"-Lägg av med att spela så dum. Du kommer bli mobbad på högstadiet om du håller på så."
De orden gjorde ont i Magda. Ondare än någon kan förstå.
Inte första och troligtvis inte sista gången hon får höra det heller.
-Mamma, jag spelar ju inte. Jag ÄR så dum.
-Du är inte dum. Din hjärna jobbar bara annorlunda. Det är inget fel på din intelligens. Du har bara svårare att få ut den.
Magda tittar sorgset på mig. Det gör mig ont att höra hur jämnåriga attackerar henne.
Att hon ser "normal" ut och i det mesta beter sig "normalt"/som förväntat gör det nog svårt för andra att inse att Magda är annorlunda.
Även om jag känner henne vet jag inte alltid om hon har förstått vad jag sagt.
Känns så svårt och jobbigt. Hon kommer få ett tufft liv. Mycket missförstånd och tårar.
Värst av allt är det att veta att hon kommer bli utnyttjad. Jag har redan sett det hända. Både av så kallade "vänner" och de som faktiskt varit/är hennes vänner.
Vill bara skydda henne mot allt ont och jag känner mig så maktlös.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar