Oro och varför måste det göras förändringar?

Vissa förändringar är oundvikliga. Det är en del av livet. Visst kan förändringar ställa till det men det som behövs är information. Kunskap är makt!


I veckan kom "Välkommen tillbaka efter sommarlovet"-brevet från skolan.

Magda går och läser hela vägen från brevlådan.

- Mamma, hjälp mig! Vad står det? Står det något om bussen?

Jag läser igenom brevet snabbt för mig själv. Formulerar om och förenklar.

Förstår skolans intention men förbannar alla ord och bokstäver. Irriterar mig över okunskapen.

Hur menar de att de med adhd och dyslexi ska fixa all denna informationen?

Nu var brevet inte till Magda egentligen men ordet vårdnadshavare var svårt att läsa. Det stod hennes namn på brevet. Alltså var det till henne.

Fast även vuxna kan ha problem med mycket text och svåra ord.

- Mamma! Står det inget om bussen?

Plötsligt slår det mig att Magda är orolig. Men hon har åkt bussen själv hela sommaren. Till och med utvecklats och kan med stor energiförbrukning även betala biljetten med bankkort. Vad är hon orolig för?

- Vad är det du undrar?
- Var ska bussen gå nu? När vägen är avstängd. Står det?

Vägen utanför skolan har i veckan stängts av i ett stort projekt med nydragning av avlopp- och vattenledningar.

- Nej! Det står inte.
- Men, var ska bussen köra? Och var ska vi hoppa av? Jag såg att de flyttat busskuren.
- Jag vet faktiskt inte men jag tror...


Jag berättade vad jag trodde. Vi diskuterade om den nya bussvägen. Om den nya hållplatsen.

Plötsligt säger Magda:

- Jag mår faktiskt dåligt när det blir annorlunda.
- Jag vet.
- När jag går på bussen på morgonen så vet jag att på det sätet sitter tvillingarna, där sitter hon och där sitter han.  Om någon jag inte känner igen sitter i bussen blir det jobbigt. Om någon sitter på fel plats blir det jobbigt. Om någon sitter på min plats blir det jättejobbigt.

Oj! Detta var en sida, ett bekymmer, som Magda inte berättat om.

- Men du fixar det!
- Vad då?
- Du är så duktig så du klarar av det. Fast det är jobbigt så sätter du dig i bussen och åker med.
- Ja.
- Jättebra. Det är ett jättestort steg. En bra utveckling.

Men nu finns ett problem kvar. Oron inför bussen. Måndag är det skolstart och det räcker att Magda oroar sig över det.

Vi tar bilen. Kör bussens väg (den jag trodde bussen skulle köra) och kontrollerar. Som tur är möter vi bussen.

- Mamma! Du hade rätt. Den kör här.

Glädjen och lättnaden i Magdas röst går absolut inte att ta miste på.

På kvällen testade Magda också på att åka buss från den "nya" busshållplatsen utanför skolan.

Att få information, se fakta och att träna på situation. Det hjälper till att få makt över situationen och minska oron.