Kladdkaka

Maja avslutar dagen med att baka kladdkaka. Lyckan är stor.

Dubblar satsen för att få en kladdig kaka.

2 dl socker
2 ägg
1 1/2 dl vetemjöl
4 msk kakao
2-3 tsk vanilinsocker
100 gram smör

Vispa socker och ägg fluffigt.
I en annan skål blanda vetemjöl, kakao och vanilinsocker.
Smält smör och blanda alla ingredienser till en smet.
Häll smeten i en smörad och mjölad springform.
Grädda i ugnen 175 grader. Klar när stickan inte är kladdig. Hos mig i mitten av ugn tar det ca 20 minuter.

Låt kakan svalna lite innan du stjälper upp den på ett fat.

Servera med vispad grädde.

Kyckling Mangobanana

Ris och kyckling, två saker som gubben inte gillar. Bäst att passa på när han inte är hemma.

Ytterligare en rätt som får toppbetyg av barnen.

Ska du snabba på matlagningen kan du köpa en färdiggrillad kyckling istället. Det finns ocksåstrimlad kyckling att köpa.

Det blev tillräckligt mycket mat för att fylla Max lunchlåda.

600 gram kycklingfilé
1 röd paprika
2 bananer
4 dl vispgrädde
1 dl mango chutney (mild)
1 tsk sambal oelek
2 krm salt

Strimla kycklingen och stek. Salta.
Lägg kycklingen i botten på en ugnsfast for.
Tärna paprika och strö över.
Skiva bananerna och strö dem också över.
Vispa grädden och tillsätt försiktigt under tiden både mango chutney och sambal oelek.
Bred vispgrädden över kyckling, paprika och banan.
Gratinera i 200 grader i 15 minuter.

Servera med kokt ris och sallad.

Jag är en skitstövel

Känner mig som en skitstövel men försöker intala mig själv att det inte är mitt fel. Egentligen.

Varför är man sådan? Att man måste ha en syndabock eller att man tar på sig skulden för saker man inte kan/kunde veta.

Jag följde med Maja till skolläkaren igår eftersom Maja kämpat länge med sina onda fötter och de blir inte bättre. Istället har hon fått allt mer ont i kroppen.

(Känner så igen mig själv i den åldern)

Axlar värker, benen värker, benen krampar och låser sig. Händerna värker, fingrarna låser sig, fotleder gör ont. Trött, matt, yr, svimmar.

För varje gång hon kommit till mig med en krämpa har jag fått en tagg i mitt hjärta.

(Inte Maja. Inte min Maja. Varför ska hon behöva bära samma börda som jag? Har hon inte tillräckligt?)

Jag har hoppats att allt kunnat förklaras med annat. Tung väska, lång dag, magnesiumbrist osv.

Tillslut kände jag att det fick vara nog. Jag gick i år innan jag fick en diagnos. Det tänker jag inte tillåta med Maja.

Skolläkaren lyssnade på Majas berättelse. Ställde frågor till henne. Frågade mig om min hälsa. Lyssnade och undrade.

Någon timme efter besöket ringde han upp. Han hade pratat med min läkare på reumatologen. Hon ville träffa Maja. Remiss är skickad och nu blir det väntan.

Igår grät jag när jag pratade med gubben. Ville inte visa Maja hur ledsen jag var över detta. Hur dåligt samvete jag har över att eventuellt gett henne skitgener.

-Det ska du säga till mig, säger gubben. Hon har ju fått adhd från mig. Prata med henne. Måla inte Fan på väggen än.

Han är klok när han känner för det.

Så jag pratade med Maja. Förklarade att jag kände mig skyldig. Att det var mitt fel att hon hade ont. Att jag gärna burit hennes smärta också om jag kunnat.

- Men mamma! Inte är det ditt fel. Det löser sig. Vi fixar detta. Jag har fått din envishet också.

Misstänker att jag gjort något rätt i min fostran av henne. Klok tös.

Dagens klokhet

"Den dagen Gud uppfann hoppet 

var säkert samma dag 

då han gjorde våren."

Bernard Williams

Kasslersallad

Eftersom ungdomarna inte gillar avokado använde jag mig enbart av en som jag la på min egen tallrik.

Magda blängde misstänktsamt på Maja när hon rörde ihop dressingen.

- Mamma, jag gillar inte senap.

När jag sedan la upp på hennes tallrik sa hon:

- Bara lite. Jag gillar nog inte det.

Efter en stund hörde jag:
- Mmmm, mamma! Det smakar som honungsdressingen på Subway.
- Magda, den heter honungssenap.
- Men, ÅÅÅÅHHHHH!!!

Gissa vem som tog mer sallad.

400 gram kassler
blandad sallad
250 gram körsbärstomater
2 avokado
10 cm gurka
4 ägg
150 gram ost
1 kruka gräslök
100 gram hasselnötter

Koka äggen hårda.
Låt kallna, skala samt dela.
Skär bort "skorpan" på kasslern och tärna kasslern.
Dela körsbärstomaterna och tärna gurka.
Gröp ur och tärna avokado.
Tärna osten.
Blanda sallad, kassler, tomater, avokado, ägg och ost.
Hacka gräslök och hasselnötter och vänd ner.

Dressing:
1 msk rödvinsvinäger
4 msk olivolja
1 tsk worcestershiresås
2 tsk dijonsenap

Blanda ihop ingredienserna och ringla över dressingen.

Servera med bröd.

Dagens klokhet

"Ju mer människan tänker goda tankar, ju bättre blir hennes värld och världen i allmänhet."

Konfucius

Dagens klokhet

"Det bästa sättet att glömma 
hur du tror att du känner 
är att koncentrera sig på 
vad du vet att du vet."

Mary Stewart

Lövbiffswok

Hade tänkt ha kokosmjölk i eftersom familjen vill ha mer sås. Kokosmjölken var slut i skåpet så jag ersatte med gott-i-maten. För färgens skull tillsatte jag lite kinesisk soja.

Det blev så mycket mat över så att det räckte till två matlådor åt grabbarna på måndag. 

1 kg lövbiff

1 stor purjolök

2 dl japansk soja

2 tsk ingefära

2 msk flytande honung

(1 dl gott-i-maten, grädde eller mjölk

1 tsk kinesisk soja)

Strimla lövbiff och purjolök.

Blanda purjolök, soja, ingefära och honung.

Lägg ner köttet i marinaden och låt marinera i minst 20 minuter. Jag lät det ligga över natten. 

Woka köttet i omgångar. 

Lägg allt i woken och häll över marinaden. 

Koka upp. 

Strö över sesamfrö och servera med kokt ris, hyvlad morot och rucola. 

Ett skratt förlänger livet

Då måste mina skratt igår gjort mig odödlig.

Allt började med att Max helt allvarligt startar en diskussion om varför Tarzan är välrakad. (och faktiskt kortklippt också i Johnny Weissmullers version)

www.photobucket.com

- Vem har lärt Tarzan att raka sig? Aporna rakar sig inte.
- Ja, vad använder han sig av? undrar gubben.

Jag asgarvade men tyckte faktiskt att det var en väldigt djup fundering när jag  tänkte efter.

Max och gubben pratade om kollegor och en viss person som gick på diet.

- Han äter sådan där vit broccoli du vet, säger Max.

Mina hjärnceller jobbade för högtryck med en vit broccoli men jag kunde inte hitta någon sådan på hjärnkontoret.

- Du menar blomkål?, säger gubben.
- Ja!

www.photobucket.com

Jag låg dubbelvikt av skratt.
När vi sedan kommer fram till grönsaksdisken fick jag ett nytt skrattanfall när jag ser blomkålen. Max bara skakar på huvudet och ler.

- Ja, det är ju samma sak, säger han.

Hur och vad har jag lärt mina barn om grönsaker?

Dagens klokhet

"Det glada hjärtat lever längst."

William Shakespeare

Gubbens pizza

Jag skulle ljuga om jag sa att jag haft två bra dagar och jag ljuger ju inte. Idag bröt jag ihop totalt. Tårarna sprutade och total tilt i skallen. Det blev helt enkelt för mycket. Allt för mycket.

Gubben och tjejerna bakade pizza och jag tittade på.

Det blev pizza så det räcker i morgon också. Hoppas den äts upp till frukost eftersom jag lagt lövbiff i marinad.

Pizzadeg:
1 paket jäst
3 dl vatten
4 msk rapsolja för olivoljan var slut
2 kryddmått salt
6-8 dl vetemjöl

Lös jästen i 37 gradigt vatten.
Tillsätt olja, salt och mjöl, lite åt gången.
Arbeta degen seg och smidig.
Strö över lite mjöl och låt degen jäsa till ca dubbel storlek.
Går utmärkt att göra degen dagen innan och låta den vila i kylskåp över natten.

Tomatsås:
1 burk passerade tomater
4 msk hackad gul lök
4 msk rapsolja för olivoljan var slut
1 msk ketchup
2 vitlöksklyftor
1 tsk salt
3 krm peppar
2 msk oregano

Hacka och fräs gul lök i oljan. Tillsätt tomat, vitlök, kryddor.
Koka under lock på svag värme. Rör om då och då.
Sila såsen.

Ingredienser:
mozzarella
svart pesto
lufttorkad skinka
tomater
rucola
oregano
ost

Pizzabakning:
Arbeta upp degen, först i bunken och sedan på bordet.
Vill du göra individuella pizzor så dela degen i 4-8 mindre bullar. Låt degen jäsa lite till.
Kavla ut dem till runda tunna pizzor. Eller gör pizzan över hela ugnsplåten.
Lägg dem på plåt.
Fördela fyllningen över. Inte rucola. Den lägger du på efter gräddning.
Grädda på 250 grader i 10-15 minuter.

Dagens klokhet

"Solsken är härligt, 

regn är uppfriskande, 

vind är upplyftande, 

snö är uppiggande; 

Det finns verkligen inget 

dåligt väder, bara olika 

sorters bra väder."

John Ruskin

Dagens klokhet

"Idag är din dag! 

Ditt berg väntar. 

Så...ge dig iväg."

Dr Seuss

Artikel om npf i Läkartidningen

Läste en intressant artikel i Läkartidningen. Mycket som jag redan visste men faktiskt en hel del nya tankar i ämnet adhd.

Funderar på om jag skulle kunna införa den strikta diet som det skrivs om. Hade varit intressant att se om det var någon förändring idag jämfört med den ickereaktion som koständring innebar när ungdomarna var små.


"Att ändrad kost kan ha god effekt på ADHD-symtom visades i en kontrollerad studie publicerad i Lancet 2011. En extremt restriktiv eliminationskost bestående av ris, päron, kokt kött, kokta grönsaker och vatten under 5 veckor hade enligt föräldrar och lärare en god effekt hos majoriteten av barnen. Under påföljande månader normaliserades kosten gradvis med bibehållen effekt hos dem som initialt hade förbättrats. Om ADHD-symtomen åter uppträdde i samband med något återintroducerat födoämne, kunde detta därmed identifieras och fortsättningsvis undvikas."

 
Väldigt intressant.

Även den delen när det talas om annan behandling än enbart medicinering är spännande.

Det är ingenting som mina blivit erbjudna.  Tyvärr.

Jag tror mycket på det där att samtala, få självinsikt och arbeta för att lära sig hantera sin diagnos. Se de positiva sidorna av npf:n och låta dem få stor plats.


"För vuxna med ADHD har såväl individuell kognitiv beteendeterapeutisk behandling som träning i grupp rapporterats ge positiva effekter."

Fantastiskt om detta skulle erbjudas till de med diagnoser. 

Först får vi nog arbeta på att det inte ska vara skillnader på den hjälp man kan få beroende på vilket landsting man bor i. Likvärdigt över hela landet borde vara en självklarhet.

Utmattningssyndrom - jag?

Rester och sås på stekskyn

Jag var hos doktorn eftersom jag under en längre period. (sedan januari) haft en konstig trötthetskänsla i kroppen. Inte sova-trött utan mer "musklerna är helt slut"-trött. Jag vaknar på morgonen och musklerna i benen och armarna står och vibrerar. Det finns ingen kraft, inte minsta gnutta ork, i dem. Så fort jag gör något töms jag på energi. Små projekt som att byta rent i sängen innebär flera pauser eftersom orken försvinner. Ska jag göra något större aktivitet får jag räkna med att energin inte kommer tillbaka på flera dagar.

Förutom denna energiförlust så kommer mer värk som ett brev på posten. Benen slutar fungera. Armarna orkar inte lyfta.

I lördags dammsög och torkade jag golvet i farstu, kök, vardagsrum, sovrum, entre´ och gästtoa. Efter det var all ork borta. Orkade inte ens laga mat.

Allt jag gör måste planeras. Jag orkar inte ha flera aktiviteter samma dag. Dammsuga i köket, tvätta någon maskin och laga mat är det som jag orkar på en dag. Går jag rundan med Rex får jag välja bort någon av de andra.

Det första doktorn säger är att vi inte träffats på ett tag, du jobbar och hur mår familjen?

Jag berättar lite hastigt vad som hänt med jobbet och familjen. Men detta handlar om mig. Jag mår inte bra. Försöker förklara. Försöker beskriva.

- Jag tycker vi tar några kompletterande prover för att se så det inte är något muskelreumatiskt. Men vad har du haft för stöd för dig själv under alla dessa år?

Det kortet kommer alltid. Det är min familjs "fel" att jag mår dåligt. Har hört det avigt och rätt.

"Skilj dig så kommer du att må bättre."
"Du hade mått mycket bättre om du hade varit hemmafru."
"Du måste prioritera vad som är viktigt i ditt liv."

- Du har kämpat på under alla år. Nu när du inte som vana går till jobbet varje måndag, inte behöver fokusera på barnen lika mycket, så har kroppen reagerat. Det kan ta lång tid innan man är tillbaka från en utbrändhet, säger hon och tittar mig djupt i ögonen.

????

Jag håller inte med om doktorns diagnos. Jag håller inte med om att jag är utbränd. Jag håller inte med om hennes förklaring att när man som jag under många år gått under ständig press och stress så säger kroppen STOPP! Nej, jag känner mig inte utbränd. Det jag upplever är något annat.

När jag berättade för en släkting om doktorns knasiga diagnos sa hon:

- Men om man är det så kanske man inte tycker det.

Det fick mig att reagera.

Vad är utbrändhet för mig? Varför reagerar jag som jag gör?

Mitt svar blev: Jag är inte deprimerad.

Där har vi nog min kritiska reaktion mot doktorns diagnos. Jag är inte deprimerad.

För mig var det två saker som hängde ihop. Är man "utbränd" (ett ord jag inte gillar med dr använde) så är man också deprimerad. Men man behöver inte vara deprimerad för att ha ett utmattningssyndrom.

Utmattningsdepression och utmattningssyndrom är två olika diagnoser. Den ena med depression och den andra utan.

Varför denna irriterade inställning? Jag har flera bekanta, vänner och släktingar som haft och har både utmattningsdepression och utmattningssyndrom. Inte ser jag ner på dem eller deras diagnos. Inte ringaktar jag deras problem.

Kan det vara:
Alla andra kan drabbas men inte starka och duktiga Lotta som fixar allt?

Hm, jag inväntar provsvar och kallelse till kurator. Hur går jag vidare härifrån?

Dagens klokhet

www.photobucket.com

"Inte förrän människan utvidgar sin krets av medkänsla att omfatta alla levande varelser, kommer han själv att få frid."

Albert Schweitzer

Senapskyckling

Väldigt omtyckt rätt.
Jag serverade pasta till men potatis i olika former hade också passat.

1 kg kycklingfilé
2 paket bacon
3 dl grädde
1 dl mjölk
3 vitlöksklyftor
3 tsk Dijonsenap
2 msk fond (kyckling eller kalv)
1 kruka gräslök
Maizena
Salt
Svartpeppar

Bryn kycklingen runt om.
Lägg i en gryta.
Tillsätt mjölk och grädde.
Pressa ner vitlöken.
Blanda ner fond och senap.
Låt småkoka i tio minuter.
Om du vill ha en tjockare sås så red med Maizena utrört i vatten.
Strimla bacon och stek.
Blanda ner bacon i grytan.
Smaka av och krydda eventuellt med salt och svartpeppar. Jag valde att inte krydda kycklingen när jag stekte den eller att krydda maten innan jag tillsatt bacon. Bacon är salt och olika märken är olika salta.
Finhacka gräslök och rör ner precis innan servering.

Servera tillsammans med pasta och sallad.

Dagens klokhet

www.photobucket.com

"Hat kan åstadkomma förvirring och oreda,

krossa samhällelig organisation, 

ett land i blodiga revolutioner, 

men det skapar ingenting."

Georges Sorel

Köttbullar med pestosmak och potatismosplätt

500 gram nötfärs
1 ägg
1/2 dl skorpmjöl
1/2 dl mjölk
1/2 dl pesto
1 tsk kalvfond

Blanda ihop skorpmjöl, pesto, fond och mjölk.
Låt stå och svälla.
Tillsätt köttfärsen och blanda väl.
Jag gjorde ett stekprov och ansåg inte att jag behövde mer pesto eller några andra kryddor.
Rulla till köttbullar och stek.

Blanda ihop överbliven potatismos och ägg.
Forma till plättar och stek gyllenbruna.

Servera med sallad.

Rosa Bandet 2014

Rosa Bandet 2014

Cancerfondens Rosa Bandet-kampanj pågår under oktober månad och syftar till att bekämpa cancer genom att finansiera forskning, sprida kunskap om bröstcancer och bedriva påverkansarbete. Kampanjen genomförs 2014 för tolfte året i rad.

Var nionde kvinna drabbas
Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor. Varje år får drygt 7 500 kvinnor i Sverige beskedet att de har bröstcancer. Det innebär att minst var nionde kvinna drabbas någon gång i livet. De flesta som får diagnosen är 60 år eller äldre – färre än drygt fem procent är yngre än 40 år. I dag överlever drygt 80 procent av dem som drabbas av bröstcancer, men viktiga 20 procent återstår. Cancerfondens vision är att besegra cancer. Målet är att fler ska överleva och färre ska drabbas av cancer.

Hit går pengarna
Dagens cancerforskning är primärt långsiktig och resultaten kommer främst våra barn och barnbarn att dra nytta av. Men människor drabbas redan nu. För att ge de drabbade bättre villkor, och öka deras chanser att överleva, arbetar Rosa Bandet även med kunskapsspridning och påverkansarbete.

Kampanjen pågår 1–31 oktoberUnder oktober färgas hela Sverige rosa med hjälp av företag, föreningar och privatpersoner som vill engagera sig i kampen mot bröstcancer. Framgången med Rosa Bandet ligger bland annat i den avgränsade kampanjperioden som gör att vi varje år kan komma tillbaka med full kraft och nya aktiviteter under oktober månad.

Rosa Bandet i världenRosa Bandet är en internationell rörelse med ursprung i USA. Pink Ribbon, som Rosa Bandet heter på engelska, startades 1991 av bland andra Evelyn Lauder från kosmetikföretaget Estée Lauder. Sedan dess har Rosa Bandet vuxit till en internationell folkrörelse. Världen över ägnar organisationer, företag och privatpersoner oktober månad åt bröstcancerfrågan. Cancerfonden har genomfört kampanjen sedan 2003 och hade tioårsjubileum 2012.

Cancerfonden och BROI Sverige finns två organisationer som arbetar med Rosa Bandet – Cancerfonden och BRO (Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation).

BRO, som bildades 1982, är en obunden ideell patientorganisation. Verksamheten finansieras till största delen via medlemsavgifter och statliga bidrag. BRO:s främsta uppgift är att främja och tillvarata bröstcancerbehandlades intressen kring behandling, vård och rehabilitering. BRO administrerar Bröstcancerfonden.

BRO:s band är ceriserosa och säljs till förmån för Bröstcancerfonden och de lokala bröstcancerföreningarna. De kostar 20 kronor, varav tio kronor går till föreningarnas verksamhet och tio kronor till Bröstcancerfonden. Banden bekostas av Estée Lauder.

Dagens klokhet

www.photobucket.com

"Vår sanna nationalitet är mänskligheten."

H.G. Wells

Sjal/scarf

Min mamma gav mig idag tre sjal/scarfs som hon virkat. Tog direkt på mig den lila eftersom den matchade min tröja.

De andra två var gjorda i blått och i grönt. Alla tre är "mina" färger och jag kommer kanske låta tjejerna använda dem. 

Storleksmässigt kan de användas som både sjal eller som en scarf. Beroende på hur du knyter.

Tekniken som mamma har använt är kärleksknutar. Blir väldigt luftigt men trots det är scarfen varm.

Passar perfekt kring halsen nu när det blir kallare.

Varmt och snyggt.

Rotmos

Gubben fixar maten. Eftersom Max inte gillar rotmos kokar han pasta också.


1 stor kålrot ca 1 kg
2 stora morötter
7 potatis
5 vitpepparkorn
5 kryddpepparkorn
mjölk eller grädde
salt
peppar
smör

Skala kålrot och morötter. Skär dem i bitar.

Koka i vatten tillsammans med 1/2 tsk salt, vitpeppar och kryddpeppar i ca 30 minuter.
Skala och skär potatisen i bitar.
Lägg ner tillsammans med rotfrukterna.
Potatisen kokar snabbare än rotfrukterna.
Koka tills allt är mjukt.
Spara lite av kokspadet.
Mosa kålrot, morötter och potatis.
Späd med spad, mjölk eller/och grädde.
Smaka av med salt och peppar.
Rör till sist ner 1-2 msk smör.

Servera med stekt falukorv och senap. 

Dagens klokhet

Att ligga på glas

Jag låg länge och plågade mig själv i sängen. Det skar i huden. Att vända mig, till och med att andas så att bröstkorgen höjdes, skar i huden. Det kändes som om jag låg på små glasskärvor.

Att skrynkligt lakan vissa dagar kan göra fruktansvärt ont vet jag men detta var något helt annat.

Plötsligt insåg jag vad som var orsaken till min smärta.

Just igår hade jag slarvat med bäddning och när jag inte var hemma hade djuren sovit i min säng.

Jag borstade bara till sängen och bäddade snabbt innan jag kröp ner igår. Var helt slut både fysiskt och psykiskt.

När det är väldigt fuktigt ute finns ett fint, tunt damm kvar på djuren. Även om man torkar av dem så finns det där fina dammet kvar.

Att de låg och gosade i min säng innebar att de förde över detta damm. Resultatet blev för mig som att ligga på glas.

Delvis sant eftersom glas är gjort av sand.

Jag försökte borsta bort det värsta och jag fick lite sömn trots allt.

Idag känns det som om hela min hud fått sig en ordentlig skrubb. Huden känns lite avskavd eller solbränd. Bränner och sticker Inte alls kul.

Tänk att något så litet kan göra så ont.

Dagens klokhet

www.photobucket.com

"Det är märkligt hur mycket 

tid goda mänskor tillbringar 

med att slåss mot djävulen. 

Om de skulle använda lika mycket energi till att älska 

sina medmänniskor,

skulle djävulen snart 

dö av leda."

Helen Keller

Kärlek

Mina flickor vet hur de ska få mamma att le. <3

Jobbig dag med dyskalkyliutredning

Det har varit en tuff dag. Magda har äntligen fått göra en dyskalkyliutredning. Det var otroligt svårt för henne. Emellanåt kom tårarna i hennes ögon och hon knöt handen hårt i knät.

Det var svårt för mig också. Att sitta bredvid och veta om att ditt barn plågas. Se hur svårt hon har det. Att inse vilka problem hon har. Det gjorde otroligt ont i mitt mammahjärta och flera gånger funderade jag varför jag utsatte henne för detta. 

När det var som tuffast fick vi ta lunch och jag försökte peppa så gott det gick. Förutom macka fick hon chokladbiskvi och Coca-Cola. 

Gubben kom och höll oss sällskap och försökte peppa på sitt sätt. 

Ibland kunde jag se förtvivlan i mascara ögon. Jag ville inget annat än att hjälpa henne med uppgifterna. Rädda henne men samtidigt visste jag att allt var för hennes bästa. 

Även om utredaren ska ta med sig resultatet för granskning ansåg hon sig kunna bekräfta det vi alla vet. Magda har dyskalkyli. 

Ytterligare en tung börda har släppt. Äntligen finns en diagnos bekräftad. En trygghet inför framtiden. 

Nu fokuserar vi på de starka sidorna. Nu tar vi tag i att få glädje i skolan och att bygga upp ett starkt självförtroende.

När vi kom hem hade Max kommit hem från sin första jobbvecka. Det kändes så skönt att få krama min lille gosse. På måndag åker han igen.

Det är dubbelbottnat. Visst är jag glad att han har jobb men det gör ont i mig att inse hur fort åren har gått.

Jag har inte hunnit med. Ännu ett barn är snart redo att lämna boet.

Gubben hade lagat mat. Helgrillad kyckling med chili, äpple och katrinplommon. Mums! Såsen som var gjord på skyn var smaskens.

Nu står äppelkaka i ugnen och vi håller helg. 

Dagens klokhet

Olympus diktafon

Idag kom specialpedagogen med en diktafon till Maja.

- Du får läsa brukanvisningen för jag vet inte hur den fungerar, sa pedagogen.  Du får berätta för mig vad du tycker om den. Om jag ska beställa flera.

Inga problem för Maja. Enkel apparat att sköta.

- Sätta i batterierna så startade den, berättade Maja.

Rec för att starta och Stop för att stanna. Lagras enligt datum.

Maja frågade lärare och elever vid första lektionen om det var okej att hon spelade in.

Lärarens kommentar var:
- Det trodde jag att du redan gjorde.

Vi diskuterade möjligheten redan vid mötet innan skolstart och ingen hade något emot inspelning. Nu visade Maja även hänsyn till sina klasskamrater genom att fråga.

Inspelningens kvalitet var inte den bästa trots att Maja satt längst fram i klassummet. Kanske finns det mikrofon att koppla in. Något vi får undersöka. Allra bäst hade varit om alla i klassummet haft en liten "mygga" men lärarens röst är viktigast.

Nu kan Maja koppla av lite. Med en inspelning så behöver hon inte känna pressen att komma ihåg exakt vad läraren sa. Hon behöver inte känna oro att inte hinna med att anteckna allt som läraren säger, allt som skrivs på tavlan och allt som visas i Powerpoint.

Korv och potatismos

Gubben kom hem idag för läkarbesök men gissa om Lotta hade sett fel. Inte bara på dag eller på vecka utan på en hel månad. Men när vi ändå var där tyckte receptionisten att vi skulle träffa en sköterska. Vilket var tur.

Hon upptäckte att gubbens blodtryck inte alls var bra och ville först inte släppa hem honom. Efter samtal med en läkare bestämde de att han skulle komma tillbaka nästa vecka för ny blodtryckstagning samt provtagning inför läkarbesöket. Tur att jag hade sett fel på dagen.

Kanske han äntligen lyssnar på mig. Har tjatat på honom om länge om läkarbesök men eftersom det bara har varit att ringa och förnya receptet har han struntat i doktorn. Att inte ta blodtrycket på fyra år utan bara förnya receptet tycker jag är dåligt. Visst, det är numera gubbens ansvar att boka läkartid men han fixar det inte. Kanske jag skulle ta på mig det ansvaret också men jag kan inte tvinga honom gå dit.

Gubben önskade potatismos och korv och fick som han ville. Jag hade planerat klyftpotatis och en köttbit som motvikt till hans McDonaldsmiddagar under veckorna. Men vill han ha korv så får han korv. Jag är bara glad att han är hemma.

Potatismos:
2 kg potatis
4 dl mjölk (eventuellt byta ut någon dl mot grädde)
50 gram smör
1 tsk salt
2 krm vitpeppar

Skala potatis och koka mjuka i lättsaltat vatten.
Häll av kokvattnet.
Pressa potatisen.
Värm mjölk och smör i en kastrull och häll det över potatisen.
Vispa moset riktigt luftigt. Enklast om du har en elvisp.
Smaka av med salt och peppar.

Film 3 - Mamman & Hoppet om förståelse

 

 

Film 2 - Mamman & Den hotade skolan

Film 1 - Pappan & Alla kontakterna

Dagens klokhet

www.photobucket.com

"Vi får inte välja ramen 

för vårt öde. 

Men det som vi placerar 

inom den är vår sak."

Dag Hammarskjöld

Baconpancakes

Idag har jag varit på utbildning och fått frukost, lunch och eftermiddagsfika. Det fanns inte plats för middag också så jag ville inte ha någon mat. Maja förberedde pannkaksmet till sig och Magda.

Magda har tjatat om baconpancakes i månader. Jag har trott att hon menat ugnspannkaka med bacon. Men när hon visade mig på nätet vad hon menade förstod jag.

Stek bacon i en panna. Lägg över i en annan och häll pannkaksmet över. Om du steker bacon och sedan direkt håller smeten över blir det för mycket fett.

Magda njöt av sina baconpancakes.

-Åh!!! Mamma!!!! Baconpancakes!!!

Dagens klokhet

www.photobucket.com

“Each of you makes a difference. Together, we can make a world we won’t be ashamed to leave 

to our grandchildren.”

Jane Goodall

Kyckling röd curry

Det går inte åt mycket mat när den manliga delen av familjen inte är hemma. Hade de varit här hade jag fått dubbla receptet vad gäller kycklingen. Kanske hade jag fått utöka resten också men inte så mycket som dubbelt

Jag tog 2 msk Red Curry Paste och jag tyckte maten blev lagom stark. Gubben hade inte gillat det. Han är inte så förtjust i stark mat. Max däremot hade nog gärna haft i mer. Det är tycke och smak. Prova dig fram.

Red Curry Paste består av schalottenlök, vitlök, röd chili, citrongräs, salt och galangal.

Citrongräs ger en blommig limesmak. En speciell smak.

En snabb rätt som verkligen gick hem.


500 gram kycklingfilé eller kycklinglårfilé
1-2 msk Red Curry Paste
1 purjolök
2 msk Fish Sauce
1-2 stavar citrongräs
1 burk (400 gram) kokosmjölk
2 msk strösocker

Skär kycklingen tunt.
Skiva purjolöken.
Skär citrongräset tunt.
Stek eller woka kyckling och purjolök.
Rör ner red curry paste, Fish sauce, socker, citrongräs och kokosmjölk.
Sjud i 5 minuter.

Servera med kokt ris.

Dagens klokhet

"Ondska är inte något övermänskligt, 

det är någonting mindre 

än mänskligt."

Agatha Christie

När blir något en funktionsnedsättning?

Vad är det som gör att en svårighet eller ett problem blir en funktionsnedsättning?

För mig är det mycket enkelt. Jag lyssnar på ordet. Funktionsnedsättning. När man inte fungerar som det är tänkt att man ska. Det är en funktionsnedsättning.

Någon har kanske inga problem alls med att han/hon sitter i rullstol förrän personen kommer till en trappa. Plötsligt har orsaken till att han/hon sitter i rullstolen blivit ett hinder för att komma fram. Från att fungera som det är tänkt.

Maja har ett stort problem med mat. Så pass stort att jag faktiskt anser att det är en funktionsnedsättning. Vi har jobbat mycket med olika delar och Maja har kommit långt men trots det finns det flera saker som gör matsituationen otroligt jobbig.

Att maten rör vid varandra är bara en liten del. Att hon lätt sätter i halsen ett annat.

Nu kanske du säger:

-Jag tycker inte heller om när maten rör varandra.

Men är ditt problem så stort att du låter bli (inte klarar av) att äta om maten rör vid varandra? Går du "frivilligt" hungrig? Låter du bli att följa med klasskompisarna in i matsalen för du vet att just denna dagen kommer du inte att klara av matsituationen?

Vissa dagar är svårare och det krävs mer kraft att klara av matsituationen. Andra dagar flyter det på utan problem.

För Maja kan små saker underlätta. En tallrik som separerar maten minskar risken att maten blir "kontaminerad". Att baconet är knaperstekt minskar risken från att det fastnar i halsen.

Dessa två enkla saker gav idag Maja möjligheten att släppa lite på den inre kontrollen och stressen. Istället kunna slappna av och njuta av maten.

För mig är det viktigt att hon mår bra men det viktigaste är att hon får i sig mat. Hur sedan maten ser ut eller hur den serveras spelar mindre roll.

Konstigt

Det känns konstigt. Riktigt konstigt.

I morse lämnade gubben hemmet kl. 05 precis som han gjort tidigare veckor. Visst känns det tufft att han inte är hos mig i veckorna men läget är som det är.

Det som kändes konstigt var att vinka adjö till Max som lite senare också gav sig iväg med packad väska.

Jag är otroligt glad för att Max fått möjligheten till jobb. Hoppas att denna veckan ger honom fler chanser.

Det är viktigt att få in en fot på arbetsmarknaden. Få visa vad man kan och vill.

Känt mig orolig inför hans framtid. Hans tidigare periodiska hemmasittande kändes som en signal om att han verkligen var i behov av att komma ut på arbetsmarknaden och inte fastna i bidragstagande.

Men det kändes så konstigt sätt se min lille gosse hoppa in i en främmande bil och försvinna bort. Visst, jag vet att han fortfarande är inom Skånes gräns och att han blir omhändertagen men det kändes konstigt i mitt mammahjärta.

Känns precis som när storebror mönstrade.

Det enda jag kan hoppas på nu är att jag fostrat bra och gett goda förutsättningar för att mitt barn ska klara sig.

Mamma kommer fortfarande att finnas där men inte lika nära längre. Inte riktigt lika viktig längre.

Konstig känsla. Både sorg och glädje.

Dagens klokhet

"Jag vill bekämpa dina åsikter, 
men jag vill dö för din rätt 
att ha dem."

Voltaire

Fläsk och potatis

Igår önskade Magda tacos och idag fick Max bestämma. Fläsk, kokt potatis och löksås. Serverat med pressgurka och snabbkokt lingonsylt.

Dagens klokhet

Energilös tacoslördag

Idag räckte inte kraften långt. Gick morgonpromenad med Rex och var tacksam över att han drog mig hem. De sista 150 metrarna till tomten var hemska och de 50 meter det är upp till huset kändes eviga.

Tänk att det var tillräckligt för att ta slut på energin. Jag är inte någon Duracellkanin precis.

Gubben och Max handlade hem ingredienserna till tacos. Jag orkade laga till maten men sedan var jag helt uttömd.

Det känns oerhört jobbigt att inte orka. Det känns rent ut sagt för jäkligt.

Jag vet att jag måste acceptera att jag är sjuk. Att jag måste acceptera situationen. Jag har bara så svårt för det.

När jag hörde min väns ord idag förstod jag faktiskt på ett helt annat plan än innan.

"Du ÄR sjuk, Lotta!"

(Tack för att du skakade om mig, Laila)

Det låter helt otroligt men jag har inte bearbetat och accepterat. Trots alla dessa år.  Vill inte. Tror att mitt problem är att för mig är en acceptans samma sak som att ge upp.

När jag fick min diagnos för många år sedan sa läkarna att jag skulle gå igenom olika steg innan jag faktiskt accepterade. Jag har alltid sagt att jag accepterat men sanningen är nog inte så.

Chock -
Jag upplevde aldrig att jag hade en chockfas. Snarare var jag glad att jag äntligen fått svar på varför jag mådde dåligt. Jag sökte information. Jag sökte kunskap och jag ville veta.

Förnekelse -
Här har jag nog varit. Och på ett sätt sitter jag fortfarande fast här. Jag vill på ett sätt inte acceptera att jag är sjuk. Att jag inte orkar. Trots att jag tar in fakta och inser hur läget är så förnekar jag.

Känslor -
Jag blir arg. Jag känner bitterhet över att jag har fått dessa sjukdomar. Jag känner sorg över den jag en gång var. Jag känner förtvivlan över allt jag inte längre orkar. Jag känner uppgivenhet. Jag känner svek från alla som inte förstår. Ensamhet och en otrolig rädsla som jag aldrig yttrar högt.

Bearbetning -
Jag trodde att jag varit här. Att jag hade bearbetat. Insett och förstått. Men ju mer jag tänker förstår jag att jag ännu inte är här.

Acceptans -
Trodde att jag hade accepterat situationen men det gör jag absolut inte. Vägrar att tro att detta är sanningen. Att detta är hur min värld ska se ut.


Tror faktiskt att jag aldrig har kommit längre än till fasen med känslor. Mycket kanske det beror på att jag inte fått den hjälp jag egentligen behöver. Att jag trycker undan mig själv för andras välfärd. Att jag inte tänker på vad som är bra för mig.

Det är dags för mig att gå vidare. Jag behöver ha hjälp att acceptera mina sjukdomar som mina. Mitt liv som mitt.

Innan jag gör det tror jag inte att jag kan gå från att enbart överleva dagen till att verkligen leva livet.

Dagens klokhet

"Sanningen är, 

alla kommer att såra dig; 

du måste bara hitta dem 

som är värda att lida för."

Bob Marley

Pasta med lövbiff

Väldigt snabb sås som tillagas samtidigt som pastan kokar.


800 gram lövbiff
1 stor gul lök
1 stor vitlök
3-4 dl grädde/mjölk
2 msk kalvfond
2 tsk soja
1 msk maizena
1/2-1 msk salt
1 krm svartpeppar

Hacka lök och vitlök.
Strimla lövbiff.
Stek lövbiff och lägg över i en gryta.
Stek löken och lägg över i en gryta.
Tillsätt grädde, fond och soja.
Koka upp och puttra i 3-4 minuter.
Smaka av med salt och svartpeppar.
Red eventuellt av med maizena utrört i vatten.

Servera med kokt pasta och sallad.

Be happy

Vågar inte säga det men idag har två bekymmer/oro sett en ljusning. Ett tredje kommer troligtvis att lösas nästa vecka. 

Det känns så skönt att kunna släppa den oro som gnagt. 

Underbart sätt att ta helg på.