Pasta Carbonara

Gubben har lite större portioner än mig

Idag hjälptes vi åt med matlagningen. Är inte så jobbigt att laga mat till familjen som jag trodde. Men att inte provsmaka var tufft. Vill gärna ha ett finger med i maten. Litar helt på min gubbes smaklökar.

Jag dricker vatten och sportdryck idag. Sportdryck som jag inte gillar men måste få i mig mer än vatten. Det står i instruktionerna från sjukhuset så bara elände är det kanske inte i de där dryckerna. Men säg inte det högt så mina barn hör det.

Jag trodde att jag skulle vara hungrig. Jag trodde att jag skulle vara sugen. Jag trodde att vetskapen om att de sitter och äter skulle vara jobbig. Men så är det faktiskt inte. Vattnet/sportdrycken mättar visserligen men ändå.

Upptäckte en konstig sak innan idag. Mitt luktsinne verkar vara skarpare än vanligt. Vet inte om det är en tillfällighet eller om det beror på att jag inte får äta.

4 paket bacon
6 dl grädde
3 vitlöksklyftor
4 krm svartpeppar
2 dl riven parmesanost (givetvis fungerar det med annan "vanlig" ost också.)
6 äggulor

Finhacka vitlöken. (eller pressa direkt i)
Skär bacon i mindre bitar.
Stek bacon och vitlök.
Tillsätt grädden.
Låt koka en stund.
Krydda med svartpeppar.
Tillsätt osten och rör ordentligt så osten smälter jämnt.
Dra av grytan från plattan.
Rör ut äggen i en skål och tillsätt under omrörning i Carbonaran.

Är du inte tillräckligt snabb så riskerar gulan att kokas av den varma såsen. Därför tycker jag det är lättare att först vispa gulorna lätt och sedan tillsätta dem i såsen.

Smaka av med eventuellt salt och kanske mer svartpeppar.

Servera med kokt spagetti och körsbärstomater.