Jag förväntar mig inget från gubben. Visst har det gjort ont i hjärtat vissa år när han inte kommer ihåg men jag har accepterat.
För mig betyder bröllopsdagen kanske mer eftersom det är det enda jag firar.
Så jag ser dagen som speciell och en dag då jag kan skämma bort min älskling.
Han log med hela ansiktet när han sa grattis på bröllopsdagen. Han log ännu mer när han trodde att jag hade glömt. Jag lät honom få stanna i glädjen att han var först.
-Vi ska gå ut och äta. Du och jag.
Jag kräver inte mycket av honom. En middag eller en tanke om en middag räcker. Jag vet att han saknar förmågan att hitta på saker. Det är en förmåga jag istället har. Att ge är bättre än att få.
I år har jag köpt biljetter till Jeff Dunhams show i september.
Jag hade smugit ut och lagt biljetter och ett kort i gubbens bil.
Jag och Maja stod och gömde oss bakom gardinen och kikade på honom när han gick ut.
-Mamma, han läser det nu. Han kommer.
Tror aldrig jag sett så stort leende.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar