Jag blir fascinerad av hur min kropp och mitt sinne numera reagerar av saker. Sådant som tidigare gjordes utan att ens tänka ger idag både kroppsliga och mentala reaktioner.
Ringde några samtal som egentligen inte alls var jobbiga i sig. Klart att behöva göra förändringar i sitt liv på grund av en tuffare ekonomisk sits är inte kul men ändå.
Betalade de nödvändigaste räkningarna med min sparade semesterersättning. Gubbens lön som kommer får ta hand om lån, mat och lite annat smått.
Skrev ihop de kompletteringar som a-kassan kräver för att ta ett nytt beslut om jag är berättigad till ersättning från dem eller inte.
Arbetade med mitt ideella uppdrag som kassör.
Ringde om fakturor som inte stämde.
Sedan sitter jag med hjärtat i halsen och gråter. Stressen känns ofantlig och jag tror att det sprutar ur öronen.
Gubben blir tvingad att försöka tolka mina snyftningar i luren. Han förstår inte. Kan inte sätta sig in i hur jag känner och varför jag faktiskt mår fysiskt dåligt.
Men efter att pratat lite med Ulrika, som alltid kommer med kloka ord, insåg jag, att trots att jag är helt slut, har gjort otroligt mycket.
I min situation gäller det att vara glad och tacksam för det lilla.
När jag lugnat mig kan jag klappa mig själv på axeln och gratta mig själv för bra arbete. Många saker på listan har bockats av. Jag har vunnit några små segrar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar