Lax med spenat och fetaost

Idag har familjen fått prova på att ha en dagtidsarbetande mamma. När jag kom hem från alla möten och åtagande idag så kom gubben också hem från jobbet.

Tror inte familjen riktigt förstår lyxen som de har med en mamma som arbetar om kvällarna.

Magda fick i alla fall känna på det lite. Hon ringde och frågade om jag kunde komma till skolan och lämna hennes stickning.

- Sorry, jag är 4 mil hemifrån. Innan jag hunnit hem så är syslöjden slut. Vill du ha din stickning får du gå hem själv.

Lax idag för gubben och mig. Skulle bli glad om ungdomarna skulle smaka men risken är inte stor. De får istället njuta av tunt skivad kassler och en kall sås.

Detta är också en otroligt snabblagad rätt. Det som tar längst tid är att skala potatis men man kan servera ris till också om man vill. Jag är inte mycket för pulvermos men kanske som en nödlösning.


Uppdatering: 
Den kalla såsen ÄLSKADE tjejerna. Majas potatis badade. 
När jag berätta vad jag skulle laga sa gubben ingenting. Under hela tiden jag lagade mat sa gubben inget. När han nästan ätit klart säger han
- Det passade faktiskt. Fetaost och lax. Trodde inte det skulle funka ihop. 

Fisk:
4 laxfiléer (400 - 450 gram)
300 gram fryst spenat
200 gram fetaost
1 1/2 msk fiskfond
4 dl grädde
knappt 1/2 tsk salt

Lägg laxen i ugnssäker form.
Salta båda sidorna av laxen.
Lägg i frysta spenatbitar och smula över fetaost.
Rör ut buljongen i grädden.
Häll grädden över fisken.
Gratinera i ugn 200 grader i 20 minuter

Kall sås till kassler:
2 dl cremefraiche
1 msk Thai chilisås
1 msk ketchup
2 tsk gräslök
1 krm salt 

1/4 -1/2 krm svartpeppar 

Blanda ihop alla ingredienser och låt såsen stå kallt.

Servera med kokt potatis och rårivna morötter.

Utvecklingssamtal, IUP och åtgärdsprogram

Foto Magda

Det var egentligen inga nyheter som kom fram under mötet på skolan idag.

Även om de inte ska prata om betyg så är faktum att nästa år kommer hon att få betyg. Så stegen som de bedömer efter inbegriper betyg E, C och A.

I Magdas papper finns inga röda trianglar. Hon har grundläggande kunskaper för årskurs 5. I simning har hon redan nått målen för 6:an.

Men ett tema som går igenom alla ämnen är att hon måste våga, måste själv ta ansvar och måste göra sina läxor.

Speciellt på engelskan där hon är jätteduktig tycker de att hon med sina kunskaper egentligen borde vara högre. Orsaken till lägre omdöme är det faktum att hon inte gör sina läxor.

De bra omdömena är mycket tack vara alla hjälpmedel som Magda har i skolan. Utan Daisy, talsyntes och scanner hade hon med sin dyslexi inte klarat skolan.
Hennes assistent Mariana är den trygghet som Magda behöver på grund av sin adhd och panikångest. Mariana är också den som muntligt läser för henne och tar anteckningar.

Men när vi i pappren kommer till matte så finns det ingenting. Varken gröna bockar, gula cirklar eller röda trianglar.

Magdas lärare Lisa säger att hon inte kan sätta något omdöme på Magda eftersom hon helt enkelt inte uppfyller något av kunskapskraven för årskurs 5. Lisa pratar om dyskalkyli och jag är inte förvånad. Vi pratar lite fram och tillbaka och jag frågar om det skulle vara aktuellt med en utredning för dyskalkyli också men Lisa svarar lite svävande men ändå nekande.

Jag tror inte att dyskalkyli är något som kommunen utreder.

Lisa har ett material som hon ska gå igenom med Magda. Även om vi vet vad det kommer att visa så känns det skönt att skolan tagit detta steget.

I målen har vi nu tagit bort multiplikationstabellen. Vad är det för mening att tjata och tjata när det inte fastnar? Gubben är 42 år och kan inte gångertabellen.

Magda behöver istället satsa sin kraft och energi på att lära sig siffrorna. Hitta strategier för att fungera i vardagen. Lära sig hur mycket pengar hon behöver för att kunna betala och vilka sedlar/mynt som räcker.
Jag hade blivit så glad om hon hade kunnat lära sig klockan och förstå innebörden i tid.

Lisa berömde Magda för hennes arbetsminne. När de ser på film om ett ämne kan Magda enkelt återge allt.

Jag hoppas att Magda kan stärka sitt självförtroende för jag misstänker att det är det som "spökar". Hon säger ofta att hon är värdelös, att hon inte kan osv. Men hon är jätteduktig. De saker som intresserar henne och när hon får hjälpmedel som väger upp för de svårigheter som hon har så fungerar det otroligt bra.

Den rädsla som jag haft i många år börjar blekna. De hinder som jag såg att Magda skulle ställas inför verkar plötsligt inte så höga.

Just nu ser det väldigt ljust ut.

Pasta med fläskytterfilé, mozzarella och basilika

(Tyvärr blev det ingen bild idag)


Idag fick jag mig en påminnelse när jag tittade på almanackan. Denna vecka är massor inplanerat men dagens möte på Magdas skola hade jag helt glömt bort. Måste hinna klart med maten innan det är dags att köra och jobba. Därför blir det "snabbmat" idag.

Ett tips är att istället för cocktailtomater eller andra färska små tomater använda dig av soltorkade tomater. Du kan också blanda ner lite grönsaker. Givetvis går det utmärkt att utesluta köttet helt och göra en vego-variant.

Mozzarella finns inte alltid i affären här och i så fall går det utmärkt med annan riven ost.

Kan tänka mig att lite bacon i också hade varit gott.

800 gram fläskytterfilé
2 dl creme fraiche
2 msk kalvfond
2 dl mjölk/grädde
1 ask cocktailtomater
2 paket mozzarella
1 kruka färsk basilika
salt
svartpeppar

Skär fläskytterfilén i skivor.
Banka ut skivorna lite.
Salta och peppra.
Stek skivorna tills de fått fin färg på båda sidorna.
Häll på creme fraiche, grädde/mjölk och kalvfond.
Låt allt puttra ihop.
Lägg i de hela cocktailtomaterna i såsen.
Tomaterna ska bara blir varma.
Hacka basilikan.
Skär mozzarellan i mindre bitar.

Godast blir det om du häller i nykokt pasta, såsen med ytterfilé, basilika och mozzarella i en stor skål och blandar runt.

Självklart går det att servera det var för sig men godast är det när pastan fått dra åt sig av såsen.

Servera med sallad.

Hur jag än vänder mig ...

Det är konstigt. Ena stunden säger de åt mig att jag måste tänka mer på mig själv. Vara egoistisk på ett bra sätt. Om jag ska orka kämpa för familjens bästa så måste jag ge mig själv tid att andas.

Med de menar jag praktiskt taget alla som finns runt omkring vår familj. Bup, soc, kurator, skola och mina egna läkare på reuma och vårdcentral.

Jag vet att det är så. Jag ser och känner själv tecknen på att det går utför. Problemet ligger i att i nästa andetag så ger de alla mig mer uppgifter. Mer att träna med barnen, mer saker att ta ansvar för. Mer beslut som ska fattas och genomföras. Mer dåligt samvete för att jag inte räcker till.

Suck! Varje gång jag tänker på mig själv så blir det sju resor värre efteråt. Även om jag förklarar för familjen att just nu är min reumatism elak och jag orkar inte städa, hänga tvätt mm. Trots att jag ber dem så pratar jag för döva öron.

- Vila du. Tvätten och städningen kan du ta en annan dag.

Jag? Men varför är det bara jag? Vi är ju fler i familjen med lika många timmar på dygnet. Vissa bara göra det de tycker om? Varför är det bara jag som ska ta ansvar?

Jag är bara en helt vanlig människa. En ganska skröplig och trött människa.

Snöbollar

Maja ska baka något och ha med sig till skolan i morgon. Jag gav henne förslaget att göra snöbollar som är enkelt och gott. Väldigt enkelt för barn att göra. Det enda momentet som är lite vanskligt är att smälta chokladen. Men Maja är så stor att hon fixar det galant.

Är väl egentligen ett julgodis men passar säkert perfekt.

Det blev 27 stycken men gör man dem mindre så kan det bli fler av denna satsen.

200 gram rumsvarmt smör eller margarin
3 dl Dansukker Florsocker
5 1/2 dl havregryn

1 1/2 dl marsanpulver, kallrörd
2-4 msk kallt vatten
200-400 gram vit choklad
kokosflingor
Rör samman matfett och florsocker. 

Tillsätt havregrynen, marsanpulvret och det kalla vattnet.

 Rulla bollar som ställs i frysen. 

Smält chokladen över vattenbad. 

Doppa bollarna i den smälta chokladen och därefter i kokosflingor.

Förvaras kallt.

Kycklingfilé med klyftpotatis och bearnaisesås

Maja sms:ade mig på jobbet igår kväll och frågade om vi inte kunde ha kycklingfilé idag.

Efter några minuter kom ett sms till. 

Klyftpotatis?

Självklart lagar jag kyckling och klyftpotatis. Maja älskar kycklingfilé. Gubben däremot gillar inte kyckling och absolut inte filé men idag får han äta det som står på bordet. "Fantomen är hård mot de hårda". 

Kyckling:
1 kg kycklingfilé
2 paket bacon
salt
svartpeppar
färsk oregano
stora fasta potatis

Bearnaisesås:
250 gram smör
2 schalottenlökar
1 kvist dragon eller dragon i vinäger (finns på burk)
4 vitpepparkorn
1/4 dl rödvinsvinäger
1/2 dl vatten
3 äggulor
1/2 msk hackad persilja
1/2 msk hackad dragon
salt
vitpeppar


Bearnaisesås:
Finhacka schalottenlöken och lägg den i en kastrull tillsammans med dragon, vitpeppar, vinäger och vatten.
Koka ihop tills ungefär hälften återstår.
Sila ner lökskyn i en ny kastrull och ställ den i ett vattenbad med hett vatten.
Smält smöret till bearnaisesåsen på svag värme i en kastrull.
Dra bort kastrullen från plattan.
Håll smöret varmt.
Rör ner äggulor i lökskyn och vispa tills såsen tjocknar.
Tag bort kastrullen från vattenbadet och häll långsamt ner det smälta smöret i en fin stråle under ständig vispning.
Strö i hackad persilja och dragon.
Salta och peppra.

Klyftpotatis:
Skala och skär potatisen i klyftor.
Koka potatisen tills de blir lite mjuka.
Stek i ugnen 250 grader i smör/olja.
Krydda med pommes frites krydda.
Rör om då och då.

Kyckling:

Dela eventuellt kycklingen i mindre bitar.
Krydda filéerna med salt och peppar.

Rulla bacon runt filéerna. 

Repa några blad över filéerna.
Stek dem i ugn i ca 225 grader i 20-25 minuter.

Servera med kokt broccolli.

Smoothies

Testade idag ICA:s Smoothies påse.

Blandade två frusna portionspåsar med 4 dl mjölk i mixern.

Innehållet av mango, banan och ananas passade inte mina monster.

Max tyckte inte om ananas smaken och Magda tyckte det smakade som tandläkarens bananlack.

Trots att jag försökte med 1 tsk vanilinsocker och lite vit sirap så ratade de dagens smoothie.

Jag gillade den desto mer.