Måndag

Måndag och delvis återgång till vardagslivet.

Magda börjar skolan efter ett sommarlov som varit rena rama berg- och dalbanan. Min lilla flicka börjar nian. Vart har tiden tagit vägen?

Det kommer att bli ett tufft år för Magda och för oss som stöttar henne. Men jag vet att skolan gör allt de kan. 

Nian börjar Magda med anpassad studiegång. Till att börja med har hon 11 ämnen. Visar det sig att hon inte orkar så får kanske fler ämnen plockas bort. 

Det tragiska med anpassade studiegång är att man inte bara förlorar betygen i de ämnen som plockas bort. Man förlorar också kunskapen. 

I Magdas fall handlar det i första hand om SO-ämnen. Ämnen som jag tycker är otroligt viktiga men nu är Magdas situation som den är. 

Fokus ligger på att Magda ska få betyg i tillräcklig få ämnen för att komma vidare till gymnasieskolan. Tillräckligt många ämnen för att orka kämpa och inte ge upp. 

På min lott ligger att uppmuntra och motivera utan att kräva för mycket. 

Max åkte i morse till ett nytt jobb. Igår märktes han nervositet men han hanterade det bra. 

Ett tag trodde jag han skulle bryta ihop. Av någon mystisk anledning bestämde sig bilen för att låsa dörrarna. Visst det gjorde väl inte särskilt mycket om det inte varit ens att Max lagt bilnycklar och plånbok i bilsätet. 

Gubben och Max fick därför leka biltjuvar i mörkret. Efter mycket trixande lyckades de få upp dörren. 

Via nätet fick Max vägbeskrivning och guidning av gubben som tidigare arbetat på samma plats. Allt för att förbereda och veta vart han skulle köra. 

Förberedelse och kunskap är otroligt viktigt för att lugna nerverna. 

Alla är säkert lite nervösa och oroliga inför nya situationer men för de med adhd är förändring och nytt extra jobbigt. 

Gubben skulle idag äntligen börja sin semester men gissa var han gör ...

jobbar såklart. 

Måndag- onsdag tänkte han jobba för att komma i fas. Han hann ha tre dagars semester innan han blev inkallad på jobb. 

Nu verkar det som att han inte får semester efter onsdag heller men vi får se. 

Jag har sagt till honom att det är bättre att han har semester när jag inte längre har massa jobb. Då kanske vi kan vara lite lediga tillsammans. Klart barnen är inte lediga längre så det blir inte riktigt samma sak. 

Kommer inte kunna ha sovmorgon när andra ska upp till skola och jobb. Men i och för sig så har det varit så hela sommaren även om jag verkligen försökt smyga. 

Imorgon börjar Maja också skolan. Det känns ännu konstigare att tänka att till sommaren har vi ytterligare en student. 

Kan inte fatta vart tiden har tagit vägen. Den bara flyger fram.