Måndag - dagen efter söndag

Mitt sovrumsfönster

Jag älskar verkligen färgerna på hösten. De är jag. Orange, grönt och brunt är färger som jag trivs bra av att ha runt mig.

När jag vaknar en så vacker dag som idag känns allt mycket lättare. De dagar när solen inte ens visar sig och kroppen inte riktigt kan acceptera att det faktiskt är dag är jobbiga.

Men jag försöker verkligen att hitta glädjeämnen. Försöker fokusera vid de där små sakerna som ger positiva känslor.

Foto: Maja

Denna helgen har varit väldigt tuff. Själv har jag inte mått bra. Kommer inte igång efter den där tjocktarmsröntgen. Förstår inte att det ska vara så svårt. Men jag får väl vara snäll mot mig själv.

Sedan har familjen varit mer kaotisk än vanligt. Eller speciellt gubben. Han har varit på ett väldigt irriterat humör.

De dagarna när han låser sig fast vid ett tankesätt som mer är likt en 4-åring än en 42-åring är tuffa. Försöker intala mig själv vid att inte föra någon form av diskussion med honom innan hans medicin hunnit verka. Men denna helgen var det som förgjort. Svaret fick jag på söndagen när det kröp fram att hans medicin var slut.

Tidigare har jag kunnat hämta hans medicin utan problem men när apoteket införde fullmakter så blev det jobbigare.
Nu måste gubbe hämta sin medicin själv och det är inte så enkelt.

Du kan tycka att det bara är att åka till apoteket och hämta. Men så enkelt är det inte för honom.

Först måste han komma ihåg att han ska dit. Sedan måste han hitta en tid att avsätta. Bara att gå in i lokalen och vet att han kanske behöver vänta är oroande. Stå i kö är inget som han gillar.

Oftast faller hela proceduren på att han glömmer att medicinen hemma börjar ta slut. Varje gång han öppnar sin låda ser han att det börjar ta slut men att därifrån sedan aktivt hämta ut ny är inte enkelt.

Jag har tagit hem fullmakt från apoteket som han ska fyll i. Sådana saker är också svåra att komma till skott med. Det kan vara så enkelt att bara skriva sin namnteckning eftersom jag redan fyllt i allt. Men inte. Jag måste tvinga honom genom att komma med papper och penna. Hålla det framför honom och tvinga honom "ta sig tid".

Det är svårt att förstå om man inte själv lever i det. Vissa tror att det bara handlar om att skärpa sig men tyvärr är det inte så enkelt.

Vy från sovrummet