Lussekatter

Bild från receptet laktosfria lussekatter

Igår gjorde jag laktosfria lussekatter. Här kommer, som några frågat efter, receptet om jag skulle gjort dem på vanligt sätt. 

Saffransdeg:

1 paket jäst för söta degar

150 gram smör

5 dl mjölk

1 ägg

250 gram kesella/kvarg

2 paket saffran

1/2 tsk salt

2 dl strösocker

15-17 dl vetemjöl

Pensling:

1 ägg

Garnering:

ca 1 dl russin (kan uteslutas)

Smula ner jästen i en degbunke.

Smält margarinet.

Häll i mjölk.

Rör om och värm till 37 grader.

Häll en del av degspadet över jästen och rör tills jästen är upplöst.

Tillsätt resten av degspadet, kesella, ägg, saffran, socker och salt. Knappt allt vetemjölet.

Arbeta degen med maskin tills degen släpper från bunkens kanter. 

Täck med bakduk och låt jäsa ca 30 min.

Ta upp degen på lätt mjölad bord.

Knåda degen blank.

Dela den i 5 delar. 

Baka sedan ut 10 lussekatter av varje del. 

Lussekatter gör du genom att rulla ut degen till ca 20 centimeter långa "ormar". Snurra in ändarna åt var sitt håll.

Lägg lussekatterna på plåt med bakplåtspapper.

Tryck eventuellt i russin i "snurrorna".

Låt jäsa under bakhandduk till dubbel storlek 20-30 minuter.

Pensla med uppvispat ägg.

Grädda lussekatterna mitt i ugnen 225 grader i ca 8 minuter.

Låt svalna under bakduk.

Godast att äta direkt men går också att frysa in.

Pyttipanna - man tager vad man haver

Stod vid spisen i många timmar igår och det har tagit ut sin rätt. Är idag helt slut. Hunnit med en hel del i alla fall.
Tandläkaren med Max 7.30, affären, apoteket, putsa sovrumsfönstret och byta gardiner. Tvätta några maskiner tvätt, passat upp en krasslig gubbe och bara plocka i mitt kaos hem. Man kan inte tro att jag la hela lördagen på att städa. Suck!

Så idag får familjen nöja sig med rester a´la Lotta.

Potatis från igår får samsas i grytan med strimlad purjolök och bacon. Krydda med potatiskrydda. Koka några ägg och strimla lite vitkål.

Nu ska jag assistera Maja i hennes bakning och sedan är det dags att jobba.

Stora hål i börsen

Var idag dags att fylla på familjens medicinskåp. Eftersom vi är några stycken som äter olika mediciner så brukar det vara ganska dyrt att hämta ut allas medicin. Men idag slog jag nog rekordet.

Som tur är går barnen fortfarande på samma högkostnadskort så efter något uttag så har vi gratis medicin. Annars hade jag inte kunnat klara av detta ekonomiskt. Bävar för den dagen Max fyller 18 och jag ska behöva betala för fyra högkostnadskort istället för tre.

Max medicin gick på 1740,80 kronor och min på 588,25.

Tydligen hade det blivit fel när bup skrev ut medicin till tjejerna för det hade bara varit ett uttag. I vanliga fall brukar det vara tre uttag.
Kanske tur det för då hade det blivit lite pengar till att betala.
Behöver inte oroa mig för att stå utan medicin för det finns lite till i deras låda. Har redan kontaktat bup och nya recept är på väg. Pust!

Eftersom jag fick köpa lite fluor och annat som Max och Magdas tandläkare rekommenderade så gick apotekskalaset på 2503,05 kronor.

Voje, vojne, voje!

51 lussekatter är borta

Av mina 51 lussekatter som jag bakade igår återstår .....
ett tomt kakfat.

Visserligen tog jag med 16 lussekatter till Maria på jobbet men det fanns några påsar kvar hemma.
Max gnällde över att han ätit tre stycken, gubben fick två, jag provsmakade en och Maja har inte yttrat sig än.  Men jag vet vem som är boven i dramat. Nämligen, "Gottegrisen utan stopp", Magda.

Måste erkänna att jag är ganska ilsk. Känns lika kul att baka som att städa. Totalt meningslöst. Spelar ingen roll ur mycket kraft jag lägger in för det ser ändå ut som kaos. Eller som nu att allt äts upp med en gång.

Maria var glad i alla fall. Hon sprang med jämna mellanrum upp till köket och värmde lussekatt i micron. Hon erkände att det var en av hennes laster. Nja, hon bjöd bort en hel del också till de andra som jobbade kvällen.
Glädjer mig att hon gillade mitt test.

Skinkstek

Fick en skinkstek av mamma i söndags. Dags att laga den idag. Sköter sig själv i ugnen. Vill du så kan du ösa steken med stekspadet någon gång men det fungerar utmärkt att låta steken klara sig själv.

Jag väljer att krydda med timjan men du väljer givetvis vilken krydda du vill.

2 kg skinkstek
2 tsk salt
2 krm svartpeppar
1 krm vitpeppar
2 tsk timjan

Sås:
3 msk vetemjöl
all steksky
5-7 dl grädde eller mjölk
3 msk kalvfond
1 1/2 tsk timjan
1/2 tsk salt
1 krm svartpeppar


Krydda steken runt om.
Lägg den i  en ugnsfast form.
Klicka i lite smör eller olja.
Stick in en köttermometer till  mitten av köttet.
Ställ in i nedre delen av ugnen i 175 grader.

Tills termometern visar 75 grader. Ca 1 1/2 timme.
Ta upp steken och låt den vila 10-15 minuter. 

Skär upp steken i 1/2-1 cm tjocka skivor.

Sås:

Sila stekspadet.

Blanda ner grädde/mjök i stekspadet.

Tillsätt kalvfond och kryddor.

Koka upp.
Gör en redning och vispa ner i såsen.

Låt puttra ett par minuter. 

Smaka av. 

Tillsätt eventuellt mer kryddor.

Servera med kokt potatis och sparris.

Laktosfria lussekatter

Försöker mig på att baka laktosfria lussekatter till jobbet idag. Affären hade ingen laktosfri mjölk så jag testar att istället använda soyghurt. Ska bli intressant. Kanske blir deg i soporna istället för lussekatter till jobbet.

Kan uppdatera med att skriva att lussekatterna blev bra. Inte så söta så gillar man det sött så tillsätt 1 dl socker till. Lussekatterna blev mjuka och ganska saftiga. Ganska nöjd med resultatet. 

Saffransdeg:
1 paket jäst för söta degar
150 gram mjölkfritt smör
0,75 l Soyghurt naturell
1 ägg
2 paket saffran
1/2 tsk salt
2 dl strösocker
15-17 dl vetemjöl

Pensling:
1 ägg

Garnering:
ca 1 dl russin (kan uteslutas)

Smula ner jästen i en degbunke.
Smält margarinet.

Häll i soyghurt, rör om och värm till 37 grader.

Häll en del av degspadet över jästen och rör tills jästen är upplöst.
Tillsätt resten av degspadet, ägg, saffran, socker och salt. Knappt allt vetemjölet.

Arbeta degen med maskin tills degen släpper från bunkens kanter. 

Täck med bakduk och låt jäsa ca 30 min.

Ta upp degen på lätt mjölad bord.

Knåda degen blank.

Dela den i 5 delar. 

Baka sedan ut 10 lussekatter av varje del. 

Lägg lussekatterna på plåt med bakplåtspapper.

Tryck eventuellt i russin i "snurrorna".

Låt jäsa under bakhandduk till dubbel storlek 20-30 minuter.
Pensla med uppvispat ägg.

Grädda lussekatterna mitt i ugnen 225 grader i ca 8 minuter.
Låt svalna under bakduk.

Godast att äta direkt men går också att frysa in.

Ko-San middag

När jag och ungarna varit på bup igår unnade vi oss att äta mat på Ko-San i Kristianstad. Köpte hem mat till gubben också så han slapp svälta.

Max och jag åt nudlar med kyckling. Tjejerna tog kycklingspett och gubben fick stekt ris med lax och tigerräkor.  Han som inte är så förtjust i asiatisk mat gillade det. Det var nog räkorna som gjorde det. Jag bad dem minska chilin. För även om gubben gillar stark mat så får det inte vara för starkt.

Jag frågade gubben om han ville ha sushi men han tvekade. Får väl ta honom till Ko-San någon gång så han får äta sushi.

För oss kostade det ungefär som ett McDonalds besök och jag tycker det är mycket godare att äta på Ko-San. Är inte så förtjust i de där hamburgarkedjorna. Men gubben och ungarna hade gärna ätit där. Tur jag för en gångs skull fick min vilja igenom.

http://www.ko-san.se/

Usch!

Undrar om det är så här det känns att få panikångest? Kunde inte andas, tårarna bara rann och jag kände det som om världen trycktes ihop kring mig.

Satt i bilen, precis lämnat nya kläder till Maja. Hon hade sms:at och satt inlåst på toa med smutsiga byxor. Klart mamma kör.

Efteråt satt jag på parkeringen och ringde gubben. Hade insett att jag inte har en chans att hinna allt som jag ska idag.

Handla.
Baka lussekatter till jobbet.
Förbereda mat.
Hämta Magda 14.20.
Köra 15 km och hämta Maja 14.45.
Köra några mil till och hämta Max. Sedan flänga in till Kristianstad där vi ska till bup 15.15.
Hem och laga klart maten.
Köra Maja till dansen 19.45.

Tiden räcker inte till. Orken räcker inte till.

Jag flämtar i luren och säger till gubben att jag ringer tillbaka. Kan inte prata just då. Känns som om hjärtat ska stanna. Men samtidigt slår det så fort.
Tårarna rinner och jag försöker lugna ner mig.

Då piper telefonen till och Magda ber mig komma med gympakläder.

Just då var varken jag eller någon annan i världen värd mycket.
Kändes som om jag slukades upp av ett svart hål som drog mig längre och längre ner.

Efter en stund var jag så pass klar att jag kunde köra. Hemma la jag mig på soffan och slöt ögonen.

Lugn, lugn, lugn.
Bena ut, analysera, strukturera, planera.

"Om Max tar bussen till Bromölla så vinner jag tid. Problemet är att Max måste sluta tidigare och missa lektioner i skolan. Men det är en lösning." 

Då börjar telefonen igen. Sms, sms, sms.

- Gympakläder, gympakläder, gympakläder.

Hittar allt Magda behöver och lämnar påsen i skolan.

När jag kommer hem igen börjar jag jaga Max lärare för att informera om att han måste gå tidigare från skolan. Det visar sig inte lätt. Men efter några försök beslutar jag mig för att ringa till sjukanmälan och spela in ett meddelande där. Då får de veta varför han inte är på de sista lektionerna. Men hur ska Max få veta? Mobilerna strular efter stormen Berit och han har inte bekräftat mina planer.

Handla får jag göra i kväll. Lussekatter får bakas i morgon. Mat det skiter jag i just nu. Vi kanske kan äta något inne i stan. Kan vi unna oss. Jag får lösa det. Tar det då.

Pust, lite avbockat.

Då får jag ett sms av Max att han tar bussen och kommer till Majas skola.

En hämtning mindre, några mil kortare, lite mer tid att använda.

Just nu är jag skriver kan jag andas lugnt. Känner inte mycket stress. Min plan verkar gå i lås, Jag kommer nog att överleva dagen.

Som Ulrika brukar säga:

- En dag i taget.

Men när jag i morse satt i bilen utanför Majas skola trodde jag att denna dagen inte skulle klaras. Trodde verkligen att nu var det över. Fruktansvärt.

Enkel chokladpudding

Gubben tyckte det blev mycket kalops så han ringde till sina föräldrar och bjöd ner dem på mat. De kom mer än gärna när han nämnde:

- Kalops. Skånsk kalops.

Har man folk på mat måste man ha efterrätt till kaffet. Så en enkel chokladpudding rör vi ihop. Detta receptet är så otroligt enkelt att göra. Mycket godare än pulverversionen. Kakao finns alltid i skåpet medan choklad som jag köper för att ha hemma "ifall att" har en tendens att försvinna. Spelar ingen roll att jag gömmer för Maja "Chokoholic" har en näs-radar som hittar allt. Hennes pappa är inte dålig han heller.

8 dl mjölk
1 dl maizena
1 dl socker
1 dl kakao
1 ägg
2 tsk vanilinsocker

Blanda mjölk, maizena, kakao, socker och ägg i en kastrull.
Sjud under omrörning tills krämen tjocknar.
Smaksätt med vanilinsocker.
Häll upp i formar. Räckte till 6 suffléformar.
Låt stå kallt.

Servera med vispad grädde. Färsk frukt är också gott men man tar vad man har när stormen Berit viner runt knutarna.

Skånsk kalops

Kvällsposten gick bra att sälja. Gubben körde som tur var.

Nu ligger jag i soffan och slappar. På spisen står kalops och puttrar. Gubben har ansvaret för maten. Ska försöka koppla bort allt och vila.

1 1/2 kg högrev
3 gula lökar
4 msk vetemjöl
1 1/2 tsk salt
15 kryddpepparkorn
4 lagerblad
6-9 dl vatten
4 morötter

Dela köttet i mindre bitar.
Vänd köttet i mjölet.
Dela löken i större klyftor.
Bryn kött och lök.
Häll i vatten så det täcker köttet.
Tillsätt salt, kryddpepparkorn och lagerblad.
Sjud i 2-2 1/2 timme.
Skala morötter och dela i bitar.
Tillsätt morötter när det återstår 20 minuter av koktiden.

Servera med kokt potatis och lingon, inlagd gurka och rödbetor.

Ont, ont, ont

Idag har jag varit stygg mot mig själv. Har städat köket och vardagsrummet. Ligger nu i sängen och försöker sova. Klockan är 2 och jag har så ont. Tårarna kan inte sluta rinna. Händerna turas om att somna och det är svårt att skriva. Huggen i höger bröstkorg driver mig till vansinne. Känner press över att inte somna. Ska sälja Kvällsposten eftersom Maja är och vilar upp sig hos älskade Anna och Anders. Sedan är det jobb som varje söndagkväll. Måste orka. Måste, måste...

Tankar om reportaget

I lördags var reportaget om min familj och hur det är att leva med adhd inne i tidningen. Självklart hade vi väntat oss reaktioner som både var positiva och negativa. Det har varit övervägande positivt måste jag säga. Max som först inte ville vara med fanns med på bild på framsidan. Så han har så att säga "kommit ut ur garderoben". Nu vet hans vänner och bekanta om att han har adhd. Att hans pappa och systrar har adhd.

Igår fick jag en kommentar som jag funderat mycket på under natten och idag på förmiddagen.

-Ni är modiga som vågar vara så öppna om ert liv.


Jag har svårt att se att det var modigt att ställa upp i reportaget. För mig ser vardagen och verkligheten ut så. Jag vet inget annat. Jag har levt med gubben i 20 år. Nästan halva mitt liv och det livet har blivit det som är normalt för mig. Barnen fick ju bara inte adhd plötsligt en dag. De har ju haft detta hela tiden.

Mod och att vara modig är för mig när man utsätter sig för saker eller händelser som är ut över det normala. När man tvingar sig göra saker som man egentligen inte vill eller klarar.

Men kommentaren kanske istället var menad som att vi var starka som släppte in andra i vårt hem och visade på saker som en del kanske inte skulle vilja att det kom ut. Som att Max försökte strypa mig, att Maja dragit kniv mot gubben osv.

Men så är det. Så har det sett ut och ser ut.

Barnen är inte farliga men de blir aggressiva i vissa situationer och när adhd:n slår in så slår det slint i skallen och reptilhjärnan går in. Det handlar om överlevnad, instinkter och impulser. Inte det minsta om logik.

Det är de stunderna som vi arbetar för att inte ska komma. Lära dem att inte överreagera. Men främst handlar det om att jag ska förekomma och motarbeta att detta inträffar.

Men nackdelen med att barnen blir äldre är att de blir större och urladdningarna som kommer blir intensivare, aggressivare och allt svårare för mig att kontrollera. Så ordspråket "Små barn - små bekymmer. Stora barn - stora bekymmer" är som skrivet för mig.

Men vi arbetar på det. Jag försöker lära barnen att hinna tänka efter. Hinna reagera innan den där primitiva hjärnan tar över. Låta logiken segra.

Köttfärspaj för många med vitlökssås

Idag gör jag en köttfärspaj i braspanna som räcker till många. Pajer behöver inte göras i pajform. Det går utmärkt att utesluta pajdegen också om man inte vill/kan äta mjöl.


Pajdeg:
6 dl vetemjöl
200 gram smör
250 gram kessella

Fyllning:
800 gram köttfärs
1 purjolök
3 vitlöksklyftor

1 tsk salt
1 krm svartpeppar
1 krm cayennepeppar
1 dl Sweet chili sås
2 msk soya

Äggstanning:
5 ägg
5 dl mjölk
1/2 tsk salt
1 krm svartpeppar

5-6 dl riven ost

Vitlökssås:
6 dl gräddfil
4 vitlöksklyftor
1/2 -1 tsk salt
1 krm svartpeppar



Rör ihop såsen och låt den dra i kylskåpet.

Blanda ihop ingredienserna till pajdegen.

Låt degen vila en stund i kylen. 

Tryck ut den i en långpanna. 

Nagga botten med en gaffel. 

Förgrädda i 200 grader i mitten av ugnen, 10-15 minuter.

Strimla purjolöken.

Stek köttfärs, lök och vitlök.

Krydda och häll i sweet chilisåsen och soyan. 

Vispa ihop äggstanningen. 

Riv osten.
Blanda i osten i äggstanningen.

Häll först köttfärsröran över pajskalet och sedan äggstanningen.

Grädda pajen i mitten i ugnen i 200 grader tills stanningen stelnat och pajen fått färg. Ca 20 minuter.

Servera med sallad.

Potatis- och purolöksoppa

Idag tillbringar jag dagen i sängen. Energin jag hade försvann under gårdags kvällen. Anledningen är nog att jag inte har tagit den ena av mina mediciner.

Min doktor ringde häromdagen och meddelade att det inte syntes några tumörer på röntgen.

Phu, det var skönt.

Men han var fortfarande orolig över att jag hela tiden får blodbrist och att det läcker ut blod i tarmen. Hans misstanke är att min ena medicin är orsaken. Man ska inte äta Relifex under en lång period och jag har tagit den två gånger dagligen i över 5 år.

Hm, dessa mediciner. Man kan inte fungera utan dem och man kan inte leva med dem.


Doktorn misstänker att det är tabletterna som orsakar blödningar i magsäckens och tarmarnas slemhinna.

Okej, vad ska vi göra då?

Ny medicin bland annat en tablett som ska skydda magen skrev han ut eftersom han anser att jag behöver äta Relifex för att orka.

Men jag bestämde mig för att gå steget längre. Jag slutade omedelbart att ta medicinen. Inte vill jag äta en medicin som ger mig mer problem. Nu är nackdelen att jag inte har någon smärtlindring alls. Tramadolen vägrar jag äta. Är så rädd för att bli beroende och Spasmofen tar jag bara till i nödfall.
Jag ska fixa detta. Jag ska orka detta. Jag ska, jag ska, jag ska.

Så ha överseende. Jag orkar inte så mycket. Serverar familjen i dag en superlätt soppa och fuskar i brödbaket med en Ciabatta mix.
Ska ju orka jobba ikväll också.

10-12 potatis
1 stor purjolök
8-10 dl vatten
2 grönsaksbuljongtärningar
1 - 1 1/2 msk timjan
1 1/2 tsk salt
1 krm svartpeppar
2 dl mjölk

Skala och skiva potatis.
Skär purjolöken i tjocka strimlor (1 cm ca).
Fräs löken och tillsätt potatisen.
Häll i vatten och tillsätt buljongtärningarna och kryddorna.
Koka upp och sjud i 10 minuter.
Red soppan och runda av med mjölken.
Låt koka till potatisen är mjuk.
Smaka av om det behövs mer kryddor. Potatis behöver ganska mycket salt.

Brödet:
1 Ciabattamix
1/2 paket jäst
6 1/2 dl vatten
flingsalt eller grovt salt

Lös upp jästen i ljummet vatten.
Häll i hela paketen av Ciabattamix.
Knåda ordentligt.
Jäs degen i 30 minuter i en bunke som du smörjt med 1 msk olivolja. Under bakduk.
Häll upp degen i en form med bakplåstspapper.
Strö över flingsalt.
Jäs i 30 minuter till.
Skåra brödet i brytbitar.
Grädda i ugn 220 grader i 15-20 minuter.

Blåbärssmoothie

Idag serverade jag förutom Amerikanska pannkakor också en blåbärssmoothie till frukost. En riktig boost på morgonen.

Max har slutat äta pannkakorna till frukost. Han dricker hellre en smoothie och köper frukost i skolan. Är stressigt för honom om morgonen. Blir så när man inte vaknar i tid. Bra att skolan förstått hur ungdomar har detoch säljer frukost.

2 dl frusna blåbär
1 msk vit sirap
1 tsk vanilinsocker
4-6 dl mjölk
eventuellt några isbitar om du behöver mer "kyla".

Köttfärsbiffar med grönpepparsås

Stackars Maja fick utstå en prövning igår. Eftersom jag strejkade lagade jag ingen mat till familjen. Gubben åkte då och köpte Mamma Scans köttbullar.

Maja var förtvivlad. Ringde mig på jobbet och grät.

-Pappa vill döda oss.

Lugnt försökte jag förklara för henne att köpta köttbullar inte är farligt och att det Mamma Scans köttbullar var de enda köttbullar som Max åt under en period.

Hade det varit farligt att äta så hade det inte fått säljas. Sedan kan vi diskutera avigt och rätt om köpeköttbullar är lika bra som hemma lagade.

- Jag får väl äta då och dö. Avslutade hon samtalet med.

Under hela måltiden hade hon ältat detta för gubben. Stackaren! Han ville ju bara ge dem mat.

Inte nog med att han stekte Mamma Scans köttbullar. Han sa att han skulle koka spagetti men det som ligger i grytan var makaroner.

Ve och fasa.

Idag lagar jag mat igen. Familjen har fått en prövningstid. Jag vet bara att detta kommer att glömmas bort och vi är snart tillbaka i samma banor. Men jag ska bli hårdare. Jag ska inte acceptera att vara familjens Allt-i-allo. Jag orkar inte längre. Nu är det dags att tänka mer på mig själv.

Biffar:
800 gram blandfärs
2 ägg
2 vitlöksklyftor
1 1/2 msk koncentrerad kalvfond
1 1/2 tsk timjan
1 dl vätska (grädde, mjölk, rödvin eller vatten)
1 tsk salt
2 krm svartpeppar

Sås:
1 liten gul lök
2 msk gönpeppar i lag
4 dl mjölk
2 dl grädde
1 msk koncentrerad kalvfond
1 msk kinesisk soja

Biffar:
Blanda köttfärsen med äggen.
Hacka eller pressa i vitlöken.
Blanda ner fond, vätska, kryddor.
Forma till biffar och stek.


Sås:

Finhacka och fräs lök tillsammans med grönpeppar.
Tillsätt mjölk, grädde, fond och soja.
Koka upp och red såsen.
Låt sjuda i 5 minuter.
Sila gärna såsen.

Servera med kokt potatis och kokt broccoli och råa morötter.

Smartpen

Var idag hos Maja i skolan. Stolt berättade hon då att hon fått låna en penna.

Okej? tänkte jag. Vad är det för speciellt med det? 

Hade helt glömt bort att vi hade diskuterat med mentorn för några veckor sedan om ett av Majas problem.

När det är genomgångar i skolan så vill Maja anteckna. Men hon hinner inte med eftersom hon inte litar på sitt eget minne och måste skriva ner exakt allt som läraren säger. Efter någon mening så är hon helt slut och tappar tråden. Fastnar då i ett tvång och resten av lektionen hör hon inte mycket av vad läraren säger.

Mentorn hade då lyckats ordna ett hjälpmedel. Vet inte om Majas är just en Smartpen eller något annat märke men principen är den samma.

Bild från Svensk TalTeknologi AB

Samtidigt som du gör anteckningar så spelar pennan in det som sägs under lektionen. Sedan kan du spela upp lektionen igen eller helt enkelt hålla pennan på ett ord i din anteckning så läser pennan upp vad som sas.

Otroligt smart.

Blir så glad.

Tänk att en så enkel sak kan underlätta så mycket. Ska se hur det fungerar för Maja och överväger att köpa en eller två sådana pennor. Dyra men kan det hjälpa dem i skolarbetet så gör jag det. Finns kanske någon fond jag kan söka pengar ur. De har ju faktiskt diagnoser som visar att de har behov. Och kan inte skolan hjälpa dem så måste jag göra det.

http://www.svensktalteknologi.se/

Elak mamma

Nu är jag världens elakaste mamma. Igen. Tycker inte att det är rätt att Magda ska utsättas för detta "straffet" men det måste bli en förändring. Jag varken kan eller orkar vara hennes ständiga skugga. Den som tolkar världen för henne och förklarar hur situationer ska handskas.

Jag hade bara önskat att det fanns fler personer runt henne som kunde se och hjälpa. Istället för att dömma henne som en elak unge.

De ser inte den rädda och osäkra Magda. De ser den tuffa masken och den hårda munnen. De tror att det är Magda.

De ser inte den Magda som springer och gömmer sig om det knackar på ytterdörren.

De ser inte den Magda som inte vågar svara när telefonen ringer.

De ser inte den Magda som inte vågar sova i sin säng utan ligger på bäddmadrass på golvet.

De ser inte den Magda som måste ha lamporna tända i rummen bredvid för att våga sova.

De ser inte den Magda som inte själv vågar gå på toaletten om inte lampan är tänd.

Och detta är situationer i hemmet. På den plats där hon är trygg. Tänk då på hur hon har det på platser eller situationer utanför hemmet.

Den enda aktivitet utanför hemmet som Magda gör är att en till två gånger i veckan gå till fritidsgården.

Hon träffar sällan kompisar eftersom hon oftast inte vågar lämna huset. Ibland på en bra dag kan hon cykla till Wilma men bara om Wilma möter henne. Måste säga att det inte är så långt att cykla bara 300-400 meter.

Magda vägrar gå på annan aktivitet som dans, ridning eller fotboll eftersom det är situationer som hon tycker är jobbig. Att inte känna människor, att inte veta var man ska vara eller hur man ska bete sig är för skrämmande.

Därför har fritidsgården varit ett andningshål för oss och en positiv händelse för henne.

Fram till nu.

Det har inträffat ett par incidenter när Magda har varit på fritidsgården. Till Magdas försvar ska jag säga att ungarna vet exakt var de ska trycka och trycker ordentligt. Men jag vågar inte tillåta att de gör så här mot Magda för en vacker dag kommer hon att explodera. Det de sett henne göra är ingenting mot det utbrott som ligger och väntar.

Därför beslutade jag att Magda inte längre får gå till fritidsgården. Det är ett fruktansvärt straff för henne men något måste göra innan det blir riktigt allvarligt.

Att bli anklagade för saker man inte gjort är fruktansvärt.

- Hon säger att jag slog henne men jag tog bara henne i armen för hon gick i väg när jag pratade med henne.

Har du svårt att avläsa andra människors känslor är det svårt att förstå varför de reagerar som de gör.

Jag hoppas bara att Magda en dag förstår varför jag har gjort som jag har gjort. Jag straffar henne genom att låsa henne ännu mer fast i hemmet. Jag straffar henne genom att visa henne att världen utanför hemmet är något man ska undvika. Jag straffar henne och det gör mig ont.

Strejk

Det kan verka som om jag orkar mycket men oftast går jag på ren vilja. Vet egentligen inte vad det är jag ska bevisa eller för vem. Kanske är det enkelt och förklaras med kärlek. Kanske beror det på att jag är storasyster. Kanske beror det på att jag innerst inne har ett dåligt ego och tycker det är okej att andra kör med mig. Ärligt talat så skiter jag just nu i vad som är orsaken till att jag kämpar. Idag har jag ingen lust alls att kämpa.

Jag stressade igår för att hinna med allt. Tvätta, städa, planera middag, lämna och hämta i skola, möte på socialen, snabb handla. Hinna köra några kilometer hemåt innan jag får vända och följa med gubben till apoteket. Snabbt hem och laga mat. Pastan hinner inte klart. Lämnar över det till gubben. Våndas lite över att jag själv inte hinner äta men bestämmer mig för att ta det sen. Skyndar iväg för att leverera pepparkakor åt Magda och sedan möte med Attentions styrelse.
När jag kommer hem är klockan 21.30. Disken står kvar. Jag äter snabbt och plockar in i diskmaskinen. Allt får inte plats och Gubben säger att han diskar för Maja behöver mig. Läxa trodde jag men det visar sig att det var sista dagen för att beställa jultidningarna. Hon har inte varit aktiv men de tre som beställt måste få sina varor.
Sätter mig för att hjälpa henne med att göra dessa jobbiga premieval. När vi är klara visar klockan 23.50. Jag lägger mig och somnar direkt.

När jag sedan vaknar 05.45 och kommer ner i köket för att börja steka pannkakor står disken fortfarande kvar.

Då exploderar jag.

I ett sms frågar jag gubben varför hans fritid är mer värderad än min. Jag jobbar visserligen bara 66% och han 100% men allt annat vad gäller barn och hem faller på mig. Jag tar alla besök hos tandläkare, doktor, bup, skola och socialen. Majas mentor sedan 1 1/2 år har varken pratat eller sett gubben.
Jag har inte tagit anställning som hans hushållerska eller assistent. Mig veterligen så sålde min far mig inte som träl.

Ilskan bubblade i mig.

Jag lagade frukost, diskade efter mig, lämnade ungar vid skola och buss men sedan har jag gått i strejk.

Gubben ringer och vill be om ursäkt. Men jag vill inte lyssna. För mig är en ursäkt betydelselös om man inte aktivt strävar efter att göra en förändring. Och detta är inte första gången.

Gubben har sin adhd men jag lever med ständig värk på grund av min reumatism och myalgi. Adhd har inte limmat fast hans röv i fåtöljen. Adhd har inte gjort honom blind eller döv.

Idag gör jag inget i hemmet, inget för barnen och inget för gubben. Idag är jag rent ego. Bara tänka på mig själv fram tills det är dags att köra till jobbet.

Det sägs ju att man inte saknar kossan förrän båset är tomt. Denna kossan är visserligen kvar men hon STREJKAR

Pastasås med ädelost och kronärtskocka

Idag var det bråttom med matlagningen. Först möte på socialen och sedan träff med Attentions styrelse. Så jag återvänder en supergod och supersnabb pastasås.

600-800 gram kassler
5 dl grädde
1 burk kronärtkockshjärtan
200 gram ädelost
1 purjolök

Strimla kassler och purjolök.
Stek snabbt och tillsätt grädden.
Koka upp under omrörning.
Dela kronärtkockshjärtan på mitten.
Vänd ner bland kassler/purjolök.
Smula ner ädelosten och låt osten smälta.

Servera med pasta och sallad.

Snabba puckar

Från det att jag i lugn och ro står och steker pannkakor till det kaos som plötsligt inträffar är det bara sekunder.

Magdas fula ord som varje morgon flyger likt pilar in i mitt hjärta får Max att se rött.
Han är fysisk och om han slog henne eller om han bara tog tag i henne hårt får vi aldrig veta. Båda personer upplevde händelsen på sitt sätt. Resultatet blev en arg Magda som svarade mina försök att få henne till skolan med ett berömt finger.

Max åker till skolan. Jag ringer Magdas assistent och förvarnar om sen ankomst. Jag vet att det är lönlöst försöka resonera med Magda.

Det tog 30 minuter för henne att lugna ner sig så pass mycket att hon kunde ta medicinen.

Nu har jag precis lämnat henne i skolan och jag hoppas att morgonens kaos inte påverkar resten av dagen.

Det är aldrig lugnt i mitt hem.

Måndag igen

Nu är det måndag igen och jag står vid spisen och steker Amerikanska pannkakor. Igen. För mig börjar det bli lite enformigt. Jag vill sätta lite piff på pannkakorna. Smaksätta med något annat. Kanske lite frukt eller bär. Men icke. Ungarna vill ha sina pannkakor på samma gamla vanliga sätt.
Förändringar är inte något som gör hem hos mina älsklingar. Överhuvudtaget är förändringar jobbigt om man har adhd.

Då kanske du säger: - Jag har också problem med förändringar. Då kanske jag också har adhd.

Men en person med adhd reagerar på sina problem på ett helt annat plan än med vanlig oro. Det blir verkligen tilt i hjärnan. Deras reaktion är på en helt annan nivå än "normalt".

Förändring av Amerikanska pannkakor är inte en så viktig sak att jag behöver starta krig. Jag försätter att steka Amerikanska pannkakor och gör ungarna nöjda och mätta.

Enkel favorit i repris

Idag blir det favorit i repris.

Som varje söndag försvinner tiden innan jobbet blixtsnabbt. Hinner inte så mycket. Speciellt varannan söndag då jag börjar klockan 15.30. Måste köra hemifrån 14.45 senast för att hinna. Idag verkade det som om klockan hoppade en timme utan att jag märkte det. Kanske berodde på den lilla stunden jag la mig på soffan och vilade.

Så jag rör snabbt ihop en ugnspannkaka med bacon till familjen. Tyvärr hinner den inte bli klar innan jag måste köra till jobbet så jag får hitta på något annat ikväll. Blir nog nyponsoppa eftersom det står en förpackning i kylskåpet. Finns det inte tid så finns det inte.

6 ägg
4 dl vetemjöl
12 dl mjölk
1/2 tsk salt
4 paket bacon

Vispa samman ägg och lite av mjölken.
Tillsätt mjölet och vispa till en jämn smet.
Blanda i resten av mjölken och salt.
Låt smeten stå och dra under tiden som baconen steks.
Strimla bacon och stek  i ugnsformen i ugnen.
Rör om i smeten och häll över baconen.

Grädda pannkakan 225 grader i 30-40 minuter.
Stick i för att kolla så att den stelnat.
Låt svalna något.

Servera med lingonsylt och vitkål/pizzasallad.

Pizza/vitkålssallad
1 litet vitkålshuvud
4 msk olivolja
2 pressade vitlöksklyftor
1 1/2 msk vitvinsvinäger
2 tsk oregano
1/2- 1 tsk salt
2 - 3 krm svartpeppar

Skär vitkål i tunna strimlor.
Blanda samman dressingen.
Häll över vitkålen.
Låt salladen gärna dra en stund i kylskåp.

Lammkotletter

Gubben lagade mat idag. Lammkotletter, stekt klyftpotatis, stekta äppelklyftor och en god sås. Till det gjorde jag en sallad med cocktailtomater, schalottenlök, olivolja, salt och färsk timjan.

Mums!

10 lammkotletter
salt
vitpeppar
vitlökspulver
rosmarin
Lammkotletter steks ca 2- 3 minuter per sida.

Sås:
ca 1 dl rödvin
2 msk kalvfond
3 dl grädde
1 kruka färsk timjan
1/2 tsk salt
2 krm vitpeppar
5 schalottenlök
smör

Koka ner i ca 10 minuter.
Sila och red.

Klyfta potatis.
Koka tills mjuknat lite.
Stek i smör på panna med pommes frites krydda, rosmarin

Fredag med julklappsjakt, potatisgratäng och paketpimpning

Igår gav jag mig ut på julklappsjakt åt gubben. Listan var klar så det skulle nog gå enkelt tänkte jag. Eftersom jag inte firar jul så gör jag detta av ren snällhet men igår övervägde jag om det inte enbart var av dumhet.

Det var inte bara jag som var på julklappsjakt. Affärerna var överfulla. Jag fick fundera ett tag men kom fram till att det absolut var fredag, helgen innan lön. Men så kom jag på att pensionen och barnbidraget hade kommit. Kanske en förklaring till varför det var så otroligt mycket folk i rörelse.

Snabblunch mellan affärer

Jag fick inte tag i allt jag hade på listan så gubben får antingen ge sig ut själv eller så får han ner på knä och be mig igen.

* Barnbarnen (klar)
* Barnen (delvis)
*Svärdotter (delvis)
* Barnens yngsta kusiner (klar)
* Föräldrar (klar)
* Svärföräldrar (klar)

Maja har några julklappar kvar men det fixar hon själv. Magda ger inte till så många. Presenten till assistenten är från Magda och Maja och är redan klar. Mariana var först Majas assistent och sedan fick Magda överta henne.

När jag kom in på Mairo i Bromölla var det helt dött. Lyckades till slut hitta ytterligare en kund. Kanske bara en tillfällighet men det är synd om inte fler hittar dit.

Folk kanske tror att det är en väldigt dyr affär men de har både och. Perfekt för presenter till alla åldrar. Du hittar alltid något där. I alla fall om du ska köpa något till mig.

Jag hittade en väska som jag tittat på tidigare men ansett att den då varit för dyr. Nu hade de sänkt priset rejält och för 50 kronor blev den min.

Perfekt storlek när man ska ha lite med sig. Och en innerficka för de mindre sakerna som annars försvinner i djupet.

Tror den nog är tänkt som skötväska. Men det struntar jag i. Både Maja och Magda gillade den. Risken är att den försvinner en dag när det står idrott på schemat.

På Mairo hittade jag också dessa helt otroliga resväskorna på hjul till barn. Min första tanke var att de bara skrek ut: 


- MAJA


Det är hennes stil. Jag tyckte hon kunde satsa på en sådan som skolväska. Nu på högstadiet har hon massa saker som bärs fram och tillbaka. Hon sliter skolväskor som bara den. Är också orolig för hennes rygg. Hon är ju bara skinn och ben. Inte mycket som håller upp den kroppen inte.

Priset är jag inte helt säker på men jag tyckte i affären inte att det var hutlöst så det var säkert rimligt.

Får se om hon håller med mig.


När jag sedan kom hem var alla hungriga och mamma som hade varit på rymmen. Gubben slank inom affären och det enda han hittade i köttväg var korv. Ja, ja, äter man korv så sällan som jag så kan väl inte två på samma dag skada.

Potatisgratängen slängde vi snabbt ihop av.

1 1/2 kilo potatis
1 purjolök
4 vitlöksklyftor
1 1/2 tsk salt
2 krm svartpeppar
6 dl grädde
1 dl västerbottenost
1 dl annan riven ost från frysen

Några skrämda cocktailtomater hittade gubben i grönsakslådan

Efter maten bänkade gubben sig framför tv:n och jag började med att slå in alla presenter.

Paket kan man med enkla medel förändra. Använde ett helt vanligt rött sidenband som jag knöt rosett av. Med hjälp av dubbelhäftande tejp fäste jag rosetten på paketen. Jag var helt enkelt för lat för att ta fram limpistolen. Men om det inte håller får jag väl limma fast rosetten ordentligt.

Efteråt var jag helt slut och satte mig i soffan med ett glas rödvin. Eller två blev det nog. Inte ofta jag orkar sitta stilla så länge men igår satt jag faktiskt ett helt program av "Criminal Minds". Kroppen var helt slut. Sov som en stock hela natten och gubben sa att jag till och med hade snarkat. Han hade förundrats över hur jag hade kunnat somna så snabbt.

Dyslexi och adhd - toppen kombination

Igår sa jag till gubben att han fick lyssna på Svensktoppen i datorn så han visste vad det var för låtar som han skulle rösta på.

- Vaddå rösta på?
- Du har ju blivit utvald att vara med i juryn till Svensktoppen.
- Har jag?
- Du fick ju brev igår. Du läste ju det.
- Aha, jag trodde det var reklam.

Väldigt skrämmande.
Alla vet ju hur ofta det kommer post som är viktig. Post som kräver att man ska först och främst öppna kuverten. Men sedan krävs det att man förstår det man läser.

Till SIFO och SR:s försvar måste jag säga att detta brevet var enkelt, tydligt och inte det minsta komplicerat.

Kommer det däremot ett brev från myndighet, försäkringsbolag eller, det värsta stället, Försäkringskassan då är det kört.

Jag ser hur gubben öppnar posten, axlarna ramlar ner och jag hör en otroligt lång och djup suck.

BOKSTÄVER, BOKSTÄVER, BOKSTÄVER, BOKSTÄVER, BOKSTÄVER, BOKSTÄVER

I perioder öppnar han inte ens posten. Han vill att jag ska göra det men jag har fått lära mig att inte öppna post som inte är adresserat till mig. Därför låter jag honom öppna men sedan går ansvaret över till mig. Så jag är förutom hustru till min man även hans tolk. För även om han lyckas läsa alla de där bokstäverna som står på pappret så kan han inte alltid sätta ihop orden och förstå innebörden.

Problemen uppstår de gånger jag inte är med när posten öppnas eller om breven helt enkelt "försvinner" bland reklam eller liknande.

I dagens "papperslösa" samhälle tycker man att det skulle vara enklare för personer med dyslexi men man kommer nog aldrig ifrån dessa situationer.

Detta är ytterligare ett tillfälle där gubben säger:

- Vad skulle jag gjort utan dig?

Glögg

Idag har vi korkat upp vinterns första glöggflaska. Max blir sur när han ser att det är vinglögg. Han är tokig i glögg men eftersom han bara är 16 år så får han inte dricka den vi har idag.

Gubben dricker sin kall men jag vill gärna ha min varm.

Tycker att Dufvenkrooks Vinglögg var väldigt god. Finns att köpa på Systembolaget för 59 kronor för 750 ml. Mycket prisvärd enligt mig.

http://www.dufvenkrooks.se/splash.php

Pastasås med lövbiff och champinjoner

Supersnabb pastasås som blir färdig samtidigt som pastan kokar.
Behövs ibland när tiden inte räcker till. Tyvärr får jag steka svampen och servera den bredvid. Max vägrar äta mat med svamp i. Ytterligare en sak att sätta upp på No,no-listan.

ca 500 gram lövbiff
300 gram champinjoner
1 gul lök
2 vitlöksklyftor
4 dl grädde
2 dl mjölk
2 msk kalvfond
2 msk mjöl
1 tsk salt
2 krm svartpeppar

Strimla lövbiffen.
Hacka löken.
Koka upp grädde och mjölk med mjöl.
Pressa i vitlök och rör i kalvfond.
Stek lövbiff och lök.
Krydda med salt och svartpeppar.
Rör ner lövbiff/lök i grädden.
Koka upp.
Smaka av med eventuellt mer salt.

Servera med kokt pasta och sallad.

Det kom ett brev . . .

Igår kom det ett brev med posten adresserat till gubben. Brev från Sveriges Radio fick mig att fundera.

Tv-licensen kommer ju i mitt namn var en korkad tanke som slog mig.

Gissa om jag var nyfiken.

Det visade sig att gubben är utvald att sitta i juryn till Svensktoppen. Han som bara lyssnar på radio i bilen. Klart åsikter om musik har han. Och nu får han lov att uttrycka sina åsikter i fyra veckor.
Blir till att lyssna in sig på låtarna. Tur att det finns webbradio.

Laxbiffar med pepparrotssås och dill/citrondoftande blomkål

Idag blev det liv i luckan när jag sa att det skulle serveras fisk.

- Det är ju fisk i skolan också. Varför gör du så? sa Maja.

Så jag steker några korvar åt mina fiskhatare. Hoppas de vågar smaka laxbiffarna.

Jag har valt att smaksätta med senap men du kan istället använda det du gillar. Citron och dill är ett alternativ. Det blir en häftig konsistens på laxbiffarna. Inte alls vanlig "fisk" lamell konsistens.

Jag som inte är världens största fiskälskare gillar detta receptet. Enkelt att slänga ihop allt i mixern. Men gubbens reaktion var att jag hade misshandlat fisken. - Men det var gott, sa han.

Vill du ha biffarna lite snyggare så klicka ut smeten i en rund kakform när du steker biffarna. Eller ta ut snygga former ur en stekt laxbiff.
Tips till småbarnsföräldrar: Många barn, speciellt små, äter med ögonen. Varför inte använda roliga former? Vem kan motstå en stjärna, gubbe eller bil på tallriken?

Laxbiffar:
800 gram laxfilé
2 ägg
3 msk vispgrädde
2 tsk dijon senap
1 tsk salt
1 krm vitpeppar

Blomkål:
1 litet blomkålshuvud
1 bubbla dill
saften av 1/2 citron

Pepparrotssås:

2 dl turkisk yoghurt
4 tsk riven pepparrot

Mixa laxen med ägg, grädde, senap, salt och peppar.
Klicka färsen direkt i stekpannan.
Stek i 2-3 minuter per sida.

Dela blomkålen i mindre buketter.
Koka knappt mjuka och låt rinna av.
Hacka dillen fint.
Blanda blomkålen med dill och citronsaft.

Rör samman yoghurt och pepparrot.
Låt stå och dra en stund i kylskåp.

Servera med potatismos.

Smärt "fri"

Igår vaknade jag och kände direkt att njurarna inte värkte. Gallan kände jag mola lite men inget alltför jobbigt. Tog det ändå försiktigt med mat och dryck.

Idag känns det ännu bättre. Så otroligt skönt.

Det tog lite tid att komma tillbaka. Hade inte trott att min kropp skulle reagera så. Men som sköterskan sa så måste jag acceptera att min kropp inte är så stark som jag försöker inbilla mig.

Det är jobbig tanke. Jag vill inte vara sjuk, jag vill inte känna mig svag och orkeslös. Om jag vägrar lyssna på min kropp så orkar jag kanske lite till.

Men innerst inne vet jag att jag bara lurar mig själv. Min förnekelse gör det bara värre.

Måste nog acceptera att jag inte är frisk.

Vinter?

I natt när jag körde hem från jobbet var det -3 grader. Plötsligt mötte jag plogbilen som var ute och saltade. Inte så mycket temperaturen utan mer mötet med plogbilen var för mig ett bevis på att vintern är här. Förra året hade jag en otäck dejt med plogbilen och det vill jag inte uppleva igen.

Mitt i natten, på väg hem från jobbet, kanade jag av vägen. Visst hinner paniken komma men med all den snön som var runt vägen landade jag lugnt. Problemen började när jag såg lampor blinka.

Min första tanke var: "Jippi, plogbilen. Där har jag hjälpen."

Jag stod uppkörd i en snöhög precis vid vägkanten. Åker på båda sidorna av vägen, raksträcka och varningsblinkers och ljuset på.

När plogbilen inte saktade ner på den smala vägen kom paniken.

Min lilla Opel satt fast men plogbilen hade inga som helst problem med att flytta mig längre in i snövallen. Det kändes, i någon sekund, som om jag följde med på skäret och jag skrek.

Efteråt satt jag och lyssnade. Bilens varningsblinkers var det enda som lät.

Förutom att bilen nu satt inkilad i vallen fanns ytterligare en snövall som blockerade min dörr. Sidospegeln var krossad.

Då kom ilskan.

Hur kunde plogbilen inte se mig?

Vilken stor medmänsklighet föraren hade. Hm! Jag förstår att plogbilen inte kan stanna och dra upp alla klantar som glider av vägen men han/hon kunde saktat ner.

Det löste sig till slut när jag fick tag i gubben som kom och drog loss mig. Stora firmabilar är bra ibland.

Så i år vill jag inte ha någon dejt med plogbilen och jag planerar att hålla mig PÅ vägen.

Ni kvinnor snackar om att föda barn ...

Gubben, stackaren, har blivit förkyld. Och då utspelar sig en viss tv-reklam i mitt hem.

Enligt gubben har han ALDRIG varit så här sjuk. Han måste minst vara döende.

Ha, ha, ha!

När jag hastigt nös två gånger i följd sa han allvarligt.

- Akta, så jag inte har smittat dig. En riktig "mans" -förkylning klarar du aldrig.

Ha, ha, ha!

Jag som fött tre barn utan bedövning. Aldrig haft kräksjuka eller influensa. Skulle jag däcka för ett litet förkylningsvirus?

Jag är väl kvinna. *lol*

Vårrullar

Väldigt enkla vårrullar. Tänkte hela tiden när jag lagade dessa på Baby-Ruth. En väninna som tyvärr inte längre finns i min bekantskapskrets. Hennes vårrullar var fantastiskt goda. Mina är bara en blek variant.

Det går att byta ut köttfärsen mot räkor eller varför inte en vego variant med böngroddar och zuccini.

800 gram köttfärs
4 morötter
200 gram vitkål
2 tsk tamarisoja (kan uteslutas)
2 msk soya
1 tsk salt
600 gram degblad

Riv morötter och vitkål fint.
Stek köttfärsen och rör i grönsakerna.
Smaksätt med tamarisoja, soya och salt.
Låt köttfärsröran svalna.

När du använder dig av degblad eller vårrullepapper så var noga med att du har en fuktig handduk HELA tiden runt de ark du inte använder. Degen blir snabbt torr och blir då verkligen till stelt papper.

Jag har inte använt denna sortens degblad tidigare och blev besviken till en början. Det visade sig när jag öppnade förpackningen att alla degarken hade hål i vikkanten. Men det gjorde inte så mycket visade det sig eftersom bladen var så stora så jag delade dem på mitten.

Det lät nästan som jag lagar vårrullar ofta men jag har gjort det vid tre tillfällen tidigare. Tillsammans med Baby-Ruth. Då använde vi ark köpta från en asiatisk matvaruaffär. Denna förpackningen köpte jag hos slaktaren.

Stod på Maxi och tittade på de vårrullearken som fanns till försäljning men jag tyckte de var alldeles för dyra. Dessa fungerade bra till slut.

Jag använde dubbelt ark till varje vårrulle. Degen var för tunn.

Placera köttfärsröran på arket och vik ihop till en vårrulle.
Det är lite grejande till att börja med men man får snabbt in snitsen.
Lägg de färdiga vårrullarna under fuktig handduk.

Fritera eller stek i stekpanna med rikligt med olja.
Använde en neutral olja typ matolja.
Var noga med att inte bränna rullarna. Du behöver ha så pass mycket olja att du täcker botten och lite till. Annars bränns de lätt.
Ha ganska hög värme och när oljan börjar ryka för mycket så sänk.
Ha ALLTID ett lock till hands om det skulle börja brinna i oljan. Häll ALDRIG vatten i en brinnande stekpanna.

Usch, det låter som om det är livsfarligt men jag är oerhört rädd för varm olja. I vanliga fall hade jag friterat men jag har ingen frityrolja.
Sedan tycker jag det känns som om vårrullarna blir fetare om man friterar dem.

Låt vårrullarna rinna av på hushållspapper.

Servera med strimlad vitkål och rivna morötter samt lite soya att doppa i.

Gardiner

Min underbara trotjänare

Max försvann ut på byn. Maja har åkt buss till dansen. Gubben och Magda sitter framför tv:n.
Själv sitter jag i köket och syr gardiner till Viggo.
Mitt älskade "barnbarn" har ett väldigt smalt fönster i sitt rum så det blir två smala längder. Har inte riktigt bestämt mig för om det ska vara hällor eller enkel kanal. Får fundera lite till.
Tyget har Linda köpt på IKEA. Tror att Viggo faktiskt har sängkläder i samma mönster.

Det blir lite tyg över så jag ska fundera på vad jag ska göra med det. Kuddar är kanske inte det man först tänker på till en 3-årings rum. Något ska jag nog hitta på. Annars får jag spara det för framtida bruk.

Behöver ta mina micropauser för att orka men nu återvänder jag till symaskinen.

Pastagratäng med köttfärs

Maja berättade igår att hon hade "glömt" att vi skulle på utvecklingssamtal idag. Visserligen inte förrän klockan 15 men jag behöver ta saker i min takt. Fixar inte att först åka till affären och sedan på utvecklingssamtal. Stress är inte mitt mellannamn just nu.

Därför blir det en enkel pastagratäng. Jag tog vad som fanns kvar i kylskåpet men man kan stoppa i de grönsaker som man gillar.

Pastagratäng är också ett väldigt bra sätt för att bli av med resterna av köttfärssås och spagetti.

Varför inte ha en låda i frysen där du skrapar ner det som blir över av pasta och köttfärssås. En dag när du vet att det är dåligt med tid så tar du upp lådan och tinar den. Gör en ostsås och blandar ner med de grönsaker du önskar. In i ugnen och gratinera.

Pastagratäng passar också utmärkt att förbereda dagen innan och bara gratinera när du kommer hem från jobbet.

Köttfärssås:

700 gram köttfärs

1 röd lök

500 gram passerade tomater

1 msk ketchup

1 tsk salt

2 krm grovmalen svartpeppar

1/2 tsk socker

1 msk oregano

Ostsås:

4 msk vetemjöl
4 - 6 dl mjölk

2 dl riven ost

1/2 tsk salt

1 krm vitpeppar

1 krm paprikapulver

1 röd paprika

7 dl pasta

2 dl riven ost

Hacka löken och stek tillsammans med köttfärsen.

Tillsätt passerade tomater, ketchup och kryddor.

Koka på svag värme tills det mesta av vätskan kokat in.

Koka ihop ostsåsen.

Koka pastan.

Hacka röd paprika.

Blanda ihop pasta, köttfärsåsen, ostsåsen och paprika.

Häll i en ugnsfast form.

Strö riven ost över.

Gratinera i 200 graders ugn i 15 - 20 minuter.

Servera med sallad.

Måndag - dagen efter söndag

Mitt sovrumsfönster

Jag älskar verkligen färgerna på hösten. De är jag. Orange, grönt och brunt är färger som jag trivs bra av att ha runt mig.

När jag vaknar en så vacker dag som idag känns allt mycket lättare. De dagar när solen inte ens visar sig och kroppen inte riktigt kan acceptera att det faktiskt är dag är jobbiga.

Men jag försöker verkligen att hitta glädjeämnen. Försöker fokusera vid de där små sakerna som ger positiva känslor.

Foto: Maja

Denna helgen har varit väldigt tuff. Själv har jag inte mått bra. Kommer inte igång efter den där tjocktarmsröntgen. Förstår inte att det ska vara så svårt. Men jag får väl vara snäll mot mig själv.

Sedan har familjen varit mer kaotisk än vanligt. Eller speciellt gubben. Han har varit på ett väldigt irriterat humör.

De dagarna när han låser sig fast vid ett tankesätt som mer är likt en 4-åring än en 42-åring är tuffa. Försöker intala mig själv vid att inte föra någon form av diskussion med honom innan hans medicin hunnit verka. Men denna helgen var det som förgjort. Svaret fick jag på söndagen när det kröp fram att hans medicin var slut.

Tidigare har jag kunnat hämta hans medicin utan problem men när apoteket införde fullmakter så blev det jobbigare.
Nu måste gubbe hämta sin medicin själv och det är inte så enkelt.

Du kan tycka att det bara är att åka till apoteket och hämta. Men så enkelt är det inte för honom.

Först måste han komma ihåg att han ska dit. Sedan måste han hitta en tid att avsätta. Bara att gå in i lokalen och vet att han kanske behöver vänta är oroande. Stå i kö är inget som han gillar.

Oftast faller hela proceduren på att han glömmer att medicinen hemma börjar ta slut. Varje gång han öppnar sin låda ser han att det börjar ta slut men att därifrån sedan aktivt hämta ut ny är inte enkelt.

Jag har tagit hem fullmakt från apoteket som han ska fyll i. Sådana saker är också svåra att komma till skott med. Det kan vara så enkelt att bara skriva sin namnteckning eftersom jag redan fyllt i allt. Men inte. Jag måste tvinga honom genom att komma med papper och penna. Hålla det framför honom och tvinga honom "ta sig tid".

Det är svårt att förstå om man inte själv lever i det. Vissa tror att det bara handlar om att skärpa sig men tyvärr är det inte så enkelt.

Vy från sovrummet

Fars dag

Idag är det fars dag och svärmor har bjudit hem alla sina barn. De är förutom min gubbe fyra stycken till. Min äldste svåger bor i Vingåker så han kan tyvärr inte komma. Med respektive och alla barnbarn blir det massor av folk. Men hos mina svärföräldrar finns det det alltid plats.

Svärmor bjuder alla på smörgåstårta.

Eftersom jag inte firar Fars dag stannar jag hemma. Just nu vet jag inte om jag ska laga någon mat åt mig själv. Hittills idag har smoothies fungerat bra. Sitter nu med en kopp kaffe och hoppas att smärtan inte ska komma tillbaka.

När jag sitter här med mitt kaffe tittar jag ut över gräsmattan. Solen har sakta tinat upp nattens frost. Det har i natt varit runt 2,5 minus grader. Nu är det nog ingen återvändo. Vintern kommer. Jag bävar. Kyla är inte min kompis.

Taco

Det blev tacolördag idag.

Testade att göra lite "fusk" sås. Har av min moster Pia fått många påsar med så kallad dipsås. Tog en med tacosmak och blandade med 3 dl gräddfil. Var helt okej men Max och Magda saknade min vitlökssås.

Jag åt faktiskt en taco jag också. Mest för att gubben skällde på mig. Annars hade jag nog låtit bli.

Det gör fruktansvärt ont men jag måste äta. Måste komma tillbaka till hur jag var innan. Orkar inte hålla på så här. Har jag fortfarande ont på måndag kontaktar jag min läkare.

Paket pimpning

Ungarnas kusin Amanda fyller snart 3 år och idag passade jag på att slå in hennes present.

Visst är paketen fin men lite kan jag nog pimpa den. I lådan finns limpistol, tygblommor och någon pärla.

Tänk vad man kan förändra med lite "skräp".

Lördagsbrunch

Idag blev det ordentlig brunch. Andreas dök upp med Leo så de satt också ner och fick lite i magen. Älskade "barnbarnet" Viggo har sovit över hos oss så det blev lite trångt. Men finns det hjärterum...


På bordet fanns stekt bacon, hård- och löskokta ägg, frallor, skinka, rökt korv, salami, ost, gurka, paprika, oboy, juice och kaffe.



Själv höll jag mig till smoothies.

1 dl frusna blåbär
2 dl frusna jordgubbar
1 banan
1 msk vit sirap
1 tsk vanilinsocker
5 dl mjölk

Mango- och jordgubbs smoothie

Det är bara att återgå till "snäll" kost. Jag var för elak vid min kropp när jag började äta så direkt efter dieten.

Mina smärtor i gallan fortsatte idag och tillslut kände jag att jag var tvungen att prata med någon. Ringde därför Sjukvårdsupplysningen 1177.

Den trevliga sjuksköterskan som jag fick prata med förklarade väldigt allvarligt för mig att jag precis hade gjort en undersökning som var otroligt påfrestande för kroppen. Många som i övrigt är friska reagerar med någon form av problem efter en tjocktarmsröntgen.
Dels har man under flera dagar genomgått en diet. Sedan en dag med konstant laxering. Efter det en undersökning med dels tarmavslappnande medel och sedan kontrast. Klart att kroppen har haft det jobbigt. Om man då som jag har flera olika fysiska problem redan så borde jag vara snällare vid min kropp.

Oj då! Jag som körde på med rallyfart.

Nu backar jag och just nu sitter jag och dricker en mango- och jordgubbssmoothie. Har inte vågat äta något tidigare idag på grund av mina smärtor. Bara massor av vatten.

Kanske ska förtydliga att jag inte har några stenar i min galla och i vanliga fall kan äta precis vad som helst. Men ibland reagerar min galla genom att framkalla kramper i gallgångarna. Ingen aning varför. Det kan komma precis när som. Men jag har fått förklarat för mig att det är väldigt vanligt hos personer med bindvävsreumatism. Bindväv finns ju överallt i vår kropp.

2 dl frusen mango
1 dl frusna jordgubbar
5 dl mjölk
2 msk vit sirap
1/2 tsk vanilinsocker

Blanda allt i en mixer och kör ordentligt.
Spä eventuellt med mer mjölk.
Häll upp i glas och servera direkt.

Italiensk sallad med salami och mozzarella

Min galla gillade tyvärr inte den goda soppan. Var lite mycket grädde i. Jag fick ett ordentligt anfall. Tur jag har medicin. Kanske berodde det också på att jag inte ätit ordentligt på några dagar. Gjorde därför en enkel sallad.

1 påse medelhavssallad
1 förpackning körsbärstomater
1 gurka
1 röd spetspaprika
1 förpackning Guldsalami
500 gram mozzarella

Dressing:
4 msk olivolja
1 msk vatten
1 tsk italiensk salladskrydda

Teapots kantarell- och champinjonsoppa

Sitter och äter en otroligt god soppa på Teapot i Kristianstad. Till det ett litet scones och en liten kanna te. Smaken idag är champange cream.

Njuter!