Vi har drabbats av det som hör livet till och som drabbar väldigt många människor. Man blir lamslagen och medveten om livets skörhet men i nästa sekund upplever vi det vackra i att få en ny människa att älska. Jag har helt enkelt inte haft ork till att uppdatera bloggen så mycket. Tänkte ta en summering av slutet av året för att komma ikapp.
Vi firade Maja och Oskar med en babyshower och det var nog första gången som jag lyckats lura/överraska Maja. Jag hade mycket hjälp av Oskar och goda vänner. Det kändes så härligt. Det var första gången som jag överhuvudtaget hade något med en babyshower att göra så jag fick googla för att veta vad som egentligen förväntades. Lyckades få till en väldigt trevlig tillställning med några roliga lekar, enkel buffé och Mamma2:s fantastiska tårta.
19 november, några dagar före beräknad nedkomst, kom Pluttan till världen och vi blev morföräldrar.
Vilken glädje. Tänk att man kan känna så mycket kärlek för en människa så direkt.
Pluttan har ett namn men vi har inte fått veta det. Hennes namn ska avslöjas vid en namngivningsfest. Spännande! Eftersom Maja var övertygad om att hon skulle vara gravid till in i december planerades festen till i början av januari. En lång väntan men det kommer att bli så kul. För mig är det inte hela världen att inte ha ett namn. Hon är Pluttan för oss och hon kommer alltid att vara Pluttan.
Fast jag tycker att det är väldigt intressant det här med namn. Att det är så viktigt för vissa och hur mycket vi identifierar en person med namnet.
Det kommer att bli en spännande början på 2018. Jag ser fram emot ett nytt år. Jag hoppas må bättre. Jag hoppas få mer ork. Jag hoppas acceptera min situation.
