fredag 13 februari 2015

Thrichotillomani, TTM (tvångsmässigt hårryckande)

Magda har sedan flera år tillbaka ryckt sitt hår. Under en period i 3:an, när hon var överdoserad på Ritalin, drog hon till och med sina ögonfransar.

När det var som värst drog hon hår och rullade ihop håret så att hon tillslut satt med en boll.

Hennes hårryckande är inte så allvarligt att hon har kala fläckar i huvudet och som tur är har hon rejäl hårväxt. Men detta ryckande har medfört att Magda har "stubb" på vissa ställen i hårbotten och det tycker hon är fult och äckligt.

Under en period saknade hon halva ögonbrynet och hon är noga med att måla i sina ögonbryn med penna/färg.

Ni som känner Magda har säkert sett henne flera gånger sitta och dra och pilla med sitt hår. Först tänker man kanske att hon "putsar sig" men tillslut börjar man se ett mönster.

Situationerna när Magda rycker sitt hår är när hon känner sig stressad, utpekad eller osäker. Som utvecklingssamtal i skolan, möte på soc eller bup. Det kan också vara av tristess när hon tittar på tv eller åker bil.

När jag bett henne att inte dra håret säger hon att det bara är speciella hår som hon drar bort. Någon riktig förklaring till vad det är som gör just det hårstråt mer speciellt har jag inte förstått.

Igår slogs jag av en aha-upplevelse när jag fick höra talas om Thrichotillomani - Tvångsmässigt hårryckande.

"Kan Magdas hårryckande faktiskt ha en förklaring?"

Jag vet att Magdas hårryckande och självskadebeteende kanske helt enkelt är ett sätt att hantera hennes adhd-problematik.

Smärtan som orsakas kan vara ett sätt att få fokus i en kaoshjärna. Men det är intressant att det faktiskt finns en diagnos och att det inte bara är någon konstig egenhet som Magda har.

Fast det kan det så klart också vara. En egenhet.



Trichotillomani (tricho=hår tillo=rycka), förkortas till TTM eller Trich, 
och är ett slags tvångssyndrom som innebär att en person medvetet eller
 omedvetet av olika orsaker rycker ut enstaka eller flera hårstrån från huvudet, 
ögonbrynen, ögonfransarna, pubis eller andra områden. 
Individen upplever oftast en intensiv lust att dra bort hårstrån, med en stigande spänning
 före och en känslaavbefrielse efteråt.
Störningen är en så kallad Impulse Control Disorder (ICD), 
vilket på svenska blir impulskontrollstörning.



Trots namnet är det egentligen ingen mani utan en sjukdom. 
Sjukdomen påminner om självskadebeteenden. 
Smärtan frisätter signalsubstanser som stimulerar belöningscentrum 
i hjärnan och är därför ångestdämpande och/eller lugnande.



Kliniska rapporter visar att det finns samband mellan ADHD och trichotillomani. 
Ny forskning har också visat att orsaken till att trichotillomani uppstår kan ha genetisk grund. Forskare vid Duke University säger sig ha identifierat en genmutation som kan ligga bakom sjukdomen. Andra källor visar att det kan vara att serotonin-halten i hjärnan är rubbad. 
Dessutom kan det utlösas av traumatiska händelser som en stresslösande (o)vana. 
Kan även utlösas av depressioner och mycket mental/social stress.


Jag kommer att prata med bup om detta på vårt möte i mars. Enligt OCD-Förbundet finns det hjälp att få. Både KBT och eventuellt även medicinering. 

Detta är något som jag inte längre kan vifta bort som något Magda tramsar med för det kan faktiskt vara allvarligt.


Trichotillomani kan i sin tur leda till ytterligare konsekvenser såsom social fobi, 
depression och ångest, vilket i sin tur kan leda till missbruk, självdestruktivitet med mera. 
Till följd av frekvent ryckande av hår uppstår fläckvis skallighet,
lokal irritation/lokala hudinfektioner inklusive ögonproblem.


Jag tycker det är bättre att identifiera ett problem och försöka lösa det. Går inte det så måste man lära sig att leva med det utan att det orsakar mer skada än nödvändigt.

Magda kanske inte själv är medveten om att hon gör det. Lite som någon som sitter och trycker på (klickar med) en kulspetspenna. Ett beteende som man gör utan tanke eller egentlig mening.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar