Det går att lära gamla hundar sitta. Det krävs insikt, tålamod och envishet men det går.
Skrev tidigare om min irritation över att behöva byta örngott var och varannan dag eftersom gubben somnar med snus.
Detta problemet har jag gnällt på honom i så många år utan resultat.
Visst ett örngott eller tre varannan dag är inte mycket tvätt och det är inte det som är problemet. Jag tycker det är skitäckligt och jag känner mig ouppskattad. Mitt arbete och mina ansträngningar värdesätts inte.
Nu tänkte jag ta det på ett väldigt pedagogiskt sätt. När jag inte var irriterad.
- Förstår du hur ledsen jag blir när du snusar i sängen?
- Nej, vad då?
- Tänk att du byter en kran som är sönder. Sedan ringer de efter några dagar och kranen är sönder igen. Du byter den. Sedan ringer de igen. Du byter. Så händer många gånger. Vad känner du då?
- Jävla idioter! Varför tar de sönder kranen? Jag har annat att göra än springa där och byta deras kran.
- Precis så känner jag när jag måste byta örngott för att du snusat.
Gubben tittar på mig och jag tror ett ljus gick upp.
(Detta är faktiskt något som hänt honom och det gjorde nog insikten lättare)
- Men jag menar ju inte snusa. Jag somnar.
- Kan du inte bestämma dig för att snuset inte får följa med in i sovrummet? Snuset får stanna i vardagsrummet.
Ännu en gång titta gubben på mig och han tänker.
Det har nu gått snart två veckor utan att jag har behövs byta örngott under veckorna.
I morgon är det söndag igen och dags för byte i sängarna. Tror minsann att gubben ska få en guldstjärna för han har varit så duktig.
Det går att lära gamla hundar att sitta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar