Tittar på Max jacka och suckar.
- Risken finns att du kommer se ut som Frankensteins monster.
- Äsch, bara jackan är hel.
Lyckades ganska bra trots att det var revor åt alla möjliga håll. (Tillslut satte jag ström i monstret och det fick liv igen.) Inte är det vackert men jackan är i alla fall hel.
Insåg hur roligt jag tyckte det var att sitta med nål och tråd. Även om händerna nu värker och axlarna talar om att de finns. Jag hade kul.
Upptäckte att symaskinen skulle behöva sig en genomgång. Den har gått många mil och jag hoppas få ha den kvar ett tag till. Lite service på den kanske räcker.
Måste ta mig ork att sy mer. Jag tycker det är så roligt.
Att ta lite energi till att göra någon som man blir glad åt ger lite mer energi även om kroppen värker.
SvaraRaderaKram
Det gör det verkligen. Igår sydde jag gardiner till barnbarnen. Kul!
Radera