Jag är en kvinna, dotter, hustru, mamma, farmor och mormor som jonglerar för att få livet att fungera i en speciell och rörig familj. Välkommen in att ta del av min matlagning och vårt liv.
söndag 31 augusti 2014
Ny färg
Söndagar brukar vara min "byta-sängkläder"-dag men jag har förändrat.
Eftersom gubben nu jobbar borta i veckorna bestämde jag mig för att byta sängkläder på måndagar istället. Byter jag på söndagar snusar han ändå ner de rena lakanen.
Sängen är på detta sättet ren när jag sover själv under veckan och för honom nytvättade när han kommer hem på torsdagen.
Istället har söndagen blivit en "byta-färg-på-naglarna"-dag.
Magda målade mina naglar med Maybelline New York Color Show by Colorama.
Färgerna heter Electric Yellow och Urban Turquoise.
Fräckt målat av henne. Gillar färgerna väldigt mycket.
Quesadillas med chorizo
Chorizon jag använde var hälften starka och hälften vanliga. Du använder givetvis vad du vill.
Quesadillas:
600 gram chorizo
5 salladslök
chili
Quesadillas:
600 gram chorizo
5 salladslök
chili
rucola
200 gram mozzarella
200 gram riven ost
2 förpackningar tortillabröd (medium)
Skiva korven och stek den.
Hacka salladslök och chili fint.
Riv ostarna.
200 gram mozzarella
200 gram riven ost
2 förpackningar tortillabröd (medium)
Skiva korven och stek den.
Hacka salladslök och chili fint.
Riv ostarna.
Fördela fyllning på ena halvan på en tortilla och vik ihop den.
Värm upp en stekpanna. Gärna med lite smör eller olja.
Lägg tortillan i stekpannan och stek gyllenbrun.
Vitlökssås:
3 dl gräddfil
2-3 vitlöksklyftor
1-2 krm salt
1/2 krm svartpeppar
Rör ihop ingredienserna till vitlökssåsen och smaka av med salt och peppar.
Värm upp en stekpanna. Gärna med lite smör eller olja.
Lägg tortillan i stekpannan och stek gyllenbrun.
Vitlökssås:
3 dl gräddfil
2-3 vitlöksklyftor
1-2 krm salt
1/2 krm svartpeppar
Rör ihop ingredienserna till vitlökssåsen och smaka av med salt och peppar.
Låt stå kallt.
Servera med vitlökssås, nachochips, lime, rucola och avokado.
lördag 30 augusti 2014
Chiliräkor
Maxi har under några veckor haft bra pris (199 kr) på förpackning med 5 kg räkor.
Gubben bad mig köpa och idag tog han upp några för lördagslyx.
För några år sedan åt vi ofta chiliräkor men det har inte blivit så ofta nu.
En otroligt enkel och smakrik rätt. Passar lika bra som förrätt som nattamat.
Man avgör själv styrkan genom att använda mer eller mindre av vitlök- och chilisås. Den hittar du i affären på hyllan med asiatiska produkter.
Är också väldigt gott att istället för salladsblad ha hårdkokta ägg.
Räkor (skalad mängd ca 1 kg)
1 dl ketchup
3 msk vitlök- och chilisås
Blanda de skalade räkorna med ketchup och chilisås.
Bred smör på en smörgås.
Lägg lite salladsblad på mackan.
Toppa med chiliräkor och dekorera med lite dill.
Köttfärsbiff med grönmögelostsås
Efter en lång morgon med frallor till frukost åkte jag och gubben till fina Ulrika.
Hon har investerat i en ny säng och gubben hjälpte till att bygga ihop den. Med hjälp av Ulrikas son gick det snabbt.
Som tack bjöd hon på kaffe, glass och jordgubbar.
När vi kom hem presenterades vi för den nya familjemedlemmen, Spider. Max och Caroline har blivit med kungspyton.
Jag lyckades ta en bild när Spider sträckte ut sig i sitt nya hem. Därefter gömde han sig snabbt. Tar nog några dagar innan han känner sig hemma.
Hoppas att han håller sig på plats och inte är en rymmare som majssnoken Hugo var. Han var rena rama utbrytarkungen.
Enkelt kryddade biffar med smakrik sås blev dagens middag. Jag använde mig av blandfärs men du använder det som passar dig.
Kvibille gräddädel använde jag i såsen.
Biff:
800 gram köttfärs
3/4 tsk salt
1 krm svartpeppar
Sås:
140 gram grönmögelost
3 dl cream fraiche
1 dl mjölk
nypa svartpeppar
Blanda färs, salt och svartpeppar.
Forma till biffar och stek.
Smula ner osten i cream fraiche.
Koka upp sakta.
Späd med mjölk. Om såsen blir för lös så red med lite maizena utrört i vatten och koka upp igen.
Smaka av med lite svartpeppar.
Servera med kokta potatis dag sallad.
Dagens klokhet
Don´t worry about your size
fredag 29 augusti 2014
Quick fix
Maja hittade en kjol i secondhandbutiken för 20 kronor. Den var stor, storlek 40.
Lång och tantiga.
Men hon gillade mönstret.
-Mamma, kan du få det att fungera?
- Självklart!
Jag började med att sy in kjolen så att den passade.
Därefter klippte jag av den och fållade upp den. Klippte bort storlekslappen så den inte förvirrar om någon annan får kjolen i framtiden.
Riktigt tjusig blev Maja i den nya kjolen. Inte tantig det minsta.
En enkel och lyckad förvandling.
Lång och tantiga.
Men hon gillade mönstret.
-Mamma, kan du få det att fungera?
- Självklart!
Jag började med att sy in kjolen så att den passade.
Därefter klippte jag av den och fållade upp den. Klippte bort storlekslappen så den inte förvirrar om någon annan får kjolen i framtiden.
Riktigt tjusig blev Maja i den nya kjolen. Inte tantig det minsta.
En enkel och lyckad förvandling.
UFO
Det har landat en hel armada av ufo på min gräsmatta.
Första tanken var:
"Champinjoner!"
När jag kom närmare tvekade jag.
Vi har bott i huset i snart 19 år och jag har aldrig sett denna typen av svamp på gräsmattan. Några små bruna stackare har det synts någon gång men detta var något nytt.
Gubben slängde gödning på gräsmattan förra veckan. Kanske har han väckt något till liv?
Kan det vara vit flugsvamp? |
Jag känner mig väldigt osäker och har kontaktat de i min omgivning som plockar mycket svamp och de som är outdoorpeople.
Hoppas att någon kan hjälpa mig och berätta vad det är som växer på gräsmattan.
Jag har inte den minsta tanke på att äta dem. Så mycket har gått in när det gäller svampar och matlagning.
Är du minsta lilla tveksam. ÄT INTE!!!
Tycker mest det är spännande. Jag är tokig i fakta och i att lära mig. Älskar det.
torsdag 28 augusti 2014
Rotsaksgratäng med falukorv och kall sås
Rotfrukter är ganska billig mat som kan tillagas på många sätt. Idag gör jag en gratäng.
Lök eller purjolök hade jag ingen men jag saknade den inte.
Palsternacka ger gratängen sötma.
Blev riktigt bra.
2 palsternackor
3 stora morötter
10-12 potatis
1 tsk salt
1 krm vitpeppar
3 dl grädde
1 dl cream fraiche
1 dl mjölk
2-3 dl riven ost
Skala och skiva rotsakerna.
Blanda rotsakerna i en skål och krydda.
Lägg över i smord ugnsfast form.
Häll över grädde, mjölk och cream fraiche.
Strö riven ost över.
Gratinera i mitten av ugnen 220 grader tills rotsakerna är mjuka.
Täck med ugnsfolie om gratängen blir för mörk.
Kall sås:
2 dl cream fraiche
1/2-1 tsk italiensk salladsskydda
Blanda ihop ingredienserna och låt stå kallt.
Servera med stekt falukorv och sallad.
Brainfog - att inte minnas
Jag går mot kassan för att ställa mig i kön. Bredvid disken står en kvinna som jag känner igen. Men vem är hon?
Jag upplever det så otroligt jobbigt att inte minnas eftersom jag alltid har haft koll på allt och alla. Att nu inte minnas vem en person är känns tufft.
Jag viker snabbt av och går mellan hyllorna i butiken. Försöker leta i hjärnan. Vem är hon?
Jag ställer mig så att jag kan se kvinnan och försöker känna efter vilka känslor jag får i kroppen.
Är detta en kvinna som gör mig upprörd, glad eller hur känns det när jag ser henne?
Drar mig lite närmare och hör hennes röst när hon pratar med personalen.
Har jag pratat med henne? Gör hennes röst att en klocka ringer?
Plötsligt slår det mig när hon vänder sig om och går. Det var en av kvinnorna från sykursen.
Det hade varit kul att prata med henne. Nu när jag minns vem hon är.
Ute på gatan möter jag en kvinna som verkar bekant. Hon vänder sig om och en man kommer emot henne. Honom har jag också sett innan.
Jag ler och hälsar.
Man kan hälsa på folk man känner igen även om man inte känner dem. Det var att välja mellan att le och hälsa eller låtsas som om jag inte såg dem och låtsas titta i skyltfönstret.
De hälsade leende tillbaka.
När jag gått över torget kom jag ihåg. Det var ju våra grannar. Jag har sett dem praktiskt taget varje dag under sommaren när de suttit och ätit lunch vid staketet som skiljer våra tomter åt. Vi har faktiskt varit grannar i snart 19 år.
Jag hämtar upp Maja och vi stannar till för att jag ska få en kopp kaffe och Maja lite pommes och vitlökssås.
Tjejen i kassan ser bekant ut. Jag ler lite extra och beställer.
När vi sätter oss viskar jag till Maja:
- Vem är hon?
Diskret som Maja är plockar hon upp sin mobil och skickar några snabba sms till mig.
"Hon har dansat med mig. Jag kallade henne Martin. Hon heter Martina."
"Det är Tina. Simons tjej."
"Hon var hemma hos oss på Max studentfest."
Då kom jag ihåg. Då kopplades ansikte och person ihop. (Förlåt Tina!)
Såhär är det inte varje dag. Inte varje gång jag möter någon som jag borde känna igen. Vissa dagar är värre än andra.
Det handlar inte bara om människor utan jag kan även komma in i en butik och inte veta vad jag gör där. Glömma saker jag lovat.
Det handlar alltså om en helt annan sorts glömska än den som drabbar de flesta då och då.
Det kan finnas ett flertal olika orsaker till den här typen av hjärndimma t.ex.:
Det finns med i beskrivningarna på flera av mina diagnoser.
Så om du möter mig och jag SKA känna igen dig men verkar att inte riktigt vara med i båten. Tilltala mig med mitt namn och ge mig en chans att minnas. Kanske en diskret hint som kan hjälpa mig att minnas dig.
Och till dig som jag inte hälsat på eller tilltalat. Det är absolut inte så att jag inte vill ha med dig att göra. Min hjärna kopplar bara inte ihop. Ta inte illa vid dig. Nästa gång vi möts kanske jag minns dig.
Jag upplever det så otroligt jobbigt att inte minnas eftersom jag alltid har haft koll på allt och alla. Att nu inte minnas vem en person är känns tufft.
Jag viker snabbt av och går mellan hyllorna i butiken. Försöker leta i hjärnan. Vem är hon?
Jag ställer mig så att jag kan se kvinnan och försöker känna efter vilka känslor jag får i kroppen.
Är detta en kvinna som gör mig upprörd, glad eller hur känns det när jag ser henne?
Drar mig lite närmare och hör hennes röst när hon pratar med personalen.
Har jag pratat med henne? Gör hennes röst att en klocka ringer?
Plötsligt slår det mig när hon vänder sig om och går. Det var en av kvinnorna från sykursen.
Det hade varit kul att prata med henne. Nu när jag minns vem hon är.
Ute på gatan möter jag en kvinna som verkar bekant. Hon vänder sig om och en man kommer emot henne. Honom har jag också sett innan.
Jag ler och hälsar.
Man kan hälsa på folk man känner igen även om man inte känner dem. Det var att välja mellan att le och hälsa eller låtsas som om jag inte såg dem och låtsas titta i skyltfönstret.
De hälsade leende tillbaka.
När jag gått över torget kom jag ihåg. Det var ju våra grannar. Jag har sett dem praktiskt taget varje dag under sommaren när de suttit och ätit lunch vid staketet som skiljer våra tomter åt. Vi har faktiskt varit grannar i snart 19 år.
Jag hämtar upp Maja och vi stannar till för att jag ska få en kopp kaffe och Maja lite pommes och vitlökssås.
Tjejen i kassan ser bekant ut. Jag ler lite extra och beställer.
När vi sätter oss viskar jag till Maja:
- Vem är hon?
Diskret som Maja är plockar hon upp sin mobil och skickar några snabba sms till mig.
"Hon har dansat med mig. Jag kallade henne Martin. Hon heter Martina."
"Det är Tina. Simons tjej."
"Hon var hemma hos oss på Max studentfest."
Då kom jag ihåg. Då kopplades ansikte och person ihop. (Förlåt Tina!)
Såhär är det inte varje dag. Inte varje gång jag möter någon som jag borde känna igen. Vissa dagar är värre än andra.
Det handlar inte bara om människor utan jag kan även komma in i en butik och inte veta vad jag gör där. Glömma saker jag lovat.
Det handlar alltså om en helt annan sorts glömska än den som drabbar de flesta då och då.
Det kan finnas ett flertal olika orsaker till den här typen av hjärndimma t.ex.:
- Överansträngning – Att vara alltför aktiv, att leva utanför sina ”energiramar”.
- Trötthet – Det är svårt att vara pigg när man är trött.
- Överstimulering – Sensorisk information från flera källor.
- ”Multitasking” – Att göra mer än en sak åt gången.
- Stress - Stress ökar CFS- och FM-symptomen.
- Dålig sömn – Att inte få tillräckligt med återuppbyggande sömn.
Så om du möter mig och jag SKA känna igen dig men verkar att inte riktigt vara med i båten. Tilltala mig med mitt namn och ge mig en chans att minnas. Kanske en diskret hint som kan hjälpa mig att minnas dig.
Och till dig som jag inte hälsat på eller tilltalat. Det är absolut inte så att jag inte vill ha med dig att göra. Min hjärna kopplar bara inte ihop. Ta inte illa vid dig. Nästa gång vi möts kanske jag minns dig.
Fuck cancer
Operationen är gjord, såren är läkta och idag börjar strålningen.
Jag har ingen aning om vad min vän verkligen går igenom men jag ber för henne, har henne i mina tankar och skickar uppmuntrande meddelanden.
Vi är små ynkliga varelser när celler bestämmer sig för att bli dumma.
Fuck cancer!!
Dagens klokhet
www.photobucket.com |
"Jag vet att Gud inte ger mig nånting jag inte klarar av.
Jag önskar bara att han inte
onsdag 27 augusti 2014
Mer positivt
Max fick i måndags äntligen ett livstecken från sin handläggare på Arbetsförmedlingen. En bokad tid. Dagen efter.
Förberedelse är A och O för NPF:are så en dag var inte mycket till förberedelse efter mer än två månaders tystnad.
Men Max fixade det.
Denna gången kunde jag inte ställa upp som öra och tolk. Chaufför hittades på annat håll. För med noll kronor på kontot kommer man inte på bussen även om mamma stoppat en peng i fickan (Denna dilemma med kontantlösa bussar och tomt Jojo-kort).
Fick ett svavelosande sms när Max möttes av budskapet att handläggaren inte var på plats vid bokad tid. Dubbelbokning på olika kontor.
Svarade med:
"Alla kan göra fel"
och fick till svar:
"Hon kommer. Jag väntar."
Faktiskt verkar det som om Max fått en handläggare med förståelse.
Förståelse för Max svårigheter och behov.
- Jag tror hon fattade. Jag tror jag fattade rätt, sa Max efteråt.
En börda till som tagits från mina axlar. Eller i alla fall lindrats. Helst hade jag sett att han fått ett jobb och fått möjligheten till rutiner och att komma in i samhället. Men det kommer. Hoppas jag.
Det ser ljust ut nu. Det känns skönt. Just nu
Förberedelse är A och O för NPF:are så en dag var inte mycket till förberedelse efter mer än två månaders tystnad.
Men Max fixade det.
Denna gången kunde jag inte ställa upp som öra och tolk. Chaufför hittades på annat håll. För med noll kronor på kontot kommer man inte på bussen även om mamma stoppat en peng i fickan (Denna dilemma med kontantlösa bussar och tomt Jojo-kort).
Fick ett svavelosande sms när Max möttes av budskapet att handläggaren inte var på plats vid bokad tid. Dubbelbokning på olika kontor.
Svarade med:
"Alla kan göra fel"
och fick till svar:
"Hon kommer. Jag väntar."
Faktiskt verkar det som om Max fått en handläggare med förståelse.
Förståelse för Max svårigheter och behov.
- Jag tror hon fattade. Jag tror jag fattade rätt, sa Max efteråt.
En börda till som tagits från mina axlar. Eller i alla fall lindrats. Helst hade jag sett att han fått ett jobb och fått möjligheten till rutiner och att komma in i samhället. Men det kommer. Hoppas jag.
Det ser ljust ut nu. Det känns skönt. Just nu
tisdag 26 augusti 2014
Enkel exotisk planka
Jag har varit på utbildning hela dagen. Fått frukost, lunch och eftermiddagsfika serverat.
Var hemma så sent att maten skulle blivit väldigt sen. Så jag valde göra väldigt enkel mat.
Frukter (ekologiskt hittade jag vindruvor och kiwi) och kallskuret (chorizo, fläskfilé, skinka).
Tjejerna fyllde på sina tallrikar med stekt bacon och Max fixade några mackor.
Alla blev mätta och nöjda.
Dagens klokhet
"Vi uppnår inre hälsa endast genom att förlåta - inte bara andra utan också oss själva."
måndag 25 augusti 2014
Positivt, positivt
Det är nästan så att jag är lite rädd. Med den erfarenheten jag har så vet jag att varje gång det börjar se ljust ut så händer något riktigt dåligt. Men jag kan inte låta bli att inombords ropa:
HEJA!!!!!
Jag vet att man inte ska ropa hej innan man är över ån men det känns som om vi i alla fall just nu tar ett gigantiskt stort steg framåt.
Maja har fått stöd i skolan. Det har bara tagit ett år av en väldigt ledsen, otrygg och förvirrad Maja för att det äntligen ska hända något.
Visst, det har väl hänt lite tidigare också men absolut inte så mycket som det behövdes.
Maja har mått allt sämre och periodvis var jag så orolig för henne att jag funderat på att åka till psykakuten.
Givetvis har allt detta jobbiga tagit hårt på hennes kropp och magsåret har kommit tillbaka. Smärtan i hjärttrakten och hennes plötsliga svimningar har också blivit värre. Både jag och Maja vet att det kommer på grund av att hon mår dåligt av oro och stress.
Samtalen med kuratorn på skolan och avslappningsprogram har varit ljus i mörkret. Människor runt omkring som försökt stötta och hjälpa har nog varit det som fått henne att fortsätta kämpa. Det och att hon är envis som en åsna. (Tror minsann att hon ärvt det från sin mamma)
Att sommarlovet snart var slut och att skolan skulle börja igen var något som Maja såg fram emot men ändå kom oron. Maja vill. Maja är studiemotiverad. Hon vill och hon kan.
Dagen före skolstart förra veckan var vi kallade till möte och vi hade laddat oss till tänder. Skolans specialpedagog hade överlämnat sina papper om Maja till den nya specialpedagogen och kuratorn stod på Majas sida.
Några timmar innan mötet ringer telefonen och Maja pratar ett tag. Jag förstår av samtalet att det är något bra. Hennes röst är ljus och jag ser läpparna krusa sig till leende. När hon lägger på luren studsar hon av glädje.
- Mamma, jag får hjälp. Jag får hjälp av ISPEC.
Inte trodde vi att det skulle bli något av ansökan om särskilt stöd som specialpedagogen skickade innan sommarlovet. Inte trodde vi att Maja skulle få hjälp. Även om jag innerst inne hoppades för Majas skull trodde jag aldrig att det skulle ske och absolut inte så snabbt.
- Han vill vara med på mötet i eftermiddag. Mamma!!!!
Glädjen hos Maja gjorde mig tårögd.
Äntligen!!!!
Mötet gick över förväntan och Maja kände sig oerhört stöttad. Med skolsköterska, skolkuratorn, specialpedagogen, nya mentorn och killen från ISPEC på Majas sida var skolstarten mycket skönare.
- Mamma, jag vet att det inte är så, men det känns som om någon kommer att stå vid dörren och vänta på mig. Någon som vill hjälpa mig.
- Trygghet! Du känner dig trygg. Nu kan du börja.
Även om första dagen var jobbig och Maja skickade oerhört många sms för att få stöd av mig så var hon positiv. Detta kommer att bli bra.
Med stödet från ISPEC vid prov, hjälp att få struktur och ordning samt det allra viktigaste nämligen en röst kommer det att gå. För även om Maja och jag försökt göra oss hörda har vi inte nått fram.
Som killen från ISPEC sa:
- Maja är mycket annorlunda jämfört med de elever vi på ISPEC brukar hjälpa. För de eleverna brukar det handla om att kommer upp till godkändnivå. Majas mål är mycket högre och givetvis ska vi hjälpa henne. Hon har dessa diagnoserna och hon behöver den här hjälpen. Hennes diagnoser SKA INTE vara ett hinder för att nå så långt hon vill.
Så skönt. Så oerhört skönt att höra.
Idag föll en annan pusselbit på plats. Magdas dyskalkyli.
Även om skolan arbetar utifrån att Magda har dyskalkyli så saknas det slutgiltliga pappret. Det underskrivna dokumentet. Diagnosen.
Men nu ser det ljust ut. Äntligen ser det ut som om det kommer att ordna sig. Vågar inte skriva om något här än men faktiskt ser det ut som om det kommer att lösa sig. Jag kan inget annat än utbrista:
HURRA!!!!
Efter dagens möte på Magdas skola verkar det som om mycket faller på plats. Magdas assistent arbetar för att ge henne stöd, hjälp och struktur. Specialpedagogen gör allt vad hon kan och Magda kommer att få specialhjälp på matte.
Jag fick fram mitt budskap om att inte hjälpa Magda för mycket utan att ge henne möjlighet att nå dit hon klarar av. Höga förväntningar men inga krav. Allt utifrån Magdas förmåga. För Magda har sitt mål klart:
- Jag ska ha E i matte.
Jag ser ljust på båda mina tjejers framtida skolgång.
Det kommer att fortsätta vara mycket arbete för mig framöver också men jag är positiv. Detta kommer att bli bra. Jag ser ljust på framtiden. Äntligen!
Och du, negativa eländiga skit som lurar bakom hörnet. Idag skiter vi i dig. Fullständigt. Idag är vi lyckliga.
HEJA!!!!!
Jag vet att man inte ska ropa hej innan man är över ån men det känns som om vi i alla fall just nu tar ett gigantiskt stort steg framåt.
Maja har fått stöd i skolan. Det har bara tagit ett år av en väldigt ledsen, otrygg och förvirrad Maja för att det äntligen ska hända något.
Visst, det har väl hänt lite tidigare också men absolut inte så mycket som det behövdes.
Maja har mått allt sämre och periodvis var jag så orolig för henne att jag funderat på att åka till psykakuten.
Givetvis har allt detta jobbiga tagit hårt på hennes kropp och magsåret har kommit tillbaka. Smärtan i hjärttrakten och hennes plötsliga svimningar har också blivit värre. Både jag och Maja vet att det kommer på grund av att hon mår dåligt av oro och stress.
Samtalen med kuratorn på skolan och avslappningsprogram har varit ljus i mörkret. Människor runt omkring som försökt stötta och hjälpa har nog varit det som fått henne att fortsätta kämpa. Det och att hon är envis som en åsna. (Tror minsann att hon ärvt det från sin mamma)
Att sommarlovet snart var slut och att skolan skulle börja igen var något som Maja såg fram emot men ändå kom oron. Maja vill. Maja är studiemotiverad. Hon vill och hon kan.
Dagen före skolstart förra veckan var vi kallade till möte och vi hade laddat oss till tänder. Skolans specialpedagog hade överlämnat sina papper om Maja till den nya specialpedagogen och kuratorn stod på Majas sida.
Några timmar innan mötet ringer telefonen och Maja pratar ett tag. Jag förstår av samtalet att det är något bra. Hennes röst är ljus och jag ser läpparna krusa sig till leende. När hon lägger på luren studsar hon av glädje.
- Mamma, jag får hjälp. Jag får hjälp av ISPEC.
Inte trodde vi att det skulle bli något av ansökan om särskilt stöd som specialpedagogen skickade innan sommarlovet. Inte trodde vi att Maja skulle få hjälp. Även om jag innerst inne hoppades för Majas skull trodde jag aldrig att det skulle ske och absolut inte så snabbt.
- Han vill vara med på mötet i eftermiddag. Mamma!!!!
Glädjen hos Maja gjorde mig tårögd.
Äntligen!!!!
Mötet gick över förväntan och Maja kände sig oerhört stöttad. Med skolsköterska, skolkuratorn, specialpedagogen, nya mentorn och killen från ISPEC på Majas sida var skolstarten mycket skönare.
- Mamma, jag vet att det inte är så, men det känns som om någon kommer att stå vid dörren och vänta på mig. Någon som vill hjälpa mig.
- Trygghet! Du känner dig trygg. Nu kan du börja.
Även om första dagen var jobbig och Maja skickade oerhört många sms för att få stöd av mig så var hon positiv. Detta kommer att bli bra.
Med stödet från ISPEC vid prov, hjälp att få struktur och ordning samt det allra viktigaste nämligen en röst kommer det att gå. För även om Maja och jag försökt göra oss hörda har vi inte nått fram.
Som killen från ISPEC sa:
- Maja är mycket annorlunda jämfört med de elever vi på ISPEC brukar hjälpa. För de eleverna brukar det handla om att kommer upp till godkändnivå. Majas mål är mycket högre och givetvis ska vi hjälpa henne. Hon har dessa diagnoserna och hon behöver den här hjälpen. Hennes diagnoser SKA INTE vara ett hinder för att nå så långt hon vill.
Så skönt. Så oerhört skönt att höra.
Idag föll en annan pusselbit på plats. Magdas dyskalkyli.
Även om skolan arbetar utifrån att Magda har dyskalkyli så saknas det slutgiltliga pappret. Det underskrivna dokumentet. Diagnosen.
Men nu ser det ljust ut. Äntligen ser det ut som om det kommer att ordna sig. Vågar inte skriva om något här än men faktiskt ser det ut som om det kommer att lösa sig. Jag kan inget annat än utbrista:
HURRA!!!!
Efter dagens möte på Magdas skola verkar det som om mycket faller på plats. Magdas assistent arbetar för att ge henne stöd, hjälp och struktur. Specialpedagogen gör allt vad hon kan och Magda kommer att få specialhjälp på matte.
Jag fick fram mitt budskap om att inte hjälpa Magda för mycket utan att ge henne möjlighet att nå dit hon klarar av. Höga förväntningar men inga krav. Allt utifrån Magdas förmåga. För Magda har sitt mål klart:
- Jag ska ha E i matte.
Jag ser ljust på båda mina tjejers framtida skolgång.
Det kommer att fortsätta vara mycket arbete för mig framöver också men jag är positiv. Detta kommer att bli bra. Jag ser ljust på framtiden. Äntligen!
Och du, negativa eländiga skit som lurar bakom hörnet. Idag skiter vi i dig. Fullständigt. Idag är vi lyckliga.
Kyckling lindad med lufttorkad skinka
Måndagslyx som egentligen inte är speciellt dyr. Maxi hade erbjudande på både kycklinglårfilé och skinka. Det går utmärkt att använda filé men jag tycker att lårfilé har perfekt storlek och blir saftigare. Jag använde mig av ekologisk kallrökt skinka men annan lufttorkad skinka eller bacon fungerar också.
800 gram kycklinglårfilé
200 gram lufttorkad skinka
2 dl cream fraiche
2 dl grädde
1/2-1 tsk soja
knappt 1 tsk vitvinsvinäger
1-2 tsk dragon
1 krm svartpeppar
Linda skinka runt kyckling och bryn.
Tillsätt cream fraiche, grädde, soja, vitvinsvinäger och kryddor.
Koka upp och låt småputtra i minst 10 minuter.
Servera med kokt potatis och sallad.
Dagens klokhet
"Att hata andra människor är
som att bränna ner sitt hus
för att bli av med en råtta. "
söndag 24 augusti 2014
Fläsk å pära...
...dä ä gött dä.
Serveras idag med rårivna morötter, vitkålssallad och rårörda lingon.
Bäst blir det såklart med färska lingon men lingon från frysen som snabbtinats och blandats med lite socker är inte fy skam.
Recycle
Äntligen mår både jag och Maja tillräckligt bra för att fixa en video och visa kjolen.
Jag sydde alltså denna kjolen med fickor av samma påslakan som jag sydde klänningen av.
Precis som i klänningen är det en cirkelkjol men klänningen hade inga fickor. Maja gillar fickor.
Ett recycleprojekt avklarat. Jag har räddat ett påslakan som fått nytt liv i en klänning och i en kjol.
Dagens klokhet
Tänker på de tillfällen då man inte orkar eller vill leva livet man fått. Är man då en sämre människa?
Tror inte att jag ska tänka så mycket utan istället läsa orden och få kraft att fortsätta.
lördag 23 augusti 2014
Raynuds syndrom - om att frysa
www.bunnyslippers.com |
Hösten är verkligen på väg och även om jag är tacksam över att de varma och jobbiga dagarna är över så bävar jag för kylan.
Raynuds syndrom kan enkelt förklaras som en kärlkramp i blodkärl och även i inre organ. Det handlar om bindväv här också.
När exempelvis händer och fötter blir kalla (även stress) utlöser det en kärlkramp som drar åt blodkärlen. Resultatet blir att fingrarna antingen blir vita eller lila. Eftersom blodflödet stryps.
Det medför en stor smärta.
Att andas in kall luft kan göra att lungorna känns som när du blåst upp en ballong, låtit den flyga iväg och sedan hittat den tom och skrynklig.
En "diagnossyster" berättade om en gång när en killkompis hade lyft upp henne och kastat henne i en snödriva. Hur de inre organen reagerat i en kramp. Hur smärtan fått henne att gråta och hur vännerna skrattat åt henne och tyckt att hon var barnslig. Det var ju bara lite snö.
När sedan denna kärlkramp släpper rusar blodet ut i kroppsdelarna igen. Visst känns det skönt att krampen har släppt men det gör också oerhört ont.
Har du någon gång gjort den där leken när man stryper blodtillförseln i en hand eller en arm? Då kan du föreställa dig det jag pratar om.
Jag åt tidigare en medicin för Raynuds syndrom men tyvärr påverkade den hjärtat så jag fick sluta. Ändå har jag idag ganska bra koll på min Raynuds. Jag ser till att inte frysa även jag blir överraskad ibland.
Som igår.
Smärtan som kom genom kroppen när jag stod på klinkerplattorna var överraskande.
Maja skällde på mig.
- Mamma, du ska inte stå på golvet barfota. Du är för kallt för dig.
Visst har hon rätt. Jag använder inneskor eftersom golven på höst och vinter är kallare än vad jag klarar av.
Det är inte kallt här inne eftersom vi har termostater som ser till att innertemperaturen är stabil. Men golv är alltid kallare.
Just igår hade jag ställt inneskorna vid sängen. Skulle ju bara....
Nu är det bara att erkänna att kallare tider är här. Smärtsammare dagar är här. Vantar i fickan och extrakofta med - är här.
Därför surfar jag och drömmer om ett par inneskor som kan värmas i micro. Kanske ett par sockslippers som tjejerna har. Fast allra mest önskar jag mig ett par av den klassiska Bunny slipper.
www.bunnyslippers.com |
Skrota runt med söta,vita kaniner på fötterna. Vilken härlig vinter det skulle bli.
fredag 22 augusti 2014
torsdag 21 augusti 2014
Pastasås med kyckling och champinjoner
1 kg kycklinglårfilé
1 stor röd lök
250-300 gram champinjoner
1 burk krossade tomater (500 gram)
2 dl grädde
1 dl cream fraiche
1 tsk timjan
1 tsk salt
1 krm svartpeppar
2 msk kycklingfond
Hacka lök och skiva svampen.
Fräs.
Skär kycklingen i mindre delar och stek.
Blanda allt i samma gryta.
Tillsätt grädde och cream fraiche.
Koka upp och tillsätt kryddor och fond.
Låt grytan koka några minuter.
Servera med pasta.
Suck!
Skulle orka så mycket idag men det ville inte kroppen. Denna veckans psykiska och fysiska ansträngningar har tagit ut sin rätt.
Det gör så otroligt ont i kroppen. Idag kan jag inte ens locka fram positiva tankar.
Dagens klokhet
onsdag 20 augusti 2014
Mycket nu.
En timme och 48 minuters telefonmöte med försäkringskassan, 40 minuter samtal med arbetsförmedlingen åt Max som inte fixar ringa själv och sedan 30 minuter i telefon med Magdas assistent.
Tänk att bara prata, även om det är jobbiga och negativ saker, tar så otroligt mycket kraft.
Det var inte bara negativt i samtalen. Mycket bra och uppbyggande kom också fram.
Förutom att handled, arm och axel värker efter den enformiga ställningen är hjärnan helt urlakad.
Snälla ge mig lite tid att andas nu. Snart dags att åka på möte.
Hur ska jag orka?
tisdag 19 augusti 2014
Chili con carne (köttfärs)
2 gula lökar
2-4 vitlöksklyftor
700 gram nötfärs
chili efter smak
1 tsk paprikapulver (smoked)
1 krm svartpeppar
1 tsk salt
2 burk krossade tomater
2 burkar vita bönor i tomatsås
Skala och hacka lök.
Bryn färsen tills den fått fin färg.
Hacka chili och stek med färsen.
Blanda ner löken och låt den steka med.
Pressa ner vitlök.
Krydda med paprika, svartpeppar och salt. Eventuellt lite socker
Tillsätt tomaterna och koka ihop.
Häll i bönorna och låt alltsammans bli varmt. Låt inte koka så de går sönder.
Servera med brytbröd.
10 minuter matte om dagen
- Mamma!! Jag är ingen bebis. Det står faktiskt 6-8 år. Jag är snart 15.
Jag visste att hon skulle reagera så och var beredd.
- Strunta i vad som står utanpå. Du har dyskalkyli. Eller hur? Du kan inte lika mycket matte som andra 15-åringar. Det är svårt för dig. Nu har du fått denna boken och om den är lätt köper vi en ny. 10 minuter varje dag.
- Glöm det! Magda blängde med mörka ögon på mig. Det hade varit skolstart och hon hade lagt mycket energi på det så jag backade. För den gången.
Efter en stund hör jag hur Maja uppmuntra henne. Med väldigt mycket heja-rop så gör de fyra sidor. På under 10 minuter. Maja förenklar, förklarar och omformulerar.
Det är inte lätt. Hon hade nog givit upp om hon inte hade haft stödet och hjälpen från Maja. Det blir inte bara att räcka henne boken och göra annat under tiden. Här får jag sitta bredvid och hjälpa.
Men tanken är som det står på boken:
"Hjälp ditt barn att utveckla och stärka sina förmågor i matematik"
Det gäller att utgå från vad ditt barn har för kunskaper och förmågor. Med Magdas alla svårigheter är denna nivån inte lätt. Trots att boken är för 6-8 år och hon faktiskt strax fyller 15.
Spoon Theory
www.mollysfund.org
I juli förra året bloggade jag om Spoon theory och nu tycker jag att det är dags igen.
Då var det text och länk men denna gången har jag hittat en bild som förklarar. Man säger att en bild säger mer än tusen ord. Kanske hjälper denna bild dig att förstå. Att verkligen inse hur det är att leva med en kronisk sjukdom.
Allt man gör tar energi från kroppen. Utan en kronisk sjukdom kan man hitta mer energi under dagen men när man som jag har två olika värksjukdomar finns bara en viss mängd energi. När den energin är slut så är den slut.
Det betyder att jag måste hushålla med kraften jag har. Bestämma vad som är viktigt och vad som jag kan låta bli.
Igår tog två möten på Majas skola mycket energi och hushållsarbetet fick stå tillbaka.
Idag är det föräldramöte på Magdas skola och jag försöker spara kraft.
Vet att i morgon är det ytterligare två möten. Ett, som tur är, telefonmöte på förmiddagen och sedan ett annat på eftermiddagen.
Jag försöker verkligen undvika såhär mycket utöver de vanliga "måsten" men det brukar komma i perioder.
Om man förstår att livet är såhär så kanske man har lättare att förstå varför vännen var tvungen att tacka nej till det där man hade planerat. Varför golvet inte dammsugs trots att det behövs och varför dammet blir allt tjockare.
Energin läggs på det som måste göras. Ibland får tyvärr sådant som man vill göra stå tillbaka. I väntan på en dag med många skedar över.
Dagens klokhet
"En mor är inte en person att luta sig mot utan en som ska göra
det onödigt att luta sig."
det onödigt att luta sig."
måndag 18 augusti 2014
Maja visar klänningen
Här lyckas vi med konsten att filma en kort sekvens när Maja visar sin klänning. Idag har det mest regnat men vi sprang ut mellan skurarna. Det var riktigt kallt. Maja fick "pytteskinn".
Detta är ett riktigt återbruk eller en återvinning. Klänningen är sydd av tyget från ett påslakan från ett dödsbo räddat från att hamna på soptippen.
Jag är nöjd och Maja är nöjd. Precis som det ska vara.
Pastasås med bacon och paprika
Snabb pastarätt som tillagas under tiden som pastan kokas. Snabbmat med andra ord.
2 paket bacon
1 purjolök
1 röd paprika
1 gul paprika
3 dl grädde
3 dl grädde
1 dl mjölk
1 tsk soja
1 krm grovmalen svartpeppar
Hacka paprikan i stora bitar.
Strimla purjolöken.
Skär bacon i bitar.
Bryn först bacon. Tillsätt sedan purjolök och sist paprika.
Häll på grädden, soja och svartpeppar.
Sjuda några minuter.
1 tsk soja
1 krm grovmalen svartpeppar
Hacka paprikan i stora bitar.
Strimla purjolöken.
Skär bacon i bitar.
Bryn först bacon. Tillsätt sedan purjolök och sist paprika.
Häll på grädden, soja och svartpeppar.
Sjuda några minuter.
Servera med pasta och körsbärstomater.
Magda förstör stämningen
www.photobucket.com |
Jag var i köket medan Magda och Hampus skulle se på film i hennes rum. Det jag hörde fick mig att verkligen inse vilka stora hinder Magda har.
Även om Magda förstår skillnaden mellan fantasi och verklighet är gränsen för henne väldigt tunn. Det är oerhört svårt att riktigt förstå att något bara är på låtsas. Därför är skämt och skoj många gånger svårt att förstå.
Så spökhistorier och skräckfilmer är något som påverkar Magda väldigt mycket. Hon blir rädd eftersom det är den känslan som den typen av historier eggar. Rädslan får henne att bli stressad och stress låser andra funktioner.
www.photobucket.com |
Till det kommer också problemet med att hänga med. I de flesta filmer är tempot väldigt högt och i skräckfilmer går det undan. Scenerna kastas fram. Det bidrar till skrämseleffekten.
Har man då problem med att tolka det man ser missar man mycket i handlingen. Den röda tråden är inte längre en tråd utan bara massa små sönderhackade snörstumpar.
- Men, hur kan hon vara där? Hon satt ju död i bilen?
- Varför gör han så?
Lägg sedan till dessa problem/svårigheter ytterligare en aspekt.
Magda hinner oftast inte läsa textremsan och missar mycket information. Är det bra ljud utan hög musik hinner hon lyssna på vad de säger men då ska hjärnan också hinna förstå vad orden har för betydelse i handlingen.
Magda hinner oftast inte läsa textremsan och missar mycket information. Är det bra ljud utan hög musik hinner hon lyssna på vad de säger men då ska hjärnan också hinna förstå vad orden har för betydelse i handlingen.
- Vad menade hon nu?
- Vad sa han?
Hör Hampus någon gång förklara, någon gång suckande utbrista: Magda!!!! men oftast får hon inte svar på sina frågor. Han är uppe i filmen.
Magda är en riktig stämningsdödare.
Gräsänka
Idag blir jag gräsänka igen för några veckor. Klart med visst avbrott. Jag hoppas att gubben kommer hem över helgerna.
Kommer att sakna hans snarkningar och räkna dagarna tills han ligger bredvid mig igen.
Min skäggige gubbe som kan reta mig till vansinne.
söndag 17 augusti 2014
Rotsaksbiffar med kall sås
Jag använde mig av de rotsaker som fanns i kylskåpet. Du kan använda de rotsaker du gillar.
Till familjen serverade jag stekt bacon medan jag höll mig till salladen.
1 palsternacka
200 gram rotselleri
5 stora morötter
6 stora potatis
1 purjolök
2-4 vitlöksklyftor
4 ägg
1 1/2 tsk salt
1-2 krm svartpeppar
Riv rotsaker.
Finhacka purjolök.
Blanda ihop i en skål.
Pressar ner vitlök.
Rör ner ägg och kryddor.
Forma till biffar i stekpannan och stek tills de får fin färg.
Kall sås:
5 dl cream fraiche
knappt 1 msk salladskrydda
Blanda ihop och låt stå kallt.
Servera med sallad.
MCTD sucks!
I morse fick jag veta att ytterligare en "diagnossyster" inte orkat kämpa mer. I väntan på nya lungor gav hennes kropp upp.
MCTD suger!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)