Hur hade jag tid till att jobba? Hur fick jag ihop dagarna eller kan det vara så att allt klumpar sig samtidigt?
Försöker intala mig själv att tänka bort smärtan i kroppen. "Ta den en annan dag!"
Vet att det är en dum idé men vad ska jag göra när jag inte hinner tänka på mig själv just nu.
Idag också. Bara idag också. Imorgon ska jag ta det lugnt. Lyssna på mig själv. Andas, tänka och rannsaka mig.
Idag hinner jag inte. Inte igår heller. Inte i förrgår heller. Inte förra veckan heller.
Denna vecka har bara varit i två dagar. Den tredje är bara i sin linda men jag känner sådan oerhörd stress över kalendern. Över allt som står uppskrivet.
- Ta det lugnt! Tänk lite på dig själv, säger gubben men när jag ber honom om hjälp med allt som står på mitt namn i kalendern svarar han:
- Det har väl inte jag tid till. Jag jobbar ju.
Men alla andra som har tandläkarrädda barn som fått tid till lagning. Hur gör de?
Alla andra som har bilar som ska besiktigas, möten som ska avklaras, mat som ska handlas och tillagas. Kläder som ska tvättas, hängas, vikas. Golv som ska dammsugas och torkas. Toaletter som är snuskiga. Disk som ska diskas.
Hur gör de?
Har alla de också en Lotta som fixar allt?
Idag är ingen bra dag och kroppen smärtar.
En enda sak idag är enbart för mig och det är min kurs. Just nu funderar jag på hur jag ska hinna och framförallt:
Hur ska jag orka!
Hur länge ska jag orka?
När jag jobbar så har jag en helt annan energi efter jobbet, det är som att jag är igångsatt och får en hel del gjort när jag kommit hem. När ajg är hemma hela dagarna går allt mycket långsammare, på gott och ont, men just det där att man hinner mer/får mer gjort när man jobbar verkar vara vanligt. Man har heller ingen tid att titta på skiten och fundera på allt som ska göras. Kanske?
SvaraRaderaKul att du kursar och trivs med det!