Honnaskrälle

Vaknade av ett väldigt ljust pipande. Hörde att det var Wille men just det ljusa lätet har jag aldrig hört.

Kommer ner och hittar den store tjocke hunden uppflugen i vardagsrumsfönstret.

Halva hunden står på fönsterbrädan och halva på fönsterbläcket.

Skvallerbyttan Rex möter mig och viftar med hela kroppen på taxvis.

"Titta matte, titta. Ser du vad han har gjort? Inte jag, inte jag, matte. Rex är snäll."

Wille piper.

"Hjälp!!! Hjälp!!! Jag vågar inte hoppa. Jag vågar inte gå in."

Han haltade lite igår efter hoppet från köksfönstret så idag kanske han var rädd för att hoppa. Det är ändå 1 1/2 meter ner till marken.

Jag drar fram fotpallarna och hjälper hunden att backa in.

Tittar på eländet han ställt till.

Jorden från blomkrukan ligger över golvet men krukan var hel.

Två av mina tre ljuslyktor låg på utsidan och en hade klarat fallet.

När jag går in i köket inser jag att Wille tagit sig igenom gallret och att det måste fastnat i honom för gallret har kikats fast i valvet mellan köket och vardagsrummet.

Kan gamlingen inte hålla sig i 7 timmar på natten längre? Är det därför han vill ut?

När jag släpper ut dem springer Rex och kissar men Wille ställer sig och tömmer vatttenskålen på trappan.

Törstig? Allt detta för lite vatten?

Tittar i vattenskålen inne och det finns vatten både i hallen och i köket.

Mysteriet med utbrytarhunden fortsätter.