Ingen tv - trött

- Jag är så trött så jag kan ståsova, säger Magda.
- Oj, då är du trött.
- Ja, min hjärna har vilat i natt. Det är därför jag är trött.
-Va?
-Det har inte varit någon tv på i natt så min hjärna har vilat utan massa intryck.
- Vad skönt för hjärnan att få vila, svarade jag.

Sådan diskussion har Magda ibland. Även om alla hennes funktionsnedsättningar gör livet jobbigt för henne är det inget fel på hennes intelligens.

Dessa orden har hon hört tidigare under ett besök på bup.

Hoppas bara att det inte kopplas ihop till en negativ upplevelse.

Det är en sak jag märkt hos mina familjemedlemmar och vet inte om andra med adhd gör på samma sätt. Eller om det är jag som är annorlunda.

Ofta kopplas upplevelser ihop med känslor och någonstans tas förnuft och logik bort.

Hur ska jag förklara utan att vara nedvärderande? Det är som om de återgår till något primitivt. En försvarsställning. Överlevnadsinstinkt.

Visst reagerar jag också men inte på samma nivå. Jag kan låta saker få både en eller två ytterligare chanser innan jag sätter min känsla på upplevelsen. Medan familjen redan direkt fattar sin "dom".

Det är som om inlärning präglas av den känslomässiga status.

Inte alltid något negativt men det ställer ibland till problem. Som till exempel:

Trött efter att ha sovit utan tv. - Tv:n måste vara på annars är jag alltid så här trött.

Medan jag tänker:
Kom sent i säng efter en lång dag med många intryck. Var med kompisar sent och ringde mig alldeles uppskruvad. Hade svårt att somna.
Väcktes flera gånger mitt i natten av att katten rev ner saker från bokhyllan. Inte konstigt hon är trött. Fredag och allt. Sedan finns nog oro i kroppen eftersom det ska spelas upp engelska pjäser.

Detta exemplet är ju bara en enkel beslrivning. Annat kan vara mediciner, mat, uppgifter, platser osv.

Är de med adhd mer inställda på flykt? Arbetar deras hjärna efter överlevnad? Testa-släpp-gå vidare?

Visst är det tur att vi är olika.