I går natt låg jag i sängen och önskade att jag nästa dag skulle ha lite mer ork. Bara lite mer ork.
Efter att jag tagit mig in i duschen på morgonen kände jag mig helt slut och var tvungen att vila innan jag orkade klä på mig.
Det låter säkert helt galet. Att duscha ska ta alla krafter som finns i kroppen. Men så är det. Så är det att vara jag.
Ärligt talat så var jag bara glad att jag hade duschat. Det behövdes verkligen.
Håret fick till och med balsam. Det du!
När jag hade vilat en stund lockade Max med mig ut och vi tog en varsin kopp kaffe på bänken.
Och jag fick mer kraft. Jag orkade dammsuga och torka golven i hall, kök och sovrum.
Det behövde verkligen det också.
Jag orkade tvätta två maskiner tvätt och det bästa av allt: jag orkade rita två mönster. En top och en byxdress.
I morgon hoppas jag på tillräckligt mycket energi för att tvätta tyg och klippa ut mönstret. Kanske till och med så mycket att jag orkar sy ihop toppen också. Om inte orken finns i morgon så kommer det fler dagar.
Varje dag är en ny dag med nya möjligheter.
Gläds över det du kan istället för att sörja över det du inte kan.
Den sunda inställningen gör så mycket. :) När jag skriver listor på vad jag faktiskt gjort istället för vad jag ska/måste göra så mår jag så mycket bättre. Jag har själv svårt att överblicka om jag inte skriver ner, minuterna som gått har liksom försvunnit.
SvaraRaderaTycker du är väldigt stark som trots smärta får så mycket gjort och orkar glädjas åt det. Så länge det inte blir på bekostnad av dig själv...
Kram