Jag förstår att folk har svårt att förstå att jag faktiskt är sjuk. Jag har svårt att hänga med i svängarna själv.
I början av veckan var jag nästan som vem som helst. Även om jag ständigt har ont kan jag acceptera och hantera smärtan bättre vissa dagar. Jag gav mig till och med ut i skogen med Rex.
Ser du mig en sådan dag då syns det inte att jag är sjuk.
Hade du däremot sett mig idag hade du kanske förstått.
Muskelsvagheten i ben och bäcken gör det svårt att gå.
Jag lyckades ta mig ner till brevlådan och hämta tidningen men smärtan orsakade svettningar och yrselattack.
Musklerna vibrerar i benen som efter en språngmarsch.
Gå uppför de fem trappstegen in var som att bestiga Mount Everest.
Men du ser mig inte idag eftersom de riktigt dåliga dagarna betyder att jag inte orkar ta mig utanför hemmet.
Idag stannar jag i sängen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar