lördag 31 augusti 2013

Familjeläget


Denna helgen är jag och Magda på familjeläger i Röstånga med Dyslexiförbundet.



Magda tittar på när de andra barn och ungdomarna spelar brännboll. Vara med ville hon inte men titta går bra.


Nyponförlag informerade om lättlästa böcker och Magda köpte på sig några. För 25 kronor styck är det ett klipp.

Hon köpte bland annat två delar i en serie och förlaget lovade skicka övriga delar till henne.

Nu väntas middag och sedan blir det nog kvällssudd.

Magda har hittat lite ögongodis.

Suck



Visst, det är inte så mycket prylar men det känns ändå.

Här skrubbar jag i många dagar med mer värk till följd och ingen uppskattar det.

Ingen visar respekt för arbetet jag lagt ner.

Varför måste de slänga sina strumpor på golvet? Det är bara några meter till källardörren.

Varför belamra bord, soffor och stolar istället för att ta hand om sina saker och lägga på rätt plats.

De där kalsongerna som toppar bordet är nu inne på sin tredje vecka på olika platser i vardagsrummet.

Jag känner mig bara ledsen och uppgiven.

Varför bryr jag mig? Varför fortsätter jag?

Orkar inte leva i kaos längre. Jag vill ha lugn och ro. Kunna sitta och föra ett samtal utan att någon skriker. Kanske till och med se ett helt tv-program utan att det är liv.


Dagens klokhet


"Hoppet är ett slags läkemedel 
som visserligen inte botar, 
men som i gengäld tillåter 
att man lider länge."

fredag 30 augusti 2013

Wienerschnitzel


Gubben lagar mat ikväll. Skämmer bort mig ordentligt. Utan ansjovis men med kapris.

Förlust

I natt slutade en riktig kämpe att andas.

Världen förlorade en god och varmhjärtad kvinna och min svägerska sin mamma.

För mig har Ingrid alltid varit ett bevis för att det går att kämpa.

Vad än livet har kastat åt henne har hon tagit tag i det. Vad än för svårighet som påtvingats henne så har hon kämpat. Och livet har kastat mycket på Ingrid. Väldigt mycket.

Denna sista striden var för svår. En trött och mycket sargad kropp ville inte mer.

Det finns inga ord jag kan säga som lindrar min svägerskas sorg. Det enda jag kan göra är att beklaga och ge en kram och en bön.

Att Ingrid nu slipper all smärta är för de närmaste en klen  om ens någon tröst. Deras saknad är enorm.

Ingrid, du fattas oss.

Tur


Igår lyfte Max på svetshjälmen och tittade på det han hade svetsat. Då hoppade en "loppa" upp och brände honom på kinden.

Idag ser det bättre ut eftersom rodnaden bleknat.

Vilken tur att "loppan" inte hoppade högre och träffade ögat.

Borde ta reda på om det är möjligt med glasögon under svetshjälmen eller kanske styrka i hjälmen.

Han måste ju se vad han gör utan att riskera skador.

Dagens klokhet


"All human wisdom is summed up 
in two words - wait and hope."

torsdag 29 augusti 2013

Köttfärslåda


Ibland blir det inte som man tänkt sig. Jag hade hade plockat fram lövbiff från frysen men sedan ringde det från skolan. Magdas assistent hade blivit sjuk och därför var läxläsningen inställd. Det gjorde väl inte så mycket men problemet är att Magda inte klarar av att åka själv med bussen. 

Klasskamraterna hade fler lektioner så jag fick köra och hämta henne. Förra veckan fick jag hämta henne två dagar och denna dagen en.

Visst, det tar inte så lång tid egentligen att köra de 3 milen men jag hinner inte riktigt med det jag borde göra.

Så samtidigt som jag och assistenten pratar i telefonen snurrar hjärnan och jag planerar om maten. Snabbt inom och köpte nötfärs och potatis. Resten hade jag hemma.

Vilken lyckad dag för Max. Först god kycklingsoppa i skolan och sedan har mamma lagat ätbar mat. Utan massa konstiga ingredienser.

Jag tyckte också att det var väldigt gott. Så enkelt med få ingredienser. 

1 kg nötfärs
1 stor gul lök
1 tsk salt
1 krm svartpeppar
3 msk tomatpuré
1 msk kalvfond
3 dl vatten
1 1/2 kg potatis
2-3 dl riven ost

Bryn färsen. 
Hacka löken.
Låt löken fräsa tillsammans med köttfärsen.
Tillsätt salt, peppar, tomatpuré, kalvfond och grädde. 
Låt puttra ca 5 min.
Skala och skär potatisen i skivor.
Varva potatis och färs i en smord ugnsform.
Strö över riven ost. 
Gratinera mitt i ugnen i 220 grader i 30 minuter. Täck med aluminiumfolie de sista 10 minuterna om osten blir för mörk.

Servera med  sallad.

Konstigheter

Denna kroppen överraskar mig ständigt med nya ställen som det kan göra ont på. Konstigheter är inget som jag höjer på ögonbrynen för. Är så van vid att jag är som jag är.

Det som nu har uppkommit förbryllar mig.

Inget som smärtar. Kan inte säga att det gör ont utan det är mer som små nålstick. Hastiga, lite diffusa.

Det känns ungefär som om fotsulorna ska domna. Du vet det där stickande som kommer precis innan eller som finns kvar en stund efteråt. Lite som sockerdricka. Bubblande, stickande.

Men det blir inte mer än en föraning som sedan försvinner bort för att nästan direkt återkomma.

Stick, paus, stick, paus, stick.

Nu senare under dagen har jag upptäckt samma sak i fingrar och i handflator.

Förbryllande men inte oroande.



Färdig!!!


Det tog mig lite mer än tre dagar att sanera tv-rummet/vardagsrummet.

Ynkligt!

Tiden då hela huset eller ens hela bottenvåningen städades på en dag är låånnggtt borta.

När jag ändå behövde torka upp all Oboy som Maja råkade hälla ut så blev det total sanering.

Sortera böcker i bokhyllan tar tid när man också måste torka bort Oboy mellan böckerna.

Tungt blev det för mina svaga armar.

Visst, jag har inte kunnat städa hela tiden eftersom världen runt omkring också kräver sitt. Trots det har det tagit tid.

Städa, vila, torka, vila, svabba, vila.

Har så lite kraft i kroppen. Orkar inte mycket åt gången.

Nu står det flera flyttlådor i hallen. Jag orkade dra och knuffa dit dem. Den tyngsta tog gubben. Men de ska inte stå där. I väntan på att  hallen uppe/blivande bibliotek och arbetsrum ska renoveras får jag försöka hitta plats åt lådorna. Upp på vinden orkar jag inte. Jo, kanske en bra dag. Om det nu finns sådana dagar. Eller en dag då jag blir riktigt arg och gör det själv i alla fall. Kanske kan uppfinna någon form av draghjälpmedel så jag kan dra lådorna uppför stegen. Behöver bara få dem upp på ovanvåningen först.

Fönstren putsades aldrig. Jag väntar ett tag och ser om huset blir målat. Får väl putsa en dag innan snön kommer.

Gardinerna byttes inte ut. Vågar inte stå på en pall med gardinstången över huvudet. Det får också bli en bra dag.

Bara delar av taket torkades. Där jag upptäckte Oboyskvätt. Borde tagit hela taket men det var en fysisk omöjlighet. Räcker med att lampa och spotlampan blev avtorkade. Ja, jag torkade sladdarna med.

Nu orkar jag inte mer. Idag blir det bara lite allmänt plock och fix, tvätten som jag ignorerar lite med bara 1 maskin om dagen och så givetvis matlagning innan jobbet.

Tycker det kan räcka för en liten värkbruten kvinna som haft skallebank i 1 1/2 vecka.

Tänk så mycket Oboy det går i ett ölglas.

Dagens klokhet


"Vi ser inte sakerna som de är,
vi ser sakerna som vi är."

Soluppgång


Idag är en ny dag. Tack gode Gud för möjligheten för nya försök.

onsdag 28 augusti 2013

Vegetarisk minestronesoppa med feta



1 gul lök
2 vitlöksklyftor
3 morötter
1 palsternacka
2 burkar krossade tomater ( a 500 gram)
6 dl vatten
2 grönsaksbuljongtärningar
1 - 1 1/2 tsk salt
2 krm svartpeppar
2 msk basilika/1 kruka färsk basilika
150 gram fetaost
200 gram pasta

Hacka lök och vitlök.
Skala och tärna morötter och palsternacka.
Fräs allt i en gryta.
Tillsätt krossade tomater, vatten och buljong.
Koka i 20 minuter.
Krydda.
Koka pasta.
Blanda ner pasta i soppan.
Smula ner feta.

Servera med lufttorkad skinka för de som måste ha kött.

Bokslukaren uppdaterad


Ny bok är läst och Bokslukaren är uppdaterad.

Utedag

Morgonen började jättebra och Magda verkade lugn och glad när jag körde henne till samlingsplatsen för dagens utedag. Det var sjuor, åttor och nior ur samma arbetslag som skulle lära känna varandra under lättsamma former på en strand.

Fika var med, jag var med och allt verkade bra.

Vi mötte upp assistenten Sussie och Magda ville ha med mig ner till stranden en stund.

Så här i efterhand känner jag att det bästa hade varit att sagt hej då där och låtit assistenten ta över ansvaret. Det är alltid lätt att vara efterklok.

När de andra eleverna började droppa in och ställa sig i klungor kunde jag riktigt känna hur Magdas attityd ändrades. Hon utsöndrade bara negativt och minspelet blev aggressivt.

Vad jag än försökte med så var det stopp. Alla hatade henne och hon hatade dem.

Även en väldigt lugn och snäll klasskompis fick känna av Magdas rullande ögon och fula miner.

Jag kände hur all ork drogs ur mig. Jag kände hur jag själv blev negativ och började använda en hårdare röst. Som om jag lättare skulle nå henne med negativism.

Plötsligt tog det bara stopp och jag kände att nu får det vara nog. Efter 40 minuter att försöka övertala Magda att utedagen skulle bli toppen var energin slut.

Så jag sa bara hej då, vände mig om och gick.

Det dåliga samvetet slet i mitt mammahjärta eftersom jag visste att inom Magda, bakom den hårda fasaden, fanns en flicka som befann sig på en otrygg plats med människor som hon uppriktigt upplevde ville henne illa.

Väl i bilen var jag helt uttömd. Energifattig.

50 minuter senare får jag sms av assistenten:

"Allt är bra nu. Har en glad Magda. :D"

Jag andades ut.

Putsa eller inte putsa - det är frågan

Eftersom gubben var så duktig med att blötlägga våra fönster innan han sprutade på rengöringsmedlet på brädorna och sedan spolade bort allt noga så har jag nu fönster som man knappt kan se ut genom.

Är det ens meningsfullt att putsa innan huset målats och det skvätts med färg?

Orkar jag putsa både nu och efter fasadmålning?

Äsch, vill jag se ut får jag väl öppna fönstret.

Spanska


En helt vanlig onsdagsmorgon? Absolut inte.

Maja som läst spanska i fyra år lär novisen Magda.

Så glad att de då och då kan göra saker utan ilska.

Det finns väldigt många bra appar. Här använder Maja denna:

https://play.google.com/store/apps/details?id=com.duolingo

Att leka in kunskapen är ett bra sätt.

Denna appen använder mycket ljud och möjlighet till upprepning.

Du lär dig genom att klicka på rätt ord, lyssna och upprepa, skriva själv.

Dagens klokhet


"Människor hatar ofta varandra 
därför att de fruktar varandra. 
De fruktar varandra 
därför att de inte känner varandra. 
De känner inte varandra 
därför att de inte har några förbindelser 
med varandra. 
De har inga förbindelser med varandra 
därför att de lever åtskilda."

tisdag 27 augusti 2013

Livet - döden

I samma ögonblick som jag gläds åt att kollegans son just nu svarar bra på cancermedicinen och har kraft att gå till skolan kämpar en älskad anhörig efter en (troligtvis två) stroke.

Visst är det så att livet, sjukdomar och döden är en del av att vara människa men det gör inte mindre ont i hjärtat för det.

För mig med en stark gudstro kommer också sorgen. Även om jag har en övertygelse om att vi en dag kommer att träffas igen (om Gud anser mig värdig) så är jag ledsen.

Det är känslan av att förlora någon. Att deras liv tar slut. Att de inte är mer.

Sorg är många gånger en rent egoistisk känsla. För personen som dör är det kanske en lättnad att få somna in. Ibland är det faktiskt det bästa som kan hända.

För andra känns det elakt och orättvist. I det läget finns det de som bannar Gud, ser sjukdom som ett straff eller brist på tro.

Trots att det faktiskt är så enkelt att allt beror på tid och oförutsedd händelse.

Gud sitter inte och spelar rysk roulett med mänskligheten.

"Han får leva men hon håller inte måttet så hon får dö."

Allt beror istället på vilka gener dina ofullkomliga föräldrar givit dig, vilka yttre faktorer som påverkar dig, vilka val du gör i livet.

Oturen eller turen, tid och oförutsedd händelse.

Sorgen måste få tid. Saknaden måste få finnas. För att en dag minnen ska skänka glädje och tacksamhet för alla lärdomar.

Men än finns hoppet.

FUCK CANCER


Idag låg det ett paket i brevlådan från Ung Cancer.

Jag har köpt var sitt armband åt tjejerna och en tygkasse åt mig.


FUCK CANCER!

Köttbullar


Inte hann jag hela tv-rummet men jag är på gång. Själva städningen med att damma, dammsuga och torka golv tar ju inte särskilt lång tid men jag sorterar och plockar också. 

Detta eviga plockande av andra personers saker gör mig galen. Flyttade återigen på gubbens två rena kalsonger som legat i tv-rummet i två veckor. De alternerar mellan fåtölj, soffa och golv. Fattar inte varför han inte kan bära dem med sig upp och lägg i lådan.

Höger armen tog stryk av att torka rent Magdas dörr. Stå med armen över huvudet och försöka skrapa bort klistermärke tog på kraften. Huvudvärken satte in ännu mer. Jag börjar misstänka att huvudvärken beror på axel och nacke. Får väl se när jag ska till vårdcentralen i nästa vecka.

Inte blev det bättre av att stå och rulla köttbullar men jag struntade iallafall i att skala potatisen och körde klyftor med skalen på i ugnen.

1 kg köttfärs
2 ägg
2 kokt kall potatis eller 1 dl ströbröd
2 dl grädde eller mjölk
5 vitlöksklyftor
1 stor gul lök
1 msk fond
1 tsk salt
2 krm peppar

Hacka löken (gul och vit) och stek mjukt.
Blanda ströbröd, grädde och fond i en bunke och låt svälla.
Skär bacon i mindre bitar.
Blanda samman köttfärs, lök, ägg och kryddor.
Blanda ihop allting.

Låt stå en stund och rulla sedan köttbullar. Går lättare om man är lite fuktig om händerna.
Stek på spisen eller i ugnen på en plåt 175-200 grader i 45 min.

Servera med stora klyftpotatis, kokt blomkål samt brunsås.

Sanering efter olycka

Jag är väldigt trött på att inte orka just nu. Väldigt trött och arg. På mig själv alltså. Eftersom jag inte orkar.

I söndags råkade Maja tappa ett stort ölglas med Oboy i tv-rummet.

Det mesta tog mattan och soffan hand om men även jag i fåtöljen, bokhyllan, väggar och taket blev lackerade.

Maja blev väldigt ledsen och vi torkade det värsta.

En olycka är en olycka. Men stora tunga glas bär man inte med fingertopparna. Det har jag tjatat om sedan barnen var små:

- Håll glaset med båda händerna.

Tror jag alla mammor gör.

Av någon anledning gjorde inte Maja det i söndags utan höll uppe längs kanten med fingertopparna.

Glaset gled och greppet tappades.

Efter Kvällsposten-rundan tog jag tag i olyckan.

Eftersom gubben tvättade fasaden drog jag ut mattan och sittdynorna. Såpa och sol så var matta och dynor rena.

Alla kuddar, förutom de tre stora ryggkuddarna, åkte in i tvättmaskinen två och två. Torktumlaren gjorde dem som nya.

Plötsligt var det jobbdags och jag var tacksam över att pulled pork fixade sig själv i ugnen. Tärna tillbehören gick på ett nafs.

Igår fortsatte jag och upptäckte att Oboy till och med trängt in mellan böcker i bokhyllan så det var bara att dra ut och torka.

När jag ändå höll på så blev det lite sortering också. Tyvärr är bokhyllan på ovanvåningen ännu långt borta så istället blev det fem flyttkartonger som får vänta.

Det är så tråkigt med flyttlådor och att inte kunna ha ordning på papper, pärmar och böcker. Det är tungjobbat när något ska göras och inte alls inspirerande.

Jag städar, sorterar och vilar. Orkar lite åt gången. Sedan blir det inte bättre av dessa ständiga avbrott. Köra och hämta krassliga unga, tvättmaskinen, matlagning och djur som behöver rastas.

Klockan 20.30 var jag så trött och hade så ont att jag inte orkade sitta i soffan med gubben.

Orkade inte se hur mycket jag hade kvar i rummet. Ville inte tänka på det.

1/3 av tv-rummet är städat. Då bortser jag från taket som också måste torkas.

Ska försöka hinna så mycket som möjligt innan jag måste laga mat innan jag kör till jobbet.

Hoppas jag slipper så många yttre avbrott som igår. Trots allt ligger två av tre unga i sängen och kommer inte ringa efter mammakuten.

Inser att jag inte kommer att bli klar idag och försöker inte tänka på att all annan städning kommer efter.

Tänk om jag hade ork. Tänk om jag slapp denna värk och trötthet.

Önskar mig en framtid där varje rörelse inte gör ont. Där jag har kraft att göra precis vad jag vill utan att behöva spara på krafter.

Men i väntan på drömmen fortsätter jag att kämpa. Ett steg i taget. Sakta men säkert.

Dagens klokhet


"Keep true, 
never be ashamed of doing right; 
decide on what you think is right 
and stick to it."

måndag 26 augusti 2013

Popcornmaskin från American Popcorn

http://www.americanpopcorn.se/ finns denna fantastiska skapelse. Måste jag säga att jag vill ha den? 

Vill ha, vill ha, vill ha.

Popcorn är som en drog. Jag älskar popcorn och jag har lyckats med bedriften att få en son som är precis lika tokig i popcorn som jag. Alla i familjen gillar popcorn men jag och Max är värst.

Jag kan gå på bio bara för att få äta popcorn. Filmen struntar jag i eller den är i alla fall andrahandsmaterial. Det är popcornen som är viktigast.

Sedan vi skaffade induktionshäll blir det inte lika mycket popcorn poppade på spisen eftersom det inte riktigt fungerar. Istället har vi övergått till micropopcorn. Och micropopcorn är INTE popcorn. Det är ett papperssmakande substitut.

Tänk att få ha riktigt poppade popcorn hemma. Slippa behöva gå på bio och betala biljett för att sitta i mörkret och knapra gyllene guld.

Jag vill ha en popcornmaskin. En alldeles egen Little Bambino Red



Hur ska det gå?

Jag vet inte om jag kommer att orka detta men jag ska försöka göra förändringar och kämpa.

Den första tiden i skolan är tuff. Nya rutiner som måste sätta sig. Misstag och missförstånd som måste rättas till.

Visserligen var jag hemma från jobbet förra veckan på grund av huvudvärken så på "riktigt" var inte veckan. Och det är det som skrämmer mig. Om det var så kämpigt utan jobbet hur blir det då med jobbet.

Tre dagar i veckan ringer Majas klocka 05.00. Hon vaknar och stiger upp själv men det är klart att jag vill veta att hon är vaken.

Den väckarklocka som väcker utan att jag hör det innehåller endast vibration. Skulle Maja vakna utan klocka så räcker det med att hon rör sig så vaknar jag.

Jag hör allt. Tyvärr.

Sedan är det ju så att om jag inte stiger upp och pratar med Maja på morgonen så innebär det att jag inte ser henne på flera dagar.

Klockan 05.45 börjar egentligen gubbens klocka ringa (idag ringde klockan 5 eftersom han återigen reser bort över veckan för att jobba). Efter många snooze och lite tjat vaknar han 06.15 för att köra 06.35.

Klockan 06.00 börjar Max klockor ringa. Ja, just klockor. Max har väldigt svårt för att stiga upp. Efter mycket tjat lyckas jag få upp honom 07.15.

Magda har ingen klocka så jag väcker henne samtidigt som Max och orden:

-Nu har du en timme på dig.

får upp henne 06.25.

Klockan 07.30 är det tyst igen i huset. Om alla hunnit med sin buss.

Låter kanske inte så jobbigt utan som en normal morgon för många men tänk då på att jag jobbar till 23.30. Hemma 00.10 och lyckas somna tidigast 01.15.

En bra dag får jag alltså ligga i sängen i 3 timmat och 45 minuter.

Med tanke på att jag redan sover dåligt så är jag orolig för att inte orka detta.

Även om jag går och lägger mig igen när alla åkt så blir det inte samma sak. Det är ljud och saker som ska skötas innan jag antingen ska jobba eller ungar och gubbe kommer hem.

Tacksam för att jag bara jobbar 4 alternativt 3 dagar i veckan. Hade det gällt heltid hade jag dragit ner rullgardinen.

Jag har ju inte samma kraft som någon utan min värk. Ställs inför tuffare situationer med tre adhd-monsterungdomar.

Denna vecka blir en fingervisning om hur det kommer att fungera. Känns inte alls bra eftersom jag redan vet att det är en vecka med många saker i kalendern.

Dagens klokhet


"Jag är inte säker på exakt hur himlen kommer att se ut, 
men jag vet att när vi dör 
och 
det börjar bli dags för Gud 
att döma oss, 
kommer han inte att fråga 

'Hur många goda gärningar har du gjort i ditt liv?'

Han kommer snarare att fråga 

'Med hur mycket kärlek har du gjort vad du gjort?'"

söndag 25 augusti 2013

Pulled pork


Pulled pork är inte precis en fin maträtt. Det slafsas och såsen rinner. Det är så otroligt gott när brödet suger upp såsen och blir så där geggig. Så servetter är bra att ha tillhands.

Jag älskar den rökiga smaken av hickory så jag tillsatte 1-2 dl barbequesås hickory. Kunde också ha använt 1-2 tsk smooked liqued.

Den neutrala smaken i gräddfil/creme fraiche gör rätten lite mildare. 

ca 2 1/2 kg benfri hel fläskkarré
4 tsk salt
4 krm svartpeppar
2  gula lökar
1 hel vitlök
1 flaska barbequesås 

Serveringstillbehör:
bröd (fralla, baguette eller tortilla)
rödlök (hackad eller strimlad)
majs
tomater (tärnad)
paprika (tärnad)
tomatsalsa
gräddfil/creme fraiche

Krydda köttet med salt och svartpeppar. 
Lägg köttet i en ugnsfast gryta med lock.
Skala och skär löken i klyftor. 
Skala vitlöksklyftorna.
Lägg lök och vitlök runt köttet. 
Häll på barbecuesåsen. 
Sätt på locket, låt köttet stå i nedre delen av ugnen i 120-130 grader i 5 timmar.
Dra isär köttet direkt i grytan med en gaffel så det faller isär och blandas med såsen.
Löken och vitlöken blir ett perfekt komplement till de övriga tillbehören.

Dela bröden och låt var och en fylla sitt bröd.


Hustvätt


Gubben tvättade huset igår och fortsätter idag eftersom det var planerat att huset skulle målas nästa vecka. Skulle säger jag för det lär inte bli så.

Han har fått avbryta sin semester och börjar jobba igen imorgon. Resejobb denna gången med.

Så målning får vi se om det blir någon. Tycker det är meningslöst att tvätta huset när man inte vet om det blir målat i år. Onödigt jobb och onödiga pengar.

Ingen vet ju hur vädret är när han är hemma igen.

Dagens klokhet


"Ingen är så blind 
som den,
som inte vill se."

lördag 24 augusti 2013

Laxtoast


Med familjen på dop och kalas lyxar jag till det själv.

För mig blev det som huvudrätt men passar utmärkt som förrätt vid en middag.

Rostar inte brödet utan brer istället på ett tunt lager smör.

Dillen är torkad men det fungerar ändå.

Citron har jag ingen men droppade över lite citronsaft.

Blev gravlaxsås över men det äter nog gubben upp i natt med laxen som jag inte använde.
Tänk på att receptet på såsen motsvarar cirka två portioner. Till toast räcker detta gott och väl.
Dubbla receptet för mer normal sats som sås.

2 brödskivor
2 hårdkokta ägg
gravad lax
salladsblad

Gravlaxsås:
1 1/2 msk söt senap
1/2 msk dijonsenap
1/2 msk sirap
1/2 msk vitvinsvinäger
1/2 dl rapsolja
2-3 msk hackad dill
salt
svartpeppar

Blanda ihop senap, sirap och vinäger i en skål.
Tillsätt olja i en tunn stråle under vispning.
Rör ner dill.
Smaka av med salt och svartpeppar.

Stek/rosta brödet.
Lägg på sallad, skivat ägg och lax.
Toppa med sås.
Garnera med citronskiva och dillkvist.

Elias dop och 1-årsdag


Ungarnas yngsta kusin döps och firar sin ett-årsdag i eftermiddag.

Det blir både en liten leksak som födelsedagspresent och en dopgåva.

Som dopgåva får han ett halsband med sina namn och födelsedag.





Kedjan är kort för att passa nu men allt eftersom han blir äldre kan kedjan bytas ut.

Ett halsband som kan följa honom hela livet.

Fästingplockare

Jag har väldigt svårt att ta fästingar. Dels får jag inte riktigt tag med mina fingrar och sedan är jag rädd för att inte få med hela krypet.

Har försökt med olika sorters hjälpmedel som pincett och "fästingplockare" men misslyckats.

I  djuraffären hittade jag denna plockare som i förpackningen fanns i två storlekar. Detta är den stora.



Ser ut som mini-kofot.

När Alfons kom in i morse hade han en fästing precis bakom örat så nu var det chans att testa.

Utmaningen var att lyckas få kattaskrället sitta still. Tillslut lyckades jag få honom att inse att jag ville honom väl.

Principen är snurra.

För in klykan under fästingens kropp så nära ditt djurs hud du kan.

Snurra, snurra och snurra tills fästingen lossnar. Inte dra. Bara snurra.


Väldigt enkelt egentligen.


Dagens klokhet


Två giganter som var och en får mina nackhår att resa sig. 
Tillsammans är de magiska.
Jag älskar:
You are the first, my last, my everything

fredag 23 augusti 2013

Bellas Place







Ikväll blev det mat på Bellas Place. En vägkrog med 50-tals tema strax utanför Bromölla nära Blekingegränsen.

Häftigt ställe med rätt attribut.

Gubben blev besviken på sin burgare. Maja åt kycklingburgare och var nöjd. Magda tog ur barnmenyn och valde fish and chips som serverades med den äckligaste bea jag smakat. Pontus ägg och bacon var enorm. Jag var nöjd med min burgare men inte mer än nöjd. Måste vara väldigt hungrig för att återkomma. Tyvärr. 

När ingen ser


"Bäst att passa på när Max inte är hemma. Tänk, jag har hela sängen för mig själv och ingen säger åt mig att gå ner. Mys!"

Mums-mellis



Gick bakom garaget och upptäckte att Majas björnbärsbuske var översållad med bär.


Blev en riktigt mumsig tallrik vaniljyoghurt med björnbär.

Den fula ankungen var en vacker svan

Dagens klokhet av Pablo Picasso har jag valt med tanke på Maja.

Hon har alltid gått sin egen väg. Speciellt när det gäller kläder. Hon har en färgglad stil. Självsäker har hon struntat i vad andra tycker. Hon har varit sig själv och stått för sina åsikter.

Denna första veckan har jag fått flera sms och samtal med Maja där hon säger:

"Jag passar inte in här."

Hon säger att hon inte kan vara sig själv.

Igår försökte jag peppa henne:

"Du säger att du inte passar in och inte kan vara dig själv. Det gjorde inte den fula ankungen heller men sedan visade han sig vara den finaste av dem alla. Var stolt över att du är unik istället för att vara som alla andra."

Hon är annorlunda och vill vara annorlunda men det är tufft. Du är utsatt och blir utpekad.

Idag var det extra synligt. Jag körde Maja till bussterminalen och när vi närmar oss ser jag en klunga av tjejer. Alla är blonda, de har svarta byxor eller blå jeans, svarta skinnjackor och svart eller brun väska.

Maja hoppar ur bilen och går mot dem. Hennes blonda hår med blå fält guppar. Hennes neongröna byxor, gula linne med Preace-märke, kornblå skinnjacka och mintgröna Victoria Secret-ryggsäck är en färgklick som får mig att le.

Inte vill jag att Maja ska känna att hon inte passar in men jag vill inte heller att hon inte kan vara sig själv.

Hoppas Maja kommer att fortsätta att inse styrkan av att vara ett orginal och sig själv istället för en blek kopia.

Dagens klokhet


"Bland människorna finns det långt fler
kopior än orginal."

torsdag 22 augusti 2013

Belöning


Jag ser det inte som en muta utan som en belöning.

Magda var superduktig vid två lagningar hos tandläkaren och jag sa efteråt till henne att hennes mod var värt ett hål i örat.

När man tänker tillbaka så har hon gjort en otrolig resa. Från att berusas med "saft" för att tandläkaren ska kunna jobba till att laga utan bedövning.

Så en rosa sten glänser nu överst på örat.


Svärfar 70 år

- Vad ska man ge farsan nu när han fyller 70? frågade gubben.
- Fallskärmshoppning, sa jag på skämt och såg den stackars värkbrutne gubben landa. Stor som en brunbjörn och smidig som en flodhäst.

Min svärfar är inte precis känd för att vara den där våghalsige, äventyrlige personen som hoppar bungyjump eller kör rally. Han är mer av den gamle sorten med fötterna nerkörda i den skånska myllan.

Hans motto skulle kunna vara:

"Flygplan? Hade Gud velat att vi skulle flyga hade vi fått vingar."

Han är en stadig och stabil person som står still i de flesta stormar. Så se honom under en fallskärm hade varit lika stor chans som att hitta en nål i en höstack.

Så Lotta börjar fundera som Lotta är bra på.

Min idé som gubbens 4 syskon och äldste son nappade på blev:

Ålagillesweekend

Svärfar älskar äta fisk och ål är en stor favorit.

broschyr

Svärfar hade aldrig gjort detta själv så de slänger in svärmor på ett hörn. Givetvis lyxar de till det lite extra. Som min svägerska sa:

- Han fyller bara 70 en gång, gubben.

Förutom ålagille blir det ett hotellrum över natten och god frukost på morgonen efter.

På rummet när de kommer står det en flaska mousserat vin och väntar och som extra bonus har de havsutsikt.

Tycker det blev en riktigt bra present till en 70-åring som har allt och lite (mycket) till.

Dagens klokhet


"Andras segrar hotar inte din seger.
Andras framgång gör inte din framgång mindre.
Du kan vara glad trots att du tycker att det ser ut som att andra är gladare.
Du kan ha det bra trots att det verkar som att andra har det bättre."

onsdag 21 augusti 2013

Tacopaj


Huvudvärken vill inte ge sig. Det är inte migrän utan det är mycket mindre i smärta men den finns där. Sluddrar inte lika mycket men känner mig fortfarande matt, darrig och väldigt långsam i tanken. Höger ögat känns ibland som om det vibrerar i. Brukar ha ryckningar i ögat men detta känns inte som det. Inte konstigt kanske. Sådan migrän som jag hade i måndags måste gett träningsvärk åt den stora muskeln. Kanske ska vara glad eftersom det ändå är ett bevis på att jag har verksamhet på kontoret.

En paj räcker inte här så jag gör två pajer.

Ett annorlunda recept mot vad jag brukar göra. Lät inte degen vila kallt vilket jag brukar men om man själv ligger och vilar hela dagen så finns inte tid för sådant.

Pajdeg:
50 gram smör
1 dl gräddfil
3 dl vetemjöl

Rör ihop ingredienserna till en pajdeg.
Tryck ut i en smord form.
Nagga.
Förgrädda i 10 minuter i 200 grader.

500 gram nötfärs
2 vitlöksklyftor
4 msk (knappt en påse) tacokrydda
1 burk tacosås (medium)
1/2 tsk salt
250 gram cocktailtomater
4 ägg
3 dl gräddfil
1 krm svartpeppar

Fräs köttfärsen smulig.
Pressa ner vitlöken.
Tillsätt tacosås och salt.
Låt puttra lite.

Häll upp fyllningen i pajskalen.

Halvera tomaterna och stick ner i köttfärsen.

Vispa ihop ägg, gräddfil och svartpeppar.
Häll över köttfärsen.

Gratinera i ugn 220 grader i 20 - 30 minuter.

Servera med sallad.

Dagens klokhet



tisdag 20 augusti 2013

Creme brule

"Tillfälligt parti" stod det på skylten.


Jag brukar inte köpa halvfabrikat men jag blev nyfiken.



Visst gick det att äta men riktig hemgjord creme brule är så mycket bättre.

Köttfärssås


-Orkar du inte laga mat så gör något enkelt, sa gubben.

Enkelt? Köttfärssås och spagetti får det bli.

Lät köttfärssåsen puttra i en timme.

1 kg nötfärs
1 gul lök
3 vitlöksklyftor
500 gram passerade tomater
3 - 5 dl grädde/mjölk
1 msk tomatpure
2 msk ketchup
1 tsk salt
1-2 krm svartpeppar
1 kruka basilika

Hacka lök.
Stek lök och köttfärs.
Pressa ner vitlök.
Tillsätt grädde/mjölk, passerade tomater, tomatpure och ketchup.
Salta och peppra.
Hacka basilika och tillsätt.

Servera med sallad.

Gubben målar



Färgsprutan spottade och läckte så gubben tog istället pensel och roller.

Vitt, vitt och vitt.

Blir ljust i garaget. Bara bra med tre små fönster.

Snart är gubbens lekstuga klar att inreda. Undrar om han tänker ta ut säng och tv.

Jag funderar på om inte en liten kyl hade passat bra.

Migrän from hell

Igår kväll och i natt hade jag migrän from hell. När jag kände värken komma började jag leta efter medicinen men hittade ingen.

Försökte komma ihåg om jag hämtat ut från apoteket, om jag hade recept kvar. Mindes inte.

Kröp under täcket och hoppades att det skulle ge sig.

Har aldrig varit med om att varken kunna kontrollera tårar och saliv.

Tillslut hittade jag medicin i "reseapoteket". Men när det inte släppte gav jag mig på jakt.

Gubben hittade mig på golvet med ansiktet fyllt med tårar och saliv. I fullständigt upplösningstillstånd.

Jag kunde inte kontrollera rösten men gubben lyckades förstå.

Ett tag sprängde det så i huvudet att jag inte klarade av att vara still och ljuden som kom från lät som avgrundsskri.

Plötsligt kände jag hur medicinen gjorde verkan.

Låg på kudden och focuserade på att samla ihop all smärta i bakhuvudet. Sedan somnade jag.

När klockan ringde molade det i huvudet, sängen gungade och varenda muskel darrade.

Fortfarande sluddrade jag men lyckades väcka gubben som tog över ansvaret med att få upp ungarna.

Efter frukost körde han mig till apoteket. Vågade inte köra själv.

Vänstersidan av ansiktet känns mysko. Hänger inte riktigt med. Lite sen i tanken och orden låter inte som jag vill.

Har sjukanmält mig och stannar hemma.

Räkälskare


Husse har gjort räkmackor till frukost. Inte ska han äta alla tre själv? 


Om jag sitter här och ser söt ut kanske jag får en. Han kanske tappar en räka. 



Alfons - gubben 1-0.


Dagens klokhet


"Once you replace negative thoughts 
with positive ones, 
you'll start having positive results."

måndag 19 augusti 2013

Bruna bönor med fläsk


Här i huset är det bara gubben som äter bruna bönor. Jag äter också men det är så lite att det knappt räknas. Jag måste ha potatis till mina bönor.

Bruna bönor är en maträtt som gubben lärt mig äta. 

Ungarna har aldrig tyckt om konsistenser och många gånger har de försökt äta men klöks. En enkel lösning är att jag då kokar potatis till dem och gör en vanlig brunsås till.

Så det räcker med att koka 300 gram bönor vilket nog motsvarar 4 portioner.

300 gram bruna bönor
vatten
1 tsk salt
1 msk sirap
1 msk ättikssprit 12%
1 msk potatismjöl
2 msk vatten

Skölj bönorna och lägg dem i en skål.
Häll på rikligt med vatten så att det täcker. 
Ställ svalt ca 12 timmar. 
Häll upp bönorna i ett durkslag och skölj dem i kallt vatten. 
Låt bönorna rinna av. 
Lägg över i en gryta. 
Häll på 8 dl vatten. 
Tillsätt salt. 
Koka på svag värme under lock tills bönorna är mjuka 1-1 1/2 timme. 
Smaksätt med sirap, ättikssprit och kanske lite salt. 
Rör ut mjölet med vattnet. 
Rör ner det i bönorna och låt allt koka upp.

Servera med stekt fläsk och kokta morötter.

Redan insikt?

Fick samtal av Sussie som berättade att hon hade en riktigt trött tjej i skolan. De var på upploppet och bara en lektion kvar.

Mycket intryck som tagit kraft från Magda. Det och nervositeten.

Sussie ville prata om det här med de olika valen som Magda gjort. Dels hade Magda valt först dansprofil som hon sedan bytte till musikprofil. Sedan gällde det elevens val. En lektion där eleven kan välja mellan olika tema. Även Magdas språkval (spanska) kom på tapeten.

Den stora frågan var om Magda skulle klara allt detta extra.

Jag har faktiskt funderat på det och blev jätteglad att hon tog upp det.

Har de redan efter bara en dag sett hur tufft Magda har det?

Sussie förslag var att de lektioner som hon nämnde istället skulle vara tillsammans med henne och ett tillfälle att ta igen och även göra läxor.

För mig låter det jättebra. Allt för att Magda ska orka med skolan.

Hoppas, hoppas.

Chai


När jag skulle hämta laktosfri mjölk åt Max upptäckte jag en produkt jag inte testat.

Chai Havredryck.

Tyckte bäst om den som varm. Inte alls söt utan perfekt kryddig.

Urusel

Med värkande fotleder sitter jag och betraktar gubben när han sätter det sista i taket på garaget.


Känner mig så värdelös eftersom jag inte orkar hjälpa till.

Vill så mycket men orkar inte. Varken trädgården eller hemmet får det de borde. Igår plockade jag fram lite tyg och skulle sy men när handen inte ens orkade öppna saxen för att klippa gav jag upp.

Det gör mig ledsen. Jag vill orka.

Idag behöver jag inte tänka på jobbet. Det räcker med att bara vara.