Entrecote med gorgonzolasås

Ikväll står gubben för matlagningen.

Han har varit hos slaktaren och köpt entrecote. Färskt nötkött är så oerhört lättlagat. 

Krydda med salt och svartpeppar.

Stek 3-4 minuter per sida. (ca 2 1/2 cm tjocka)

2 dl creme fraiche

3 dl mjölk

2 msk vetemjöl

100-150 gram gorgonzola

salt

svartpeppar

Vispa ihop mjölk, creme fraiche och vetemjöl i en kastrull.

Koka upp och sjud i några minuter.

Klicka i gorgonzola.

Låt osten smälta.

Smaka eventuellt av med lite salt och svartpeppar.

Servera med stekt potatis och sallad.

Nipprig

Går på nålar idag. Det behöver inte betyda något och orsaken kan vara flera men jag är ändå orolig.

Igår vid 10-tiden hade Magda gympa i skolan. Vi hade pratat om att kämpa extra i ämnen som hon är bra i för att kompensera de ämnen där det går lite sämre.
Så på gårdagens gympapass tog hon i ordentligt. Plötsligt började hon må illa och assistenten sa åt henne att gå ner och dricka lite.
Magda går ner och berättar efteråt att plötsligt blev allt svart och sedan var det kräk på golvet.

Min direkta tanke var att hon tagit i för mycket. Gympan var konditionsträning med fokus på magemuskelträning.

Så jag reagerade inte särskilt mycket men fick en olustig känsla i bakhuvudet.

På kvällen var det Öppet hus på ett av de gymnasium som Maja funderar på så hon och jag åkte dit. Magda ville inte med utan skulle vara med två vänner.

Plötsligt ringer hon och säger att alla ljud hade blivit höga, det blev svart och hon visste inte var hon var.

Jag ville bara kasta allt och köra hem men Magda fick hjälp av en kompis hem.

Då blev olustkänslan starkare.

Kan det vara den nya medicinen?

Maja kollar Fass under tiden vi kör hem. Precis som alla mediciner finns det biverkningar på Strattera.

Jag har bett assistenten hålla ett extra öga på henne idag.

Kan vara att hon kämpar hårt denna veckan. Kanske bär hon på något virus. Flera i klassen har varit sjuka denna veckan.

Jag är inte övertygad om att det är medicinen men jag håller koll.

Går på nålar.

Dagens klokhet

"Om snöret inte håller, utan går av, 

är det bara att försöka med ett annat snöre." 

Nalle Puh

Livet är hårt ibland. Händer att man känner att livet är allt för jobbigt. Ständiga motgångar och snören som brister.

Men av någon anledning hittar man ett nytt snöre. Upp till kamp. Fortsätt. Kämpa vidare.

Stekt lax med citronhollandaise

Färsk fisk är en lyx vi unnar oss allt för sällan. 3 kotletter kostade 150 kronor.

Jag steker fisken i lika delar smör och rapsolja. Har mer och mer gått över till det när jag steker. När jag ska smöra ugnsform så använder jag oftast rapsolja.

Såsen var ingen hit. Tänker inte laga den igen.

1 laxkotlett per person
salt

svartpeppar

Sås: 

6 äggulor

2 tsk vitvinsvinäger

250 gram smör

2 tsk rivet citronskal

1 tsk fransk senap av Dijontyp

salt

Sås:
Smält smöret till såsen i en kastrull på låg värme. 

Låt det smälta smöret stå vid sidan av spisen en stund så att den vita bottensatsen sjunker ner. 

Slå över det klara, gula fettet till ett hällvänligt kärl som tillbringare eller halvlitersmått.
Lägg äggulorna i en rostfri bunke. 

Vispa till fast skum med elvisp.

Vispa ner det smälta smöret i små omgångar. 

Avsluta med rivet citronskal, fransk senap och en nypa salt.

Salta och peppra fisken och stek i cirka 3 minuter per sida. 

Servera med kokt potatis, grönsaker och citronklyfta.

Hurra!!!

Att arbeta i över 20 år som lokförare och sedan bli av med jobbet pågrund av en NPF-diagnos är inte okej enligt Förvaltningsrätten.

Heja Torolf Jansson!

http://www.attention-riks.se/index.php/alla-nyheter/620-transportstyrelsen-forlorade-malet-mot-lokforaren.html

http://fof.se/tidning/2012/5/omstridd-diagnos-stoppar-lokforare

En mammas list

Igår satt jag och Maja och pratade om litteratur och jag nämnde Strindberg.

- Vem är det?

Vet fortfarande inte om jäntungen drev med mig eller inte.

För mig finns det vissa saker som man måste veta. Det tillhör allmänbildningen. Det finns vissa saker som INTE får glömmas bort.

Men hur gör man när gamla saker inte är intresserant? Hur gör man svåra saker enklare?  Lättläst i all ära men hur får man unga intresserad? Speciellt Magda med dyslexi.

När jag var på Maxi upptäckte jag en film som jag var tvungen att köpa.

Romeo och Julia i modern skepnad. Handlingen förlagd till relativ nutid och till USA.

Kan ju inte gå fel med Leonardo DiCaprio som Romeo. Räcker Magda ser honom på bild så säger hon:

-ÅHÅHÅH!

Dialogen är fortfarande Shakespears 1600-tals språk men sceneriet är "modernt".

Det försvårade för Magda att hänga med eftersom hon inte hinner läsa texten utan väljer bort textremsan som stör och lyssnar.

Några gånger kallade hon på mig och jag fick förklara vad som hänt. Den övergripande handlingen förstod hon och var väldigt arg på slutet.

Tror att efter att filmen spelats några gånger så förstår hon allt mer. För det kan jag garantera. Filmen kommer att spelas fler gånger.

- Åh, Leonardo!!!

Dagens klokhet

"Om du tänker för länge på nästa steg, 

kommer du att tillbringa ditt liv stående på ett ben."

Kinesiskt ordspråk

Tortellinigratäng med kassler

Idag är ingen bra dag. Eller som gubben sa:

- Du har haft väldigt ont länge nu.

Jag har ständig värk. Inte en dag det går utan att jag har ont någonstans i eller utanpå kroppen. Men denna smärtan som jag har haft några dagar nu börjar ta på humöret. Kanske borde jag känna mig besegrad och äta medicinen men jag försöker kämpa lite till. Kan det vara så att det är kallare väder på gång?

Så efter en del måsten kröp jag ner i sängen igen. Först avslappningsskivan och sedan somnade jag en stund.

Magda slutade tidigare från skolan idag och ringde faktiskt och väckte mig. Hon ville till Lindex eftersom hennes byxor gått sönder.

Passade då på att handla lite som kunde förvandlas till middag. Fuskar rejält och köpte färska tortillini. Valda ostfyllda men det är ju efter tycke och smak. Jag använde kassler men det går utmärkt att använda kryddkorv, lättkokta grönsaker som till exempel broccolli.

900 gram kassler
500 gram färsk tortollini
10-15 soltorkade tomater i olja
6 dl vätska (grädde/mjölk)
3 msk vetemjöl
2-3 dl riven ost
1/2 tsk salt
1 krm vitpeppar

Koka pastan i lättsaltat vatten i 3 minuter.
Häll av vattnet.
Skär kassler och tomater i strimlor eller bitar.
Blanda kassler, pasta och tomater i en smord ugnsform.
Rör ut vetemjölet i vätskan i en kastrull och koka upp.
Tillsätt osten och låt den smälta.
Krydda.
Bred ostsåsen över pastan.
Strö gärna lite riven ost över.
Gratinera i 15 minuter i 220 graders ugn.

Servera med kokt broccolli och tomater.

Flickor med ADHD - Urban Leijon del 2

Varför ska det vara nolltollerans hos flickor? Varför är det så viktigt att hitta en NPF? Det spelar väl ingen roll om man har en diagnos eller inte?

Det är ganska kluriga frågor det där. Jag sa alltid att så länge det inte är ett problem och man fungerar i samhället och med sin familj så behöver man inte ha en diagnos.

Men med flickor med ADHD eller NPF är det ju lite annorlunda. Deras inre problem syns ju inte utåt om man inte tittar efter just det.

I alla fall så syns inte problemen just nu. Men längre fram. Då finns risken att det verkligen brakar loss.

Vilket är då rätt? Att utreda en person för att man misstänker eller vänta tills det har gått åt helsefyr?

Urban Leijon anser att nolltoreansen är oerhört viktig eftersom dessa flickor lever i en väldigt jobbig situation som utsätter dem för onödiga risker.

Enligt forskning visar det sig att flickor med NPF löper större risk för att hamna snett. De börjar tidigare än andra flickor med att röka och prova på alkohol och droger. De har en tidigare sexualdebut och andelen tonårsgraviditet är hög.

På senare tid har det även uppmärksammats ett samband mellan anorexi - autism och bulemi - ADHD. i så hög utsträckning att det pratas om att låta utreda de som söker för ätstörningar. Även annan form av självskadebeteende är vanligt vid NPF.

Men om en flicka inte uppmärksammas för sin NPF vad riskerar hon då?

Självklart fungerar väldigt många i samhället i alla fall men det finns också de som hamna riktigt snett och kommer in i kriminalitet, missbruk och hemlöshet.

Bland dessa kvinnor finns även de som missbrukar/självmedicinerar bakom sina stängda dörr med Bag-in-box.

Att leva ett liv där varje dag är en kamp. Där du känner att du inte är som alla andra. Där du ständigt misslyckas. Det tar enormt på självförtroendet.

Så mitt resonemang ändrades lite i lördags. Självklart är det oerhört viktigt att hitta dessa flickorna men utan att det ska bli en diagnoshysteri och att varje flicka ska utredas vid minsta tecken.

Det allra viktigast är en dialog mellan de vuxna människorna som finns i flickornas liv. Att sluta blunda för problemen. Att inte tro att någon annan ser. Att någon annan tar tag i det.

Här är ju kontinuiteten både i skola och inom sjukvården oerhört viktig.

Och något som Urban Leijon sa:
- Se inte diagnoskriterierna. Se personen. Alla är olika.

Det inte kvinnorna/flickorna som ska känna sig värdelösa utan samhället som skulle skämmas över att de inte har sett och reagerat. Att de inte lyckats ta tillvara på all den kraft som finns i varje individ.

Svårigheter

Jag har under en längre tid märkt att Maja har lite problem när det gäller att stava och läsa. Hon gör många av de felen som gubben gör. Kastar om bokstäver, lägger till bokstäver och så vidare. Jag har länge skyllt det på att hon gör läxan på eftermiddagen och då är medicinen ur kroppen och hennes ADHD ger henne koncentrationssvårigheter. Jag har helt enkelt skyllt det på att hon har för bråttom. Men för några veckor sedan lyfte jag det med Maja och hon blev rosenrasande.

- Jag har inte dyslexi!!!!!
- Det menar jag inte att du har. Men du kanske har svårt med vissa saker av en anledning. 
- Jag har inga problem.
- Okej!

Ville inte bråka med henne. Känner hon själv att hon inte behöver hjälp så ska jag inte tvinga på henne den.

I förrgår lyfte jag det igen eftersom Maja själv kom med ett klagomål om att hon inte hann läsa och hon var 300 sidor efter sitt lässchema. Hon skickade faktiskt ett sms och sa själv att hon kanske skulle be om att få en talbok. Hennes reaktion blev likadan.

- Jag har inte dyslexi!!!!
- Det kanske är något annat som gör att det blir så här. Det behöver inte vara dyslexi. Det kan vara din ADHD. Det kan vara dina ögon. Det kan vara så mycket. Är det inte bättre att använda sig av hjälpmedel när det finns?
- Jag har inte dyslexi!!!
- Nej, det har jag inte sagt heller. Men är det inte bättre att du ber om hjälp och berättar att detta är ett problem så att lärarna förstår.
- Jag har inget problem.
- Så att du stavar fel beror på att du inte kan stava? Att du inte hinner läsa lika fort beror på att du är lat?
- Nej!!
- Vad beror det på? Du kan inte förneka en svaghet. Man måste arbeta med den och lära sig sina brister för att kunna växa.

Tystnad.

Jag låter henne vara. Hon behöver och tänka och fundera. Själv bli medveten om problemet. När man lämnar in en uppgift är den körd i flera redigeringsprogram och därför syns inte alla de misstag hon gjort. Det är vid prov som lärarna kan ha upptäckt hennes problem. Men eftersom de inte sagt något har de nog inte sett det.

Kanske ser jag för mycket. Kanske analyserar jag för mycket. Jag vill ju bara det bästa för mina barn. Jag vill att de ska ha rätt förutsättningar.

När det då finns hjälpmedel att tillgå. När lärare kanske ser på eleven med lite mer förståelse när de vet att det finns en svaghet, en brist, som är den bakomliggande orsaken. Då är man dum om man inte erkänner det. Varför kämpa och kämpa när det finns hjälp att få? Varför göra livet svårare än det är?

Urban Leijon nämnde i sin föreläsning i lördags "Flickor med ADHD" att 80% av de med en NPF diagnos även har någon annan diagnos. Det är ytterst få som till exempel BARA har ADHD. De här diagnoserna går in i varandra och man kan ha en släng av både det ena och det andra. Dyslexi ingår ju så det är inte helt omöjligt att Maja har en lite släng av dyslexi. Det är ju en diagnos som förutom pappa och lillasyster även flera i gubbens släkt har.

Men jag låter henne vara. I alla fall för ett tag. Kanske har jag hjälpt henne att få på sig ett par glasögon som hjälper henne att se att är finns ett problem. Kanske har jag hjälpt henne att lägga till en pusslebit. Men jag kan inte tvinga henne till att erkänna. Det biten måste hon komma fram till själv.

Ny medicin

När vi var på bup sist fick Magda ny medicin utskriven. Strattera.

Strattera är en medicin som inte har den centralstimulerande effekten som hennes tidigare medicin Ritalin har.
Doktorn tror att Strattera är en medicin som bättre ska kunna hjälpa Magda.

Tidigare har jag varit lite avvog till att byta medicin. Det stora hindret har varit erfarenhet. Max fick prova på olika mediciner för att hitta den som passade honom och vi kom väl aldrig i hamn. Troligtvis därför han idag vägrar äta någon medicin alls. Perioden med Strattera var ett rent helvete eftersom Strattera är en buffert medicin som behöver ätas under flera veckor innan det märks. Med Max höll vi på i 4 månader innan bup gav upp och gav annan medicin. Tänk. 4 månader av en 12-årings liv där han gick från att fungera okej till att inte fungera alls. Så att byta ut en medicin som fungerar har för mig känts dumt.

Att tjejerna också har svårt att svälja tabletter har varit ett hinder för att prova annan medicin. Vi har tränat och med hjälp av Medcoat har Magda tränat på att ta både kapslar och tabletter. Ibland fungerar det. Ibland inte.

På bup sist lyfte doktorn frågan om medicinbyte igen oh när hon berättade för mig att man numera inte plockar bort den gamla medicinen direkt (som i Max fall) utan man låter patienten äta båda medicinerna under buffertfasen.

Alltså skulle Magda börja med Strattera 40 mg samtidigt som hon åt Ritalin 40 mg. I 10 dagar ska hon äta så och sedan öka Stratteran till 60 mg och då sänka Ritalin.

Det gör så att patienten inte ställs helt utan medicin. Vilket jag tycker känns fantastiskt men samtidigt lite otäckt. Jag får lita på doktorerna och hålla ögonen på Magda.

Strattera skulle inte heller ge samma biverkningar med maten som Magda hade när hon började med Ritalin. Under en period var hennes viktnedgång så stor att vi via dietisten fick näringsdryck utskriven som Magda och även Maja drack. Den biverkningen släppte efter ett tag men det var en tuff period.

Så idag var det dags för den stora dagen att börja med Strattera. Magda fick först ta sin vanliga medicin och jag lät den börja verka innan vi försökte ta Strattera.

Hon lyckades! Vilken glädje. För både henne och mig.

Hoppas varje dag nu kommer att gå lika smidigt.

Tänk om Magda kunde få hjälp med denna medicinen så att några av alla hennes "rädslor" försvinner. Kanske fungerar Strattera bättre för henne. Tiden får visa.

Dagens klokhet

"Varje människa jag möter har något att lära mig."

Dalai Lama

Kycklingenchiladas

Mina barn kallar tortillabröd med ost som jag steker lätt i torr stekpanna och serverar med vitlökssås för enchiladas men det är egentligen en felaktig benämning på den rätten. Så jag ska försöka lära om.

Idag blir det kyckling med risk för att gubben skriker högt. Nåja, är han hungrig äter han nog.

Jag har färdiggrillade kycklingfiléer i frysen. Annars går det utmärkt att steka filéer innan och låta dem kallna lite. Använd en färdiggrillad kyckling om det ska gå snabbare. Tror till och med att det finns färdig tärnad kyckling i frysdisken. Inget jag testat på men det kanske är gott det också.

Enchiladas:
800 gram kycklingfilé
3 dl ketchup
1 1/2 tsk tacokrydda (färdigköpt tacokrydda på påse fungerar utmärkt)
1 purjolök
1 röd paprika
150 gram svarta oliver
tortillabröd (medium)
2-3 dl riven ost

Dressing:
4 msk majonnäs
2 dl turkisk yoghurt
2 vitlöksklyftor
1 1/2 tsk tacokrydda

Enchiladas:
Dela kycklingen i mindre bitar.
Blanda ketchup och tacokrydda till en enkel tomatsås.
Strimla purjolök.
Skär paprikan i tärningar.
Dela oliverna lite.
Använd hälften av tomatsåsen och vänd ner kyckling, purjolök, paprika och oliver.

Fördela blandningen på ett tortillabröd och rulla ihop.
Placera rullarna i en smord ugnsfast form
Ringla över resten av tomatsåsen.
Strö över riven ost.
Gratinera mitt i ugnen i 10 minuter 220 grader.

Dressing:
Blanda majonnäs, yoghurt, vitlök och tacokrydda.
Låt stå kallt.

Servera med sallad och tacosås.

Facebook

Nu finns Lottas mat på Facebook.

https://www.facebook.com/LottasMat

Där finns även bilder.

Flickor med ADHD - Urban Leijon del 1

I lördags den 24 november deltog jag i en temadag i Malmö arrangerad av Attention Riks. Föreläsare var Urban Leijon samt Stina Svensson.

Jag börjar med mina tankar kring Urban Leijons två timmar långa föredrag. Paus för kaffe hade vi efter halva tiden men han hade behövt ha mer tid efter lunch. Hann tyvärr inte med allt.

Urban Leijon är barnneurolog med många, många års erfarenhet av NPF och speciellt har han fokuserat sig på flickor med NPF.

- Jag såg att det var något speciellt med de här flickorna. Ja, det är något speciellt med alla flickor och tjejer men flickor med de här "osynliga funktionsnedsättningarna" är annorlunda.

Urban anser att det ska var lägre toleransnivå på avvikelser när det gäller flickor. Av den anledningen att vi flickor, om jag fortfarande kan kalla mig flicka, har enklare för att hålla oss i "ordning". Det syns helt enkelt inte på tjejer lika tydligt att vi har en NPF.

En av anledningarna till det är att diagnoskriterierna är satta efter killars symtom. Och den andra anledningen kvinna och man är inte samma saker. Vi delar gemensamma drag eftersom vi båda är människor men det är en gigantisk skillnad på oss när det gäller den kemiska sammansättningen i våra kroppar. Kvinnor har en helt annan hormonbalans och har faktorer som påverkar personligheten på ett annat sätt än de män som till exempel slipper ha en menstruationscykel.

En av bristerna som gör att många flickor slinker mellan stolarna och kan gå igenom en stor del av sin uppväxt utan att bli sedd som en flicka med NPF är enligt Urban Leijon: kontinuitetsbrist från sjukvården.

- Det är en katastrof när  föräldrar har sökt hjälp vid 3-4 års ålder men att flickans diagnos ställs vid 18 år. Det är en katastrof!

Vikten av att träffa samma läkare och att läkaren i sin tur har erfarenhet om NPF verkar för mig vara ett lotteri. Eller om man som jag blir en gnällande och tjatande förälder. En som bankar och bankar.

Urban Leijon sa också att ju mer han arbetar med dessa frågorna ju mer ser han. Ju mer erfarenhet han fått ju fler glasögon har han kunnat ta på sig. Det handlar om att lägga pusselbitar och då inte att lägga pusselbitarna bredvid varandra utan vid NPF handlar det om att pusselbitarna ligger över varandra.

Eller som han sa:
- Det handlar om att hugga ner skogen och upptäcka träden som finns bakom.

Dessa orden fick mig att haja till. Så var det med Magda. Innan hennes ADHD-diagnos och påbörjad medicinering så var hon Vildvittra med endast en On-knapp. Men när medicinen började verka upptäckte vi plötsligt att Magda hade massa rädslor. Vi skyllde det i början på att hon inte haft tid att tänka på att det fanns tex myror och getingar på gräsmattan. Första sommaren med medicin vägrade hon gå upp på gräset. Hon hade sett insekterna.

Detta var kanske delvis rätt men nu i efterhand har vi insett att det faktiskt låg mer pusselbitar i Magda än bara ADHD.
Att skylla hennes dyslexi och dyskalkyli på att hon inte haft tid att lära sig innan stämde ju inte ser vi idag.

Samma sak med Maja. Hon var ju ett A-barn. Duktig i skolan, skötsam, hjälpsam hemma och tog ett stort ansvar med två syskon, äldre och yngre med ADHD. En enorm utveckling och låg i topp på alla kontroller på BVC eller förskola.
Att hon skulle ha ADHD fanns inte på min karta. Inte heller bup trodde det i början. Men ju äldre Maja blev ju mer konstiga ritualer upptäckte jag. Först skyllde vi på att hon hade en tuff situation men efter ett tag fungerade inte den slutsatsen. Plötsligt hade Maja ett tvångssyndrom med kontrollbehov. Och inte lite heller visade det sig.
När vi, jag och Maja, fick hjälp att arbeta med KBT så ändrades ritualerna och några försvann (minskades) plötsligt fick vi då syn på en annan sida av Maja. En sida som inte synts innan för alla "ritual-träd". När de var nerhuggna upptäckte vi ADHD-träden bakom. Hennes ADHD hade hållits i schack.

Urban förklarar också att flickor har en förmåga att bättre "härma" sin omgivning än vad killarna har. De följer efter sin kompisars beteende och klarar på så sätt sig ganska länge innan de upplevs som avvikande. Det brukar bli i högstadiet där flickornas beteende genomgår en dramatisk skillnad och samtal ofta baseras på antydningar, blinkningar eller ögonrullningar. Ett språk som många med NPF har svårt att tyda.

Detta kan vara en av förklaringarna till att många flickor får sin diagnos så sent som i 15-18-års ålder. Vilket alltså enligt Urban Leijon är en katastrof.

- Nolltolerans för avvikelser hos flickor.

Dagens klokhet

"Den som talar illa om andra i din närvaro

talar illa om dig i din frånvaro.

Arabiskt ordspråk

Augustpriset

Det var ju för väl att inte Zlatan fick Augustpriset. Också.

Det räcker med alla guldbollar.

Visst Zlatan är duktig men han är inte ensam. Hade han inte haft sina medspelare så hade han inte fått några passningar att skjuta i mål.

Låt Zlatan spela några matcher själv så får vi se. Inte så lätt vara stjärna när det inte finns andra som hjälper till att upphöja en.

Jag har absolut inget emot Zlatan. Inte det minsta.

Kom bara ihåg: Alla, alla, har sin överman. Kanske inte idag eller i morgon men en dag konmer den som puttar ner dig från tronen.

Augustpriset är inte Zlatans.

Grattis!
Göran Rosenberg - Ett kort uppehåll på vägen fråb Auschwitz.

Ingrid Carlberg - Det står ett rum och väntar på dig här.

Nina Ulmaja - ABC å allt om lilla D

Ulrika Nettelblad - Route 66

Pasta Carbonara

Skyndar mig hem från IKEA. Utvecklingssamtal med Max i eftermiddag och jag ska hinna göra mat också. Blir idag supersnabbt och väldigt enkelt. Pasta Carbonara älskas av alla. Själv tycker jag den är godast om den innehåller lite strimlad kyckling också. Löken går utmärkt att byta ut mot en purjolök eller faktiskt helt uteslutas.

1 gul lök
5 paket bacon
6 dl grädde/mjölk
1-2 dl riven ost
3 äggulor
2 krm svartpeppar
nypa salt

Hacka löken fint.
Stek mjuk.
Skär bacon i mindre bitar och stek bland löken.
Tillsätt grädde/mjölk.
Koka några minuter.
Rör ner osten och låt den smälta.
Krydda och smaka av.
Dra undan från värmen och rör ner lätt uppvispade äggulor.

Servera med pasta och sallad.

Utfärd

Idag besöker jag Mammons tempel i Älmhult. Dags att besöka det nybyggda IKEA och lämna lite offergåvor.

Uträttar ärenden åt gubben bland annat. Julklappsinköp till äldste barnbarnet.

Konstigt, vagnen är full av annat också.

Jag tar lunch och som alltid på IKEA blir det vegetariskt. Erbjudandet idag är grönsaksbiffar.

Sedan orkar jag nog en liten runda till.

Dagens klokhet

"Man kan inte kämpa ihjäl en skugga,

den dödar man med ett ljus"

Sigfrid Siwers

Tålamod

Ha tålamod.

Så fort jag får tillgång till en dator ska jag berätta om gårdagens temadag Tjejer med adhd i Malmö. Vilken dag! Rekommenderar varmt alla som får möjligheten att gå på en sådan dag att göra det.

Upplägget varierar nog men tanken bakom är den samma. Sprida information om flickor med adhd.

Kan avslöja att Attention Nordöstra skåne funderar på att ha en sådan temadag. Tid, ekonomi och ork ska bara räcka till för styrelsen.

Att intresset är stort märks. Det var kö till dagen i Malmö.Vi fick ett mail där Attention bad oss meddela om vi inte kom eftersom så många ville gå.

Sedan behöver jag en dator under en längre tid så jag kan leta upp någon annanstans där jag kan ha min blogg. Eller om jag är villig att betala blogger för att vara kvar här.

Har också börjat fila på en facebooksida för Lottas mat. Facebook tar inte betalt för att jag ska kunna lägga upp bilder.

Men ha tålamod med mig. Just nu ska min lilla ork räcka till mycket. Både ilskan och gråten är inte långt borta. Min orm väser högt just nu.

Dagens klokhet

"Everybody is a genius.

But if you judge a fish by its ability to climb a tree,

it will live its whole life believing that it is stupid."

Albert Einstein
Vet du om att Albert Einstein troligtvis hade en npf?
Idag hade hade han med säkerhet fått diagnosen asperger.

Också ett sätt...

...att visa sina känslor. Kanske är det lättare att ta på en mask. Kanske känns det inte riktigt som om det är jag trots att jag visar hur jag mår.

"En köpfri dag"

Idag infaller ”En köpfri dag”. 

Dagen är ett alternativ till konsumtionssamhället och den som deltar handlar inget på 24 timmar. 

I Europa infaller dagen den sista lördagen i november.

Försök ni det. Själv ska jag till Malmö och delta i en temadag om tjejer och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF).

Handla?

Tror inte det finns tid för det alls. Så jag kommer nog att delta i "En köpfri dag". 

Dagens klokhet

"-Kanin är begåvad, sa Puh tankfullt.

-Ja, sa Nasse. Kanin är begåvad.

-Och han har Hjärna.

-Ja, sa Nasse, Kanin har Hjärna. 

Det blev tyst en lång stund. 

-Jag antar, sa Puh, att det är därför han aldrig begriper någonting."

Nalle Puh

Jag har fått en Award

Jippi!!! Jag har fått en Award. En utmärkelse. En uppmuntran. Den kommer från Lingon. Lingon är en helt galen, underbar, kreativ och färgsprakande kvinna som skänker mig många leenden.  Jag tackar ödmjukast för hennes Award. Awarden går ut på att man ska svara på några frågor och sen skicka vidare så det gör jag. Bloggar jag läser och som på olika sätt inspirerar mig är: Annicake M som i Underbar Victorias ADHD-blogg Drömresa? Kap Verde har jag en dröm om att få besöka pågrund av det stabila klimatet. Tror en vinter där hade varit underbart för min värkande kropp. Mexico och Pompeji vill jag besöka pågrund av historiskt intresse. Favoritsysselsättning?  Laga mat och baka. Läsa. Sy.  Hur många gånger går du in på Facebook per dag? Är aldrig utloggad på mobilen. Vad önskar du dig i julklapp? Firar inte jul.  Favoritmat på julbordet?  Har ingen speciell favorit eftersom jag inte äter julbord. Drömyrke?  Designer. Författare. Men när en dröm om att få skrota runt i ett antikvariat med café. Favorittidning/magasin? Läser inga magasin förutom medlemstidning från Reumatikerförbundet samt Attention. Favoritplats i Sverige? Var plats har sin skönhet. Thaimat, grekiskt, italienskt eller svensk husmanskost? MAT!!! Favoritdesigner?  Ingen aning. Vad gör dig glad en måndag? Inget särskilt. Bryr mig inte så mycket om vad dagen heter. Vad driver dig att skriva i din blogg varje dag? Det sporrar mig att hitta nya maträtter att bjuda på. Jag erbjuder både familjen rätterna men även alla dem som läser. Kan jag sprida information om de olika funktionsnedsättningar som finns i familjen blir jag glad. Var skull du vilja bo om du fick välja helt fritt? Någonstans där klimatet är stabilt och vattnet varmt. Stadstjej eller landsjänta? Både och. Vad är din största tillgång enligt dig själv? Mitt öppna sinne där jag väljer att se människan. Vad tror du dina vänner skull säga är din största tillgång? Att jag alltid ställer upp och är en vänlig själ. Favorit mat? Allt. Är du inspirerad av en berömd person? Jesus. Moder Theresa, Dali Lama, Nelson Mandela. Alla som gör gott mot andra. Tror du på tankens kraft? Självklart. Vart vill du åka på din nästa semester? Kap Verde Vad är lyx för dig? Att vakna utan att ha ont.

Bupbesök

Igår var inte bupbesöket riktigt vad jag hade förväntat mig. Trodde att den fördjupade utredningen som vi pratade om i våras skulle starta. Vad fel jag hade.

I mars ska den börja. Om vi har tur.

Känns tungt. Hade velat haft allt klart innan funderingarna om vilket högstadium som passar Magda bäst.

Vetat innan vilka krav vi ska ställa på skolan för att Magda ska kunna utvecklas bäst.

Men mötet på bup igår var bara ett samtal med en doktor.

Både Magda och jag ställde oss frågande till en del saker som hon tog upp.

En väldigt stor del av tiden la doktorn på att prata om tvång. Att Magdas problem kan bero på tvång. Hon pratade om ritualer och räknande.

Magda sa att hon inte hade sådant och jag inflikade att jag aldrig sett den biten på Magda men doktorn fortsatte fråga.

-Det ät mycket svårt att upptäcka som förälder. Magda, det finns hjälp. Det är inget att skämmas för. Många har sådana problem.

Trots det fortsatte Magda att förneka tvång och ritualer. Jag sa att jag aldrig tänkt i de banorna.

Då berörde doktorn som hastigast att det kunde röra sig om socialfobi och sedan gick hon tillbaka till tvångstanken.

När vi kom ut frågade Magda mig varför hon tjatat så. Jag hade inget klokt svar så jag sa:

- Hon vill hjälpa dig och det är inte lätt att se på utsidan av en människa vad det är som är problemet. Om hon ställer frågor kanske hon hittar svaret. Hon letar efter pusselbitar.

Själv var jag riktigt fundersam. Kan det vara tvång? Jag ser inte det som ett svar. Men vad vet jag. Doktorn är utbildad och jobbar med detta. Jag är bara Magdas mamma.

Inte kul alls

Det strular totalt.

Blogger vill ha pengar för att det ska finnas bilder i min blogg.
Har inget emot att betala men om jag ska betala så kan jag betala där jag får mest/bäst för pengarna. Anledningen till att jag valde blogspot var ju att det var gratis.

Bloggen vill inte som jag vill i mobilen. Bråkar med typsnitt och vissa uppdateringar.
Ska jag bara kunna blogga när jag har tillgång till dator blir det inte kul.

Måste ta mig en funderare på hur jag ska göra. Fram tills dess får ni stå ut med att det ser lite si och så ut här.

Dagens klokhet

"The greatest good you can do for another

 is not just to share your riches 

but to reveal to him his own."

Benjamin Disraeli

Grekiska biffar med paprikasås

1 dl skorpmjöl
1-2 dl mjölk

1 msk kalvfond
1 gul lök
2 ägg
1 kg köttfärs
1 tsk salt
2 krm svartpeppar
200 gram fetaost
ca 150 gram urkärnade svarta oliver

Paprikasås:
2 grillad paprika
1 msk kycklingfond
500 gram krossade tomater
1 dl vatten
1 kruka basilika
salt
svartpeppar

Blanda skorpmjöl, mjölk, fond och ägg samt kryddor i en skål och låt det svälla i 15 minuter. Hacka löken fint och stek mjuk.
Tillsätt köttfärs och lök med skorpmjölsblandningen och blanda ihop till en smidig smet.
Hacka feta ost och oliver fint.

Forma färsen till biffar och stek 3 minuter per sida.

Paprikasås:
Mixa paprika, fond, basilika och tomater och häll över i en gryta.
Tillsätt vatten och koka upp under omrörning. Salt och peppar.

Servera med kokt matkorn och ugnsbakade grönsaker i bitar, squash, röd och gul paprika och färsk lök.

Daimmousse

6 dl vispgrädde
250 gram ljus choklad

6 äggulor
1 påse daim

Vispa grädden ganska löst.
Hacka och smält chokladen över vattenbad.
Rör samman gulorna och tillsätt chokladen under kraftig omrörning.
Ta i lite av grädden och rör om.
Tillsätt resten av grädden och vänd samman tills det blir en slät mousse.
Krossa daimen och vänd i den.
Ställ in i kylen och låt stelna.
Dekorera med päronklyftor, daim och mandelspån.

Inte nu igen

Du vet en sådan där dag när du aldrig skulle stigit upp. En dag där allt, precis allt, går fel. En sådan dag har jag idag.

Det började bra. Kom upp i tid, åt frukost med Maja och hann köra henne i god tid till tåget. Men sen började det.

Stannade på Maxi och insåg att jag var en halvtimme för tidig. Nåja, se det positivt. Fick en stunds vila i bilen.

När dörrarna öppnades och jag kom in stod det helt still i huvudet. Hade inte en aning om varför jag skulle handla.

Efter att jag träffat på en bekant och fått prata lite lossnade det.

Kom ut med det jag skulle och hittade hem.

En dag där det redan är knökfullt bestämmer jag mig för att göra efterrätt.

Chokladmousse med Daim. Men först förbereda maten.

När jag ska mixa paprikasåsen inser jag att den som plockat ihop mixern sist inte satt i gummiringen. Nåja, då fick jag hela assistenten avtorkad.

Resten av matlagningen flyter på men plötsligt upptäcker jag att den röda paprikan inte kommit med hem från affären. Den finns med på kvittot så jag har scannat den. Nåja, jag hade en röd spetspaprika i kylen.

Så är det dags för efterrätten. Jag hade 50 gram förlite choklad. Äsch? får gå ändå.

Separerar 5 ägg utan problem och står och funderar på om jag hinner stoppa in marängbakning någon gång under kvällen. Plötsligt tappar jag sjätte äggulan i vitan. Nåja, den fiskar jag upp igen. Hm, gulan hade delat sig och gick inte att få upp. Ingen maräng. Nåja, då sparade jag den timmen.

Nu har jag lämnat hemmet och matförberedelsen för besök på bup med Magda.

Äventyr

Ledsen läsare men det blir inlägg utan bilder tills jag bestämt hur jag ska göra. Blogger vill ha betalt om jag ska ladda ner fler bilder. Kanske blir det till att flytta.

Idag började dagen tidigt. Maja är just nu på väg mot Stockholm och studiebesök i riksdagen. De är tio ungdomar från Nordöstra skåne som åker upp över dagen. Blir intensivt.

Blev erbjuden biljett men dagen är fullbokad. Hade varit kul med ett spontanbesök.

Apoteket

Var på Apoteket och hämtade ut medicin till tjejerna och mig.

- Jag är så tacksam över att jag inte måste betala hela kostnaden för medicinerna. Tänk om jag varit tvungen att betala allt själv. Det hade jag aldrig kunnat.
-Tack, vad jag blir glad, säger expediten.

Det visar sig att oftast klagar folk på hur dyr medicinen är.

-Vi bor inte i USA och måste välja om vi har råd.

Hon berättar att hon bott och arbetat i USA och hur det berörde henne. Hur dåligt hon mådde av systemet. Hon berättade om en ung kvinna med en cysta som växte sig allt större i underlivet. Hur tjejen inte kunde betala för operationen och riskerade sitt liv.

- Det är svårt för oss att verkligen förstå hur det  faktiskt är där. För oss är det självklart att om man har en livshotande sjukdom så får man operation eller medicin. Vi behöver inte välja mellan att leva eller dö, säger hon.
- Jag är tacksam för det svenska systemet. Jag är glad att få betala skatt, betonar jag.

Jag ser inte min lön innan skatt. Jag bryr mig inte om min lön innan skatt. Den kostnad jag betalat till staten varje månad är det som gör att Sverige fungerar. Det är skatten som gör att mitt besök på apoteket bara kostade 243 kronor när egentligen det skulle varit flera nollor efter.

Ett besök på apoteket är dyrt när högkostnadskortet är slut men kostar inte i närheten av den faktiska kostnaden.

Vad jag är glad att jag är född i Sverige.

Även om vårt samtal var tungt gladdes vi båda och kände tacksamhet över att just vi möttes.

Att stanna upp och se sitt liv i kontrast mot omvärlden gör att man gläds över fördelen man fått i livet. Oavsett hur tungt det är.

Dagens klokhet

"Det viktigaste är inte att aldrig falla,

utan att kunna resa sig upp efter varje fall."

Kinesiskt ordspråk

The Butterfly Project

Foto: Maja

Känner du någon som skadar sig själv på ett eller annat sätt? Vet du någon som skär sig för att ångesten inuti blir så stor att trycket måste lättas?

Maja hittade The Butterfly Project på YouTube och hon ritade en fjäril på sin arm. Hon vet vem fjärilen är till och personen vars namn fjärilen bär vet också om det. Men Maja valde att inte skriva ut namnet för att inte hänga ut personen som ska hjälpas.

Jag har flera fina tjejer omkring mig som använder detta sättet att lätta på oron och paniken. Magda gjorde så under en period och vi arbetade bort det. Inte alla kan hjälpas så lätt och snabbt som Magda men alla är värda att få en chans.

Kanske kan din fjäril hjälpa. Din fjäril kanske kan få personen att tänka ytterligare en gång och kanske rent av välja att istället komma till dig och prata.

Kanske kan stödet från andra hjälpa. Faktumet att det finns andra som vet, som ser, kanske kan hjälpa.

1. När du känner att du vill skära. Ta en penna och rita en fjäril.
2. Döp den efter någon speciell. Någon du älskar. En släkting eller ett syskon. Kanske ett husdjur. Någon som får dig att må bra.
3. Du får inte skrubba bort den.
4. Om du skär innan den är borta så dödar du den.
5. Om du har mer än en fjäril så dör alla när du skär.
6. En annan person kan rita fjärilen men då måste du tänka på att den är extra speciell.
7. Om du inte skär dig kan du ändå rita en fjäril. Då döper du den efter någon som  du vet skär sig eller har det jobbigt. DÅ måste du berätta det för den personen så att han/hon vet.

http://butterfly-project.tumblr.com/

Fläskfilé och bacon på rotfrukter

800 gram fläskfilé
3 paket bacon
1 tsk salt
1 krm svartpeppar
3 stora morötter
3 palsternackor
10-12 stora potatis
1 bubbla persilja
1 tsk salt
1 krm svartpeppar
11/2 dl ajvar relish
2 förpackningar mozzarella

Putsa köttet om det behövs och krydda med salt och peppar.
Bryn filen runtom.
Flytta över till en ugnsform och stek vidare i ugn ca 20 minuter (220 grader).
Ta ut köttet, låt det vila och skär sedan upp i skivor. Gärna lite snyggt på snedden.

Skala morötter och palsternackor och dela i mindre bitar.
Skala och kvarta potatisen.
Koka rotfrukterna i lättsaltat vatten i ca 10 minuter.
Häll av vattnet.
Blanda rotfrukterna i en ugnsform.
Krydda med salt och peppar.
Hacka persiljan fint.
Tillsätt olja och persilja bland rotfrukterna och blanda om.
Ringla gärna lite flytande honung över. Bra för palsternackan med lite sötma.

 

Stek mitt i ugnen ca 35 minuter eller tills mjuka.

Skär bacon i mindre bitar och stek.

Lägg det skivade köttet längs mitten ovanpå rotfrukterna.

Lägg stekt bacon över filen.

Riv bitar av mozzarellan och lägg ovanpå köttet. Räcker det så lägg ut lite ost på rotfrukterna.

Klicka ajvar relish över osten och lite hur som helst på rotfrukterna.

Gratinera i ugn i 10 minuter.

Servera med gröna blad.

Smuggling

Vissa dagar är det bra att ha en mamma som langar.

Det var ingen mat som passade fröken Maja idag.

Var ju ändå ute och körde så leverera en ostfralla till skolan ställde jag upp på.

Den enda langning som jag kan godkänna.

Smuggla in påsen på skolan fick hon själv göra.

Kluring

Fick ett sms av Maja:

"Vad heter de som man böjer ut benen på och som har en knopp där uppe?"

Hm! Försökte se framför mig hur jag böjer ut ?mina ben och sedan en knopp ovanför. ???

Vilka bilder!

Vad sjutton menar hon?

Det kommer tre sms i snabb följd:

"Jag använde vid scrapbooking."

"Heter något med Lisa."

"något med ben."

Då fattar jag. Jungfruben. Vilka kluringar min dotter ger mig.

Dagens klokhet

"Du är inte alltid fri att välja

omständigheterna i ditt liv.

Men du kan alltid välja vad du

gör av omständigheterna."

Viktor E Frankl

Kycklingsallad

Enkel kycklingsallad blir det idag. Inget märkvärdigt.

Sett så mycket vacker natur idag. Då har bara varit hemomkring. Det har verkligen varit en dag då jag passat på att njuta av stunden.

Kaféträff

Dagens lunch på Attentions kafeträff.

Dis och dimma men otroligt vackert. Njuter av livet.

Så otroligt trollskt. Ville bara stanna bilen och plåta. Men det går ju inte för sig hela tiden.

Överraskande

Jag har gått och sugit på en karamell ända sedan i fredags. En karamell som jag oroat mig över att den skulle visa sig vara besk men som smakade så otroligt gott.

Nu slut på inlindandet. Ut med språket. 

I fredags var jag och Magda på möte i skolan. Skolpsykologen skulle redogöra för sin uppföljningsutredning.

Jag har oroat mig så över resultatet. Funderat över vad det kunde visa och lekt med olika utvägar.

Förklarat för Magda hur viktigt det är att hon verkligen gör sitt allra bästa på testerna. Att hon kämpar och inte ger upp direkt vid motgång. Att hon visar vilken duktig tjej hon är. Att hon kan om man bara tar hänsyn till hennes svårigheter.

Skolpsykologen började med att betona hur trevligt det var att träffa Magda igen efter 3 år och se vilken otrolig utveckling hon har gjort. Sedan övergick han till att förklara att ofta när man gör denna typen av uppföljning så har resultaten blivit sämre. Ytterligare en gång säger han hur roligt det var att se förändringen på Magda.

Då släppte lite av knuten i min mage men jag vågade inte slappna av.

När han börjar förklara Magdas resultat går det upp för mig att hon INTE gjort som de ofta gör. Hon har INTE presterat sämre på uppföljningen utan höjt sina värden. Ett provresultat var sämre men det uppvägdes av alla de andra.

Arbetsminne var inte bra.

Då förvånar mig Magdas fröken genom att fråga hur exakt arbetsminnesövningen gått till. När vi alla får klart för oss att minnesövningen innehöll siffror samt siffror och boktsäver som skulle upprepas ”försvara” fröken Magda. Hon menar på att Magda har ett väldigt bra arbetsminne om man tar hänsyn till hennes svaghet med siffror och bokstäver.

Blev glatt förvånad.

Precis detta har jag oroat mig över. Att Magdas potential inte ska komma till sin rätt på grund av att övningarna ska spela på hennes svagheter.

Om eleven är synskadad ber du inte denna att se. Om eleven saknar ben ber du dn inte att springa. Men om du har dyslexi och dyskalkyli så ber du eleven komma ihåg siffror och bokstäver.

Mötet som helhet var fantastiskt.

Jag kände trygghet när vi pratade om högstadiet efter sommaren. De pratade om möten med den nya skolan på ett väldigt tidigt skede. De pratade om träff med mentorn i god tid så att Magda fick lära känna och vara trygg. De pratade om tydlig information till de nya lärarna om Magdas svagheter men även hennes styrkor.

Jag kände hur jag slappnade av.

Vi avslutade med att diskutera betyg som Magda nu kommer att få. Vi vet att Magda inte kommer att få ett mattebetyg. Hon uppfyller inte kriterierna för att kunna få ett mattebetyg och det är något som vi försonat oss med.

Hon kommer istället att få hjälp med att stärka det mattetänk hon har. För när det gäller att se mönster så har hon inga problem. Det är helt enkelt siffrorna som inte finns.

Skolan satsar på att stärka Magdas förståelse av siffror även om hon kanske aldrig riktigt fullt ut kommer att verkligen förstå. Redan nu har de arbetspass där de lär Magda använda olika hjälpmedel för att klara av vardagen. Som till exempel använder de mobilen för att räkna.

Magda vet vad saker och ting kostar. Hon vet att hon kan köpa två 1 ½ liters coca cola i affären hemma för 35 kronor. Men hon vet inte om 100-lappen räcker. Hon vet inte hur mycket hon ska ha tillbaka.

Att då kunna ta fram sin mobil och veta hur hon ska räkna ut om pengarna räcker eller inte är en trygghet.

Det är det de ska arbeta med. Ge henne tryggheten att våga. Även om hon inte förstår. Trygghet när hon sedan kommer till en annan affär och inser att där kostar Colan inte 35 kronor.

Idag finns så väldigt mycket hjälpmedel och vi ska försöka plocka in så mycket som möjligt för att hjälpa Magda att förstå.

Appar i mobiltelefon och Ipad, dataprogram den dag Magda har dator igen (bröt sönder sin dator i bråk med Maja) och andra sätt för att komma ihåg och förstå.

För oss är det bara ekonomin som bromsar. Men jag ska hjälpa henne så mycket jag kan.

Tänk att en karamell som jag trodde skulle bli så besk och sur blev så söt och god.

Dagens klokhet

"Ingenting är omöjligt.

Det omöjliga tar bara lite längre tid."

Winston Churchill

Persiljekryddade järpar

1 kg blandfärs
4 ägg
1 stor gul lök
1 kruka persilja (frusen fungerar utmärkt)
2 msk kalvfond
1 dl rödvin (vatten, mjölk eller grädde går också)
1 tsk salt
2 krm vitpeppar

Hacka gul lök och persilja fint.
Stek löken mjuk utan att få färg.
Tillsätt persiljan.

Låt lök och persilja kallna.
Blanda köttfärs, ägg, fond, vin, salt och peppar.
Tillsätt lök/persiljeröran.
Forma till järpar (avlånga köttbullar).
Stek.
Jag stekte järparna runt om och lät dem efterstekas i ugn 220 grader.

Under tiden stekte jag potatis, kokade sås och gjorde vitkålssallad.

Tack för lånet-gåva

Lilla gröna bilen har varit utlånad några veckor och idag flyttade Bettan hem igen.
Som tack för lånet fick vi denna söta burken fylld med pepparkakor.

Tack Micke och Carina. Jag såg inte gåvan förrän ni åkt.

Petit-chouer

Gubben satt i soffan och såg på "Hela Sverige bakar".

-Petit chouer. Det har jag också bakat. Eller?
-Nej, inte så länge du och jag varit ihop (22 år).

Plötsligt flyger han upp ur soffan och in i köket.

Första satsen blev inte okej men andra blev desto bättre.

Idag fyllde han dem med:
vispad grädde, vaniljsås och jordgubbsylt.

3 dl vatten
100 gram smör
2 dl vetemjöl
3 ägg

Låt smör smälta i vattnet och koka upp det.
Tillsätt mjöl och rör tills smeten släpper från grytan.
Tänk på att inte röra för mycket för då kryper smöret ur.
Ta grytan från värmen och låt smeten svalna.
Tillsätt ett ägg i taget och rör mellan varje ägg så att smeten blandas med luft.
Klicka eller spritsa ut petit-chousmeten på bakpappersklädd plåt.
Grädda i mitten av ugnen 200 grader i ca 25 minuter.
ÖPPNA INTE UGNEN UNDER TIDEN DE GRÄDDAS.
Låt dem svalna.
Klipp eller skär upp toppen så den bildar ett lock.
Fyll med något gott.
Kan också användas till förrätt med räckor, löjrom, rödlök och gräddfil.

Dagens klokhet

"Man förlorar en massa tid på att hata människor."

Magda skapar

Söndriga glödlampor och lite färg blir söta gubbar.

Skräp blir vacker prydnad.

Köttgryta med paprika och spiskummin

1 1/2 kg benfri högrev
3 stora gula lökar
1 msk mild paprikapulver
1 msk stark paprikapulver
1 tsk malen spiskummin
2 tsk salt
2 burkar krossade tomater, a 400 g
4 dl vatten
1 dl grädde
3 msk kalvfond
2 gröna spetspaprikor

Hacka löken.
Bryn lök och kött. Jag stekte på stekjärnet i omgångar och lade över i stor gryta efterhand.
Tillsätt tomatkross, vatten, grädde, kryddor och buljongtärning.
Låt grytan småputtra tills köttet är mört. Lät mitt koka i ungefär 2 timmar.
Smaka av. Jag tillsatte ca 1/2 tsk socker samt redde med 2 tsk maizena utrört i lite vatten.
Strimla paprika och tillsätt i grytan.
Koka upp.

Servera med kokt potatis och rårivna morötter.