- Högljudd diskussion med gubben
- Ramlat i trappan
- Hällt kaffet över mig
Suck!
Jag kryper ner under täcket igen. Bara liten stund. Hoppas fotsulorna och vristerna slutar smärta. Hoppas axeln slutar värka och händerna börjar fungera. Hoppas jag vaknar med mindre klantighet.
Ska försök hinna förbereda maten innan iväg och jobba ideellt några timmar.
När ska jag erkänna för mig själv att jag inte orkar och inte se den insikten som ett misslyckande?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar