Jag är en kvinna, dotter, hustru, mamma, farmor och mormor som jonglerar för att få livet att fungera i en speciell och rörig familj. Välkommen in att ta del av min matlagning och vårt liv.
onsdag 23 november 2011
Elak mamma
Nu är jag världens elakaste mamma. Igen. Tycker inte att det är rätt att Magda ska utsättas för detta "straffet" men det måste bli en förändring. Jag varken kan eller orkar vara hennes ständiga skugga. Den som tolkar världen för henne och förklarar hur situationer ska handskas.
Jag hade bara önskat att det fanns fler personer runt henne som kunde se och hjälpa. Istället för att dömma henne som en elak unge.
De ser inte den rädda och osäkra Magda. De ser den tuffa masken och den hårda munnen. De tror att det är Magda.
De ser inte den Magda som springer och gömmer sig om det knackar på ytterdörren.
De ser inte den Magda som inte vågar svara när telefonen ringer.
De ser inte den Magda som inte vågar sova i sin säng utan ligger på bäddmadrass på golvet.
De ser inte den Magda som måste ha lamporna tända i rummen bredvid för att våga sova.
De ser inte den Magda som inte själv vågar gå på toaletten om inte lampan är tänd.
Och detta är situationer i hemmet. På den plats där hon är trygg. Tänk då på hur hon har det på platser eller situationer utanför hemmet.
Den enda aktivitet utanför hemmet som Magda gör är att en till två gånger i veckan gå till fritidsgården.
Hon träffar sällan kompisar eftersom hon oftast inte vågar lämna huset. Ibland på en bra dag kan hon cykla till Wilma men bara om Wilma möter henne. Måste säga att det inte är så långt att cykla bara 300-400 meter.
Magda vägrar gå på annan aktivitet som dans, ridning eller fotboll eftersom det är situationer som hon tycker är jobbig. Att inte känna människor, att inte veta var man ska vara eller hur man ska bete sig är för skrämmande.
Därför har fritidsgården varit ett andningshål för oss och en positiv händelse för henne.
Fram till nu.
Det har inträffat ett par incidenter när Magda har varit på fritidsgården. Till Magdas försvar ska jag säga att ungarna vet exakt var de ska trycka och trycker ordentligt. Men jag vågar inte tillåta att de gör så här mot Magda för en vacker dag kommer hon att explodera. Det de sett henne göra är ingenting mot det utbrott som ligger och väntar.
Därför beslutade jag att Magda inte längre får gå till fritidsgården. Det är ett fruktansvärt straff för henne men något måste göra innan det blir riktigt allvarligt.
Att bli anklagade för saker man inte gjort är fruktansvärt.
- Hon säger att jag slog henne men jag tog bara henne i armen för hon gick i väg när jag pratade med henne.
Har du svårt att avläsa andra människors känslor är det svårt att förstå varför de reagerar som de gör.
Jag hoppas bara att Magda en dag förstår varför jag har gjort som jag har gjort. Jag straffar henne genom att låsa henne ännu mer fast i hemmet. Jag straffar henne genom att visa henne att världen utanför hemmet är något man ska undvika. Jag straffar henne och det gör mig ont.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar