ordinerade de asolspritomslag och att vi skulle återkomma som idag om hon fortfarande hade ont.
Efter en jobbig natt med många tårar höll jag Maja hemma från skolan och ringde vårdcentralen igen.
Hon fick tid och läkaren tvivlade på att något var fel men skicka henne ändå till röntgen akut.
Något svar på röntgen fick vi inte utan svar skickade doktorn till vårdcentralen. Så det är bara att avvakta.
Vi tog en fika i sjukhusets kafeteria.
Maja har ont och fryser om foten. Jag hoppas att det bara är muskler och/eller senor som fått sig en smäll.
Tycker synd om Maja. Hon har redan problem med sina fötter och detta var onödigt.
Jag tycker också det är konstigt att hundarna bråkar. De har ju levt ihop i över fem år och ytters sällan blivit ovänner. Nu kan vi inte ha den i samma rum längre. Konstigt.
Känns otryggt. Inte så att hundarna attackerar oss människor men när de bråkar så kan det ju gå som med Maja att man råkar komma emellan.
Dagens klokhet
"The proper function of man
is to live,
not to exist.
I shall not waste my days
in trying to prolong them.
I shall use my time."
tisdag 22 oktober 2013
Kaffemaskin
Maja har som student fått erbjudande via Mecenat och köpt en kaffemaskin. En Caffitaly M2.
För 599 kronor fick hon maskinen och 160 kaffekapslar Dessutom köpte hon Cloetta Plopp och Center, Kobbs te Citron och lime samt Himlagott.
Löfbergs kaffe brukar vi inte dricka men det är kaffe.
Tanken är att Maja ska ha den på sitt eget rum men just nu står den i köket och testas.
Korvgryta
800 gram falukorv
1 stor gul lök
4 tomater
1 bubbla dill
3 dl grädde
4 dl mjölk
3 msk riven pepparrot
2 msk dijonsenap
1 msk maizena
Skiva falukorv, lök och tomat.
Hacka dill.
Blanda dill, grädde, mjölk, och senap.
Häll lite sås i botten av en gryta.
Varva korv, lök och tomat i grytan.
Häll över resten av såsen.
Koka under lock i 20 minuter.
Red eventuellt med maizena.
Servera med kokt potatis och kokta morötter.
Dagens klokhet
"Det krävs ett helt nytt sätt att tänka
för att lösa de problem som vi skapat
med det gamla sättet att tänka."
måndag 21 oktober 2013
Ipadfodral
Testade ikväll att sy ett Ipadfodral åt Maja. Blev inte som jag tänkt mig men nöjd.
Svårt att få den rosa färgen korrekt men tycker att den första bilden stämmer mest med verkligheten.
64*32 cm klippte jag vit tunn fleece samt det tunna vadderade quiltade tyget.
Pastagratäng med kyckling och curry
1 liter fusilli (pasta)
4 kycklingfile
1 gul lök
2 gröna paprikor
2 tsk curry
2 dl grädde
3 dl vatten
3 tsm maizena
2 msk kycklingfond
2 krm salt
1/2 krm svartpeppar
2 dl riven ost
Stek kycklingfileerna. Jag stekte i 200 graders ugn i 15-20 minuter. Tills klar vätska kom ut när jag stack i kycklingen.
Koka pastan.
Hacka lök.
Tärna paprikor.
Fräs lök och paprika mjuka.
Tillsätt curry, fond, grädde, vatten.
Rör ut maizena i lite vatten och red såsen.
Smaka av med salt och peppar.
Tärna kycklingen.
Blanda pasta och kyckling.
Häll i smord ugnsfast forn.
Häll såseb över och toppa med riven ost.
Gratinera i 220 grader i 10 minuter.
Servera med sallad.
Den felande länken funnen
Var med Maja hos skolläkaren idag med anledning av hennes smärtande fötter.
Han tittade på dem. Suckade och bad Maja gå fram och tillbaka, stå på ett ben, stå på tå och stå på tå på ett ben.
Såg då hur dålig balans hon faktiskt har. Såg på hennes nakna fötter och vader hur de spändes och kämpade för att göra som hon ville.
Fick förklaring till varför hon ofta klagar för smärtor i underben och vader. Hur hennes benhinnor tar stryk.
Order om inlägg i skor.
-Jag förstår att du vill se snygg ut och gå i kvinnoskor och det ska du få men....
använd då inlägg. Välj helt sandaler med upphöjning i fotvalvet eller träskor. Det är kanske inte snyggt men du kommer alltid att ha ont i fötterna och när du blir så gammal som din mamma kommer du få problem. Var noga med att skon verkligen passar dina fötter och dyrast är inte alltid bäst.
Han undrade om jag hade ont i fötterna och jag sa att det hade jag men av annan anledning. Undrade om skenor jag sett i Reumatikertidningen kunde hjälpa och doktorn frågar om jag har reumatism RA.
-Reumatism ja, MCTD.
-Åh, bindvävsreumatism. Men du ser inga symtom än hos Maja?
-Nej, men det är klart man ibland undrar om jag gett dem skiten.
Blev paff över att han kände till MCTD. Där steg han i mina ögon.
Maja visade doktorn hur hon utan problem kan lägga sina tår omlott.
Han skrattade och sa:
-Detta skulle jag filmat för det kan inte många. Du har mer apfötter än människofötter.
Så nu är alltså den felande länken mellan apan och människan funnen i min dotter. Jag som inte ens tror på evolutionen.
Han tittade på dem. Suckade och bad Maja gå fram och tillbaka, stå på ett ben, stå på tå och stå på tå på ett ben.
Såg då hur dålig balans hon faktiskt har. Såg på hennes nakna fötter och vader hur de spändes och kämpade för att göra som hon ville.
Fick förklaring till varför hon ofta klagar för smärtor i underben och vader. Hur hennes benhinnor tar stryk.
Order om inlägg i skor.
-Jag förstår att du vill se snygg ut och gå i kvinnoskor och det ska du få men....
använd då inlägg. Välj helt sandaler med upphöjning i fotvalvet eller träskor. Det är kanske inte snyggt men du kommer alltid att ha ont i fötterna och när du blir så gammal som din mamma kommer du få problem. Var noga med att skon verkligen passar dina fötter och dyrast är inte alltid bäst.
Han undrade om jag hade ont i fötterna och jag sa att det hade jag men av annan anledning. Undrade om skenor jag sett i Reumatikertidningen kunde hjälpa och doktorn frågar om jag har reumatism RA.
-Reumatism ja, MCTD.
-Åh, bindvävsreumatism. Men du ser inga symtom än hos Maja?
-Nej, men det är klart man ibland undrar om jag gett dem skiten.
Blev paff över att han kände till MCTD. Där steg han i mina ögon.
Maja visade doktorn hur hon utan problem kan lägga sina tår omlott.
Han skrattade och sa:
-Detta skulle jag filmat för det kan inte många. Du har mer apfötter än människofötter.
Så nu är alltså den felande länken mellan apan och människan funnen i min dotter. Jag som inte ens tror på evolutionen.
Dagens klokhet
"Jag hoppas att vi till sist ska inse
att det finns bara en ras
- den mänskliga -
och att vi alla tillhör den."
söndag 20 oktober 2013
Kladdiga chokladmuffins
Kanske skulle det komma fler och gratulera Magda under söndagen annars är det fika till familjen ikväll när jag jobbar.
250 gram mörk choklad minst 70%
250 gram smör
4 äggulor
4 ägg
1 dl rörsocker
3 msk espressopulver
1 dl vetemjöl
Smörj en muffinsplåt noggrant. (Min plåt har 12 hål med ca 1 dl i varje hål)
Smält choklad och smör i ett vattenbad.
Rör ihop äggulor, ägg, socker och espressopulver försiktigt.
Sikta ner mjölet.
Blanda ihop äggsmet och chokladsmöret.
Rör inte för mycket.
Häll smeten i muffinsformarna. Inte riktigt ända upp.
Grädda i ugn 220 grader i 8 minuter.
Låt muffinsen svalan någon minut innan du plockar ut dem. Kom ihåg att fondant SKA vara kladdig i mitten.
Servera helst nygräddade. Antingen som de är eller med lite vispa grädde till.
Rosepepparlax med äpple- och pepparrotssås
4 laxfiléer
2 msk rosepeppar
1 tsk salt
Krossa rosepeppar och blanda med salt.
Lägg laxfiléerna på en ugnsplåt med bakplåtspapper.
Fördela rosepeppar/salt över laxen.
Ugnsbaka i 220 grader i 10-20 minuter beroende på fiskens tjocklek.
Sås:
3 dl creme fraice
2 äpple
2 msk riven pepparrot
1 1/2 krm salt
Riv pepparrot.
Skala, kärna ur och riv äpple.
Blanda samman creme fraiche, pepparrot och äpple.
Smaka av med salt.
Servera med kokt potatis och sallad.
Dagens klokhet
"Uppfostran är människornas försök
att på pedagogisk väg
bibringa sina barn de dygder
som de inte kunnat skänka dem
på genetisk väg."
lördag 19 oktober 2013
Choklad- och körsbärstårta
Magda firade sin födelsedag med sallad och tårta.
Jag tillbringade dagen i sängen med en annalkande migrän medan gubben tog hand om allt.
-De får ta det som det är, sa gubben.
Migränen lyckades jag mota bort med hjälp av medicinen och gästerna njöt av både sallader och tårta.
150 gram smör
4 dl vetemjöl
3 dl kakao
1 msk bakpulver
6 ägg
4 dl strösocker
3 dl standardmjölk
Smörj och mjöla/bröda en springform på 24 centimeter i diameter.
Smält smöret.
Blanda mjöl, kakao och bakpulver.
Vispa ägg och socker fluffigt.
Sikta ner mjölblandningen lite i taget samtidigt som du tillsätter smör blandat med mjölk.
Vad försiktigt ihop till en jämn smet.
Häll smeten i formen och grädda i nedre delen av ugnen 170 grader i 50-60 minuter.
Låt svalna.
Fyllning:
1 dl kirsch (körsbärsvin)
ca 7 dl vispgrädde
350 gram körsbär (färsk, fryst eller inlagd)
Dela kakan i tre bottnar.
Fukta bottnarna med kirsch.
Vispa grädden fluffig och fast.
Lägg en botten på ett tårtfat.
Bred ett lager grädde på bottnen.
Strö hälften av körsbären över grädden.
Lägg på nästa botten och upprepa.
Lägg sista botten överst.
Bred ett lager grädde på tårtans kanter och en bit upp på toppen.
150 gram mörk choklad
1 dl vispgrädde
körsbär till dekor (hallon)
Hacka chokladen ganska fint.
Koka upp grädden i en liten kastrull, dra fråb plattan och rör ner chokladen.
Rör tills chokladen smält helt och bred glasyren över tårtans topp.
Låt stelna.
Spritsa toppar av grädde längs tårtans kant och dekorera.
Dagens klokhet
"Love sees sharply,
hatred sees even more sharp,
but Jealousy sees the sharpest
for it is love and hate
at the same time."
Arabiskt ordspråk
fredag 18 oktober 2013
Läkarintyg för körkortstillstånd
Det är konstigt det här med läkarintyg till ansökan om körkortstillstånd. Med Max hade vi väldiga problem och bup vägrade skriva ett intyg. Anledningen var att Max vägrade äta medicinen de ordinerade. Jag tyckte att de istället skulle fokusera på att se hur han som individ skulle vara i trafiken oavsett om han åt centralstimulerande medicin eller inte. Tyvärr vägrade de lyssna på mig. När jag då istället bad dem att remittera Max till vuxenpsyk för att vi skulle få hjälp där istället så hände ingenting. Max hade under dessa år som vi försökte få ett läkarintyg hunnit fylla 18 år och därmed tillhörde inte längre bup.
Tillslut skickade vi in pappren utan läkarintyg och förklarade att Max hade adhd-diagnos men inte längre medicinerade eller hade någon kontakt med psykiatrin.
Det tog några veckor och sedan låg hans lämplighetsintyg i brevlådan.
När Maja fyllde 16 i våras tänkte jag att det är lika bra att dra igång hela affären med hennes intyg om det ska ta sådan tid innan bup får tummarna loss.
Häromdagen låg hennes läkarintyg bland posten.
Det som jag tycker är konstigt är hur en läkare som bara hastigt tittade på Maja vid senaste besöket kan skriva ett intyg där det står:
" Nu 16-åriga Maja har haft kontakt med BUP sedan hon var åtta år gammal, med anledning av ADHD-problematik med huvudsakligen hyperaktivitet/impulsivitet. Har medicinerat kontinuerligt. Symptomen har gradvis avtagit och idag är Maja en åldersadekvat självgående tjej som klarar gymnasiestudierna väl. Det bedöms inte föreligga några medicinska hinder för övningskörning/körkortstagning."
Visst, läkaren har vi träffat under de 11 år som vi haft med bup att göra men är verkligen ungefär en träff om året på 45 minuter tillräckligt? Räcker det för att läkaren ska kunna bilda sig en uppfattning om hur mitt barn/min ungdom kommer att bete sig i trafiken?
Självklart är det bra att det tittas lite extra på ungdomarna med de här diagnoserna eftersom impulsivitet inte är särksilt bra alla gånger att ha i trafiken. Att vara aggresiv och explosiv är inte heller alltid så lyckat vid bilkörning. Visst finns det situationer när de egenskaperna kommer väl till användning men jag förstår resonemanget i stort.
Däremot kan jag se ett större perspektiv att fler än de med npf-diagnoser borde ha läkarintyg för att få körkortslämp. Alternativ att hela processen förändras. För det finns mängder av ungdomar och även vuxna som när man tittar lite närmare inte borde ha körkort eller kanske behöva vänta lite lämgre än till 18-års dagen innan de slläpps lösa på våra vägar.
Det är bevisat att unga killar är livsfarliga på vägarna. Står till och med i försäkringspappren att ingen under 25 år får köra bilen om försäkringen ska gälla.
Så min slutsats är att det behövs mer individanpassning när det gäller lämpligheten att köra bilar på våra vägar.
Bäst att avgöra hur var och en passar bakom ratten borde ju vara den som sitter bredvid. Och då menar jag inte den som sitter bredvid dig vid uppkörningstillfället utan jag menar den körlärare som åker med dig vid flera tillfällen. Som utsätter dig för situationer och ser hur du reagerar. De om någon borde ju ha mer kunskap om din förmåga bakom ratten än en läkare som träffar dig på sitt kontor under ordnade former en gång om året eller en handläggare på transportstyrelsen som läser din ansökan.
Tillslut skickade vi in pappren utan läkarintyg och förklarade att Max hade adhd-diagnos men inte längre medicinerade eller hade någon kontakt med psykiatrin.
Det tog några veckor och sedan låg hans lämplighetsintyg i brevlådan.
När Maja fyllde 16 i våras tänkte jag att det är lika bra att dra igång hela affären med hennes intyg om det ska ta sådan tid innan bup får tummarna loss.
Häromdagen låg hennes läkarintyg bland posten.
Det som jag tycker är konstigt är hur en läkare som bara hastigt tittade på Maja vid senaste besöket kan skriva ett intyg där det står:
" Nu 16-åriga Maja har haft kontakt med BUP sedan hon var åtta år gammal, med anledning av ADHD-problematik med huvudsakligen hyperaktivitet/impulsivitet. Har medicinerat kontinuerligt. Symptomen har gradvis avtagit och idag är Maja en åldersadekvat självgående tjej som klarar gymnasiestudierna väl. Det bedöms inte föreligga några medicinska hinder för övningskörning/körkortstagning."
Visst, läkaren har vi träffat under de 11 år som vi haft med bup att göra men är verkligen ungefär en träff om året på 45 minuter tillräckligt? Räcker det för att läkaren ska kunna bilda sig en uppfattning om hur mitt barn/min ungdom kommer att bete sig i trafiken?
Självklart är det bra att det tittas lite extra på ungdomarna med de här diagnoserna eftersom impulsivitet inte är särksilt bra alla gånger att ha i trafiken. Att vara aggresiv och explosiv är inte heller alltid så lyckat vid bilkörning. Visst finns det situationer när de egenskaperna kommer väl till användning men jag förstår resonemanget i stort.
Däremot kan jag se ett större perspektiv att fler än de med npf-diagnoser borde ha läkarintyg för att få körkortslämp. Alternativ att hela processen förändras. För det finns mängder av ungdomar och även vuxna som när man tittar lite närmare inte borde ha körkort eller kanske behöva vänta lite lämgre än till 18-års dagen innan de slläpps lösa på våra vägar.
Det är bevisat att unga killar är livsfarliga på vägarna. Står till och med i försäkringspappren att ingen under 25 år får köra bilen om försäkringen ska gälla.
Så min slutsats är att det behövs mer individanpassning när det gäller lämpligheten att köra bilar på våra vägar.
Bäst att avgöra hur var och en passar bakom ratten borde ju vara den som sitter bredvid. Och då menar jag inte den som sitter bredvid dig vid uppkörningstillfället utan jag menar den körlärare som åker med dig vid flera tillfällen. Som utsätter dig för situationer och ser hur du reagerar. De om någon borde ju ha mer kunskap om din förmåga bakom ratten än en läkare som träffar dig på sitt kontor under ordnade former en gång om året eller en handläggare på transportstyrelsen som läser din ansökan.
Dagens klokhet
"Den som fällde trädet tänkte inte på
att även dess skugga försvann."
Kinesiskt ordspråk
torsdag 17 oktober 2013
Pasta allt-i-ett med pestosmak
Fungerar utmärkt som vegetarisk rätt om du utesluter bacon.
200 gram parmesan
2 krukor basilika
70 gram pinjenötter
2 stora vitlöksklyftor
500 gram pasta
4 paket bacon
Rosta pinjenötterna i torr panna.
Tillsätt vitlök och lite olivolja.
Hacka basilika och blanda ner.
Ta bort från värmen.
Koka pasta. Spara lite av pastavattnet.
Strimla och stek bacon.
Riv osten.
Blanda ihop pasta, bacon, basilikaröra och ost.
Använd pastavattnet för att få röran lite lösare.
Servera med tomatsallad.
Botad
Jag har hört det flera gånger, från skolkurator, skolsköterska, föräldrar, diagnostiserade och även från personal på bup, och jag förundras av resonemanget.
Diagnosen ADHD är inget man blir frisk ifrån. Inget som går att bota. Men trots det så har jag hört personer som säger att det visst då går att bota.
- Jag har inte ADHD längre.
- Jag plockade bort diagnosen eftersom patienten inte längre uppvisade några symtom.
Men är en diagnos borta bara av den enkla anledningen att inga symtom längre märks?
Om jag lever med ADHD och lär mig strukturer för att få vardagen att fungera är min ADHD då borta?
Om jag medicinerar med centralstimulerande medel och de hjälper mig tänka efter före är jag då "frisk"?
Enligt dem som jag tänker på så är det så. Du är botad från din ADHD eftersom du inte längre uppvisar några symtom.
Låt mig då vända på det.
Om jag lider av agorafobi (rädsla för öppna platser) men undviker att gå över torg är jag då botad från min diagnos?
Om jag har astma och tvingas använda Bricanyl för att vidga luftrören är jag då frisk eftersom min medicin gör att mina symtom försvinner?
Om jag är närsynt blir jag då botad från mitt synfel om jag sätter på mig ett par glasögon?
Precis som med ADHD så fungerar livet helt "normalt" så länge som man inte blir utsatt för sitt/sin problem/svaghet/funktionsnedsättning.
Men ta mina glasögon ifrån mig när jag kör bil och jag har hux flux fått en funktionsnedsättning igen. Tror inte att du vill åka med i min bil då.
Ta Bricanylen ifrån astmatikern så ska du se att hxn snabbt återfår sin jobbiga andning och ställ personen med agorafobi mitt på ett torg så får du se.
Att leva ett liv tillrättalagt med hjälpmedel och/eller medicin betyder inte att personen är botad. Du har bara reducerat symtomen men grundorsaken finns fortfarande kvar och kommer att dyka upp när din "perfekta" värld ställs på ända.
Jag ifrågasatte resonemanget ifrån personen på bup.
- Vad hände?
- Det fungerade jättebra.
- Okej, hur länge sedan är detta? Vet du hur det gått?
- Ja, svarade hxn dröjande, det fungerade bra fram tills det var dags att byta skola. Då kontaktade de oss. Allt var upp och ner igen men eftersom patienten då var utskriven härifrån så kunde vi inte hjälpa dem. De skulle få börja om igen med utredning. Sedan har jag inte hört mer.
Botad?
Inte i mins ögon. Kanske i dina.
Diagnosen ADHD är inget man blir frisk ifrån. Inget som går att bota. Men trots det så har jag hört personer som säger att det visst då går att bota.
- Jag har inte ADHD längre.
- Jag plockade bort diagnosen eftersom patienten inte längre uppvisade några symtom.
Men är en diagnos borta bara av den enkla anledningen att inga symtom längre märks?
Om jag lever med ADHD och lär mig strukturer för att få vardagen att fungera är min ADHD då borta?
Om jag medicinerar med centralstimulerande medel och de hjälper mig tänka efter före är jag då "frisk"?
Enligt dem som jag tänker på så är det så. Du är botad från din ADHD eftersom du inte längre uppvisar några symtom.
Låt mig då vända på det.
Om jag lider av agorafobi (rädsla för öppna platser) men undviker att gå över torg är jag då botad från min diagnos?
Om jag har astma och tvingas använda Bricanyl för att vidga luftrören är jag då frisk eftersom min medicin gör att mina symtom försvinner?
Om jag är närsynt blir jag då botad från mitt synfel om jag sätter på mig ett par glasögon?
Precis som med ADHD så fungerar livet helt "normalt" så länge som man inte blir utsatt för sitt/sin problem/svaghet/funktionsnedsättning.
Men ta mina glasögon ifrån mig när jag kör bil och jag har hux flux fått en funktionsnedsättning igen. Tror inte att du vill åka med i min bil då.
Ta Bricanylen ifrån astmatikern så ska du se att hxn snabbt återfår sin jobbiga andning och ställ personen med agorafobi mitt på ett torg så får du se.
Att leva ett liv tillrättalagt med hjälpmedel och/eller medicin betyder inte att personen är botad. Du har bara reducerat symtomen men grundorsaken finns fortfarande kvar och kommer att dyka upp när din "perfekta" värld ställs på ända.
Jag ifrågasatte resonemanget ifrån personen på bup.
- Vad hände?
- Det fungerade jättebra.
- Okej, hur länge sedan är detta? Vet du hur det gått?
- Ja, svarade hxn dröjande, det fungerade bra fram tills det var dags att byta skola. Då kontaktade de oss. Allt var upp och ner igen men eftersom patienten då var utskriven härifrån så kunde vi inte hjälpa dem. De skulle få börja om igen med utredning. Sedan har jag inte hört mer.
Botad?
Inte i mins ögon. Kanske i dina.
Fira liten flicka
Idag firades Magdas 14-års dag med rosa prinsesstårtebit och paket.
Inte lätt öppna paket när det är tidigt på morgonen och den som slog in dem har tejpat rejält.
Paketet från Maja innehöll en Victoria Secret Mist. Mycket lättare i doften än en parfym.
Magda har tjatat om mist ända sedan i somras då Maja fick en annan Victoria Secret Mist av Thea som varit på semester i USA. Maja har efter det köpt flera dofter och Magda har vissa dagar "lånat" av henne.
I paketen från pappa låg en annan önskad sak. En platttång från GHD. På köpet fick hon också en resehårfön samt en väska.
Gissa om hon blev glad.
Hon har vetat om vad som funnits i paketen men höll god mask.
Nu slipper Maja låna ut sin plattång.
Blev en bra början på dagen.
onsdag 16 oktober 2013
Grönsaksbulgur med kryddig korv
Gör en egen tomatsås eller fuska och köp en färdig.
Serverar med coritzo men fungerar utmärkt som helt vegetarisk rätt.
3 dl bulgur
4 dl vatten
2 msk grönsaksbuljong
1 gul lök
1 zucchini
2 morötter
1/2 tsk salt
knappt 1 krm svartpeppar
Fräs bulgur i lite olja.
Tillsätt vatten och fond.
Koka på svag värme i 10-15 minuter. Häll av eventuellt vatten.
Tärna zucchini och morötter.
Hacka löken.
Fräs grönsakerna.
Rör ihop bulgur och grönsaksfräs.
Smaka av med salt och svartpeppar.
Servera med corizo och tomatsås.
"Att förlora ansiktet"
Läser "Om de bara kunde skärpa sig! Barn och ungdomar med DAMP/MBD, AD/HD och Tourettes syndrom" av Lisbeth Iglum. Stöter på begreppet "Att förlora ansiktet" och häpnar. När jag läser hennes förklaring inser jag att många "utbrott" kunnat undvikas om man bara tänkt lite längre.
Uttrycket "förlora ansiktet" använder författaren här som en bild i samband med arbetet med "svåra" elever och svåra situationer. Det som kan upplevas som en överreaktion från eleven kan vara hans eller hennes sätt att hantera eller dölja en sårad stolthet.
Tänker man på detta när man ska lära eller tillrättavisa en elev. Gör man det inför publik eller avvaktar man tills det finns tillfälle att ta personen ensam?
Lisbeth Iglum använder flera gånger tanken att behandla andra så som hur man själv skulle vilja bli behandlad.
Är det rätt att konfrontera eleven framför kompisar? Tänk dig in i personens situation. Hade inte ett personligt samtal varit bättre?
Väldigt många lärare arbetar redan på detta sättet men det finns fortfarande lärare som inte ser bortom det som kan anses vara fräckhet, lathet, slarv, ointresse och ser att det finns en elev med en eller flera funktionsnedsättningar.
Som regel leder det till ett bråk om man försöker tvinga en elev till något den har svårt för då andra, som eleven tycker sig behöva försvara sin status eller position inför, finns i närheten.
Det kan handla om killen i rollen som tuffing, tjejen som inte lärt sig klockan eller knyta skosnöre eller eleven som aldrig lärt sig läsa.
Att istället tillsammans med eleven identifiera problemet, hitta en lösning och fokusera på att se elevens behov är en bättre lösning. Då kan elev stärkas i sin situation och behöver inte "förlora ansiktet" och anta en försvarsposition.
Det kräver en kunnig, lyhörd och framförallt intresserad lärare. Alltså behövs kunskap, kunskap och åter kunskap. Tyvärr är det också så i dagens skola att inte enbart kunskap räcker. Resurserna är små och ibland kan en lärare vilja men saknar rätt förutsättningar för att nå ända fram.
Absolut inte allt kräver pengar utan många av dessa situationerna kan enkelt lösas genom dialog och kreativitet.
Uttrycket "förlora ansiktet" använder författaren här som en bild i samband med arbetet med "svåra" elever och svåra situationer. Det som kan upplevas som en överreaktion från eleven kan vara hans eller hennes sätt att hantera eller dölja en sårad stolthet.
Tänker man på detta när man ska lära eller tillrättavisa en elev. Gör man det inför publik eller avvaktar man tills det finns tillfälle att ta personen ensam?
Lisbeth Iglum använder flera gånger tanken att behandla andra så som hur man själv skulle vilja bli behandlad.
Är det rätt att konfrontera eleven framför kompisar? Tänk dig in i personens situation. Hade inte ett personligt samtal varit bättre?
Väldigt många lärare arbetar redan på detta sättet men det finns fortfarande lärare som inte ser bortom det som kan anses vara fräckhet, lathet, slarv, ointresse och ser att det finns en elev med en eller flera funktionsnedsättningar.
Som regel leder det till ett bråk om man försöker tvinga en elev till något den har svårt för då andra, som eleven tycker sig behöva försvara sin status eller position inför, finns i närheten.
Det kan handla om killen i rollen som tuffing, tjejen som inte lärt sig klockan eller knyta skosnöre eller eleven som aldrig lärt sig läsa.
Att istället tillsammans med eleven identifiera problemet, hitta en lösning och fokusera på att se elevens behov är en bättre lösning. Då kan elev stärkas i sin situation och behöver inte "förlora ansiktet" och anta en försvarsposition.
Det kräver en kunnig, lyhörd och framförallt intresserad lärare. Alltså behövs kunskap, kunskap och åter kunskap. Tyvärr är det också så i dagens skola att inte enbart kunskap räcker. Resurserna är små och ibland kan en lärare vilja men saknar rätt förutsättningar för att nå ända fram.
Absolut inte allt kräver pengar utan många av dessa situationerna kan enkelt lösas genom dialog och kreativitet.
Hair och då menar jag inte musikalen
Hår, hår och hår. Detta irritationsmoment och glädjeämne.
När flickorna var små hade de långt hår. Maja kom till förskola och skola med olika håruppsättningar medan Magda skulle ha sitt hängande. Försökte få henne att sitta still tillräckligt länge för att få upp håret i i tofs men hon hann knappt lämna stolen förrän snodden var utdragen. Tillslut gav jag upp det där med hår och Magda.
Magdas hår blev allt kortare och Majas längre. De började bestämma allt mer själv och i takt med att mina händer inte längre orkade med att göra håruppsättningar så slutade morgonens krig med borste. Var håret bara rent och utan tjorvor så var jag nöjd.
Idag har Maja sällan håret uppsatt när hon lämnar hemmet. Magda däremot har ständigt denna tofs med variationen knut.
Tänk vad det kan ändras. Trodde aldrig när jag jagade henne med hårborste att Magda skulle lägga så mycket tid på plattång och borste.
Dagens klokhet
"Egoism är ett uttryck av att människor fundamentalt har missförstått
vad det betyder att vara människa."
tisdag 15 oktober 2013
Zucchini- och broccolisoppa
Riktig snabbmat. Jag använde hela broccoliståndet. Skalade stammen lite och skivade den ganska tunt.
13 dl vatten
6 msk fond (grönsak eller kyckling)
2 stora potatis
1 zucchini
1 broccoli
1/2 förpackning sockerärtor
1 purjolök
1/2 tsk salt
knappt 1 krm svartpeppar
Riv potatisen.
Koka upp med vatten och fond.
Skiva/strimla/dela grönsakerna.
Lägg allt i grytan och koka i cirka 4 minuter eller tills broccoli är mjuk.
Smaka av med salt och svartpeppar.
Servera soppan som den är eller mixa den slät och servera med lite creme fraiche.
Gärna med ett gott bröd till. Här blev det enkla gratinerade mackor.
Jordnötssmör och satay sås
Jag har fått frågor om vilket jordnötssmör jag använde i gårdagens jordnötssås.
Green choice heter märket. Innehåller 99,3% jordnötter och resten havssalt. Är ekologisk/KRAV godkänd ingrediens. 350 gram.
Köpt på ICA Maxi och fanns på hyllan bland varor för bakning.
På burken finns recept till Satay sås:
2 msk socker
150 gram jordnötssmör
3 msk solrosolja
2 msk röd currypasta
3 msk vinäger (ris- eller äpple)
1 påse (400 ml) osötad kokosmjölk
salt
Värm oljan och rör i currypastan.
Tillsätt kokosmjölk och låt såsen sjuda på svag värme i 1-2 minuter.
Rör ner jordnötssmör, socker, salt och vinäger.
Låt småkoka tills såsen tjocknat.
Smaka av med salt och svartpeppar.
Servera.
Gott till kycklingspett och andra orientaliska rätter.
Promenad
Det tog mig över en timme att gå den kort rundan som i vanliga fall brukar ta 30 minuter.
Kroppen sa åt mig innan jag började att det var en dum ide att ut och gå när höfterna, knän och fötter värker.
Visst tog det tid och visst har jag nu mer ont men det var skönt att få rensa skallen.
Naturen är läkande.