Gubben kom hem igår och sa:
- Morsan undrar om det är något vi vill ha från farmors. Om det är något särskilt vi vill ha som minne. Jag sa hon skulle fråga dig.
Mig? Det är hans farmor som har dött. Det är hans minnen inte mina.
Men min gubbe är inte mycket för det där med saker. En bekväm fåtölj framför tv:n, en tallrik med bestick att äta på och en kopp till kaffet så är han nöjd.
Däremot så är saker i garaget en annan femma. Även om han inte på långa vägar har ett så fyllt garage som sin far. Klart, svärfar har ju haft några år på sig att samla. Får se hur gubbens garage ser ut när han når 70.
Trots att jag känner mig svimmelkantig åkte jag till svärmor för kaffe, skitsnack och Gretas prylar.
Även om svärmor säger att tömningen av hennes svärmors hem går bra ser jag på henne att det är jobbigt. Det är mycket sorg. Det är djup saknad.
Det som gått bra är samarbetet med svärfars syster. Det finns nog i de flesta familjer en oro inför att dela upp ett föräldrahem. I några familjer finns det mer i garderoben än i andra familjer.
När jag står bland resterna av Gretas hem slår det mig:
Detta är ett liv. Detta är en människas sparande, önskningar och strävan. Över 90 år av slit. Som nu står i kartonger på svärmors golv.
Självklart är inte hela Gretas hem där. Mycket har kastats. Vissa saker har fått nya hem både inom och utom familjen. Men det är saker ur Gretas liv som ligger där.
Det får mig att tänka på om det var mitt liv som skulle sorteras bort. Vad har jag som verkligen är värt att spara? Vilken sak vill någon ha efter mig? Vad får andra att minnas mig?
Jag har redan gjort min önskan klar för mina barn. Att inte spara på massa saker för att minnas mig. Att inte känna krav på att behålla saker på grund av mig. Utan istället verkligen bara behålla det som har ett värde för dem och minnas mig för den jag var och inte så grund av vilka saker jag samlat omkring mig.
Bland Gretas saker hittar jag en skål, en vas och ett par ljusstakar. Svärmor vet bara att skålen är väldigt gammal. Att Greta själv ärvt den. Det andra har hon varken ålder, ursprung eller värde på.
Det spelar mig ingen roll. Det är några saker som vi kan ha på hyllan och som kan påminna oss om Greta. Absolut inte som ett altare utan som ett minne av kvinna som levde ett långt och strävsamt liv.
