söndag 9 januari 2011

Helg i kaos och tårar

I lördags lagade gubben en god middag. Äpple- och plommonfylld kotlettrad med ugnsgratinerat potatismos, kokt grön sparris och en god rödvinssås.

Men innan vi hann avnjuta maten fick sonen, snart 16 år, ett raseriutbrott. Han ansåg att hemmets matlagning var urusel. I milda ordalag.
Jag lagade ingen normal mat och han ville hellre ha Mamma Scans köttbullar och snabbmakaroner än mina handrullade köttbullar.

Jag tappade lusten totalt. All luft gick ur mig.
Jag lägger ner så mycket tid, energi och pengar för att ge min familj en bra kost.

Under lördags kvällen kände jag mig som en totalt värdelös människa och jag bestämde mig för att lägga ner all matlagning. Bloggen skulle jag radera.

Men under natten och söndagen funderade jag över hans utbrott och bestämde mig.
Han ska inte få lov att förstöra min glädje för mat och matlagning.
Jag tänker inte krusa. Jag ska laga den mat jag vill och om han inte tycker om det får han hålla till godo med skolans mer eller mindre halvfabrikat.

Även om jag kände mig nedstämd idag så fixade jag en god salami- och mozzarella sallad. Bakade också min äppelkaka och gubben vispade lite grädde med vanilj.

Grabben vägrade att äta lördagens middag och när han kom hem under söndagens eftermiddag gick han raka vägen in i sitt rum.
Det är hans förlust och jag hoppas verkligen att han en dag inser vilken lyx han har haft under sin uppväxt. Att han kan känna tacksamhet för min omtanke.
Jag tänker på familjens utveckling, hälsa och framtid.

Så här med avlägger jag mitt löfte:


Jag lovar att laga den bästa maten jag kan för min familj.

2 kommentarer:

  1. Bra jobbat Lotta!
    Vägrar han så blir det mer god mat över till resten av familjen.
    Att grabben vägrar och säger att maten är dålig är bara för att han mår dåligt i sig själv över nåt annat och måste då vräka över det till andra - vilket blev dig. Lite "ingen annan ska vara lycklig om jag är olycklig" över det hela.. och du är ju lycklig med din matlagning.
    Fortsätt att visa att du är lycklig när du lagar mat. Kanske du lär honom något i det - att man är glad när man gör något som man tycker om.
    Keep up!

    SvaraRadera
  2. Tack!
    Jo, jag förstår att det egentligen inte var mig och matlagningen han var arg över. Bara jag som "råkade" vara i vägen. Men det gör ont i ett mammahjärta.
    Sant är också att alla inte har samma smak men man får ge och ta. Idag fick barnen falukorv när gubben och jag åt lax. :) Men dubbelmat blir ingen vana.

    SvaraRadera