Näsumaviksleden

Igår packade jag Kånken med lunch och snörade på skorna. Maja och Rex kom för att vi skulle ha en dag med "bara vara".

Vi hade bestämt oss för att gå Näsumaviksleden. Det är en vandringsled på cirka 3,5 kilometer genom tät och fuktig vegetation.

Vi hann inte gå länge förrän Maja plockade fram sin "utrustning". Blek taggsvamp fick följa med henne hem. Detta året har hon blivit en riktig svampplockare. Förutom att hon inte har en riktig svampkorg utan använder papperspåsar. Vet att en korg ligger högt upp på önskelistan. Ytterligare ett specialintresse som hon snöat in på och hon gör inget halvdant. Hon studerar svampböcker och ser på svampfilmer. Svampkunskaper bara sprutar ur när vi går i skogen. Roligt att höra på henne.

För att komma till vår startpunkt gick vi en bit på Banvallsleden. Banvallsleden är den gamla järnvägen som gick/går mellan Sölvesborg och Olofström.

2 kilometer utanför Näsum (söderut) finns denna skylten och det är bara att följa vita markeringar runt på Näsumaviksleden.

Under en stor del går du på spänger ute i ett vattenfyllt kärr. Till att börja med är det till och med möjligt att komma fram med rullstol.

På flera platser finns det möjlighet till att pausa på trädäck med bord och bänk där man kan njuta en stund.

Spångan övergår till två brädor och slutligen till barmark.

Maja hittade hästar som hon passade på att klappa. Rex var inte lika glad över att de kom nära hans mamma.

När vi till slut kommer ut ur skogen uppenbarar sig Ivösjön. Så otroligt vackert.

Vår lunch tänkte vi äta på Pislö som är en grillplats öster om brofästet på vägen till Åsenanläggningen strax innan vi åter är ute på Banvallsleden.

Pislö var en gång i tiden en ö men idag är Pislö en del av fastlandet. Lätt att komma till med bil som kan parkeras strax intill och det finns till och med en toalett som är handikappanpassad.

Det är en otrolig vacker utsikt och en härlig plats att vila på.

Vilken fantastisk dag vi fick. Vilken underbar plats på jorden vi bor på.