söndag 19 april 2015

Söndag med ilsken Lotta



Denna vecka har vi inte haft något schema eftersom gubben inte "orkade" göra ett i söndags. Därför har ingenting fungerat här hemma.

Han har skyllt på att han har ont i sin axel och inte orkat göra några hushållssysslor efter jobbet.

Okej! Jag har konstant ont så jag gör inget jag heller.

Eller, jo. Jag har faktiskt tvättat några maskiner tvätt, handlat lite och lagat mat någon dag.

Dumma Lotta!

Idag är det söndag igen och jag har väntat hela dagen på att gubben ska komma igång.

Hela morgonen och förmiddagen har han suttit i fåtöljen och tittat på tv samt surfat på nätet. Det ena dumma programmet efter det andra.

Tillslut började jag i ren ilska att städa.

Sovrummet fick en totalsanering. Sängkläder byttes och smutsiga kuddar tvättades. Bad om hjälp att sätta på överdragen på bäddmadrasserna som jag tvättat i veckan men jag fick klara det själv.

Efter det tog jag tag i gästtoa och vardagsrum. Samtidigt fortsätter jag tvätta.

Gubben klagade över hur ont han har i sin rygg. Jag tycker synd om honom men kan inte se skillnaden i att han har ont i sin axel eller sin rygg mot min reumatism och fibromyalgi. Är min värk mindre bara för att jag har den konstant?

Ju mer jag städar ju argare blir jag.

På gubben och på mig själv.

Varför har han rätt att sitta i fåtöljen när han mår dåligt medan jag kämpar på och försöker få ordning i vårt hem?

Varför får han vara trött när han kommer hem från jobbet men inte jag? Bara för att han har ett fysiskt arbete och jag har ett pappersjobb och sköter markservice i hemmet?

Bestämde mig för att inte laga någon mat. Jag har inte tid. Jag städar.

Tillslut åker gubben till affären och handlar hem för att grilla.

Han var snäll och köpte några Quornburgare och halloumi till mig och jag lät bli att påpeka att jag inte äter lakto-ovo.

Gubben grillade och jag höll koll på potatisen han stekte på spisen.

Duka det var det enda jag tänkte göra.

Nu kommer jag att vänta på att han gör ett nytt schema. Utan det går jag ut i strejk.

Tycker inte om att vara såhär arg inombords. Det äter upp mig. Men jag ska göra som KBT-terapeuten säger. Baka och vänta in honom.

Måste bearbeta min ilska innan det sprutar rök ur öronen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar