Dagens klokhet

Makaronipudding

5 dl okokta makaroner
480 gram wienerkorv
1 rödlök
1 röd paprika
2-3 dl riven ost
3 ägg
1 dl matlagningsgrädde
3 dl mjölk
1/2 tsk salt
1 krm svartpeppar
2 stora morötter
1/2 burk soltorkade tomater
1/2 rödlök
1/2 påse rucola
1/2 dl solrosfrö

Koka pasta.
Hacka korv, lök och paprika.
Bryn.
Blanda korvröran med de kokta makaronerna och riven ost.
Lägg allt i en smord ugnsfast form.
Blanda ägg, grädde, mjölk, salt och svartpeppar.
Häll blandningen över makaronerna.
Grädda puddingen 20 minuter eller tills äggstanningen stelnat.
Skala och riv morötter.
Strimla lök och tomater.
Blanda ihop allt och ringla lite olja från de inlagda tomaterna över.
Toppa med solrosfrön.

Dagens klokhet

Kryddiga järpar med grynsallad

Familjen fick kryddiga järpar medan jag stekte pulled Oumph.
Färsen jag använde mig av var fläsk men det fungerar med vilken färs du vill.

En grynsallad kan innehålla de grönsaker man har hemma. Färska, konserver eller inlagt.


600 gram fläskfärs
1 ägg
1/2 dl ströbröd
1/2 dl vatten
1/2 tsk spiskummin
1/2 tsk paprikapulver
1 tsk koriander
1/2 rödlök
2 tomater
1/2 påse rucola eller sallad
1 burk majs
1 burk inlagd vitlök


Koka 3 dl bulgur enligt paketen.
Blanda ägg, ströbröd, vatten, spiskummin, paprikapulver, koriander, 1/2 tsk salt och 1 krm svartpeppar.
Hacka lök och tärna tomaterna.
Koka broccoli lätt.
Blanda äggsmeten med färsen.
Tillsätt 1/2 tsk salt och 1/2 tsk svartpeppar.
Forma järpar av färsen.
Stek 5-6 minuter på varje sida.
Blanda gryn, lök, tomat, sallad, broccoli, majs och inlagd vitlök.
Smaka av med salt, svartpeppar och lite av lagen till vitlöken.

Servera med en klick iFraiche.

Dagens klokhet

Dagens klokhet

Klippkort på akuten

Det verkar faktiskt som om vi har klippkort på akuten just för tillfället. Undrar vem som är nästa person i familjen som ska behöva uppsöka akuten.

Natten till idag fick gubben så ont i foten att vi tillslut åkte till akuten. Smärtan gjorde att gubben inte kunde vara still och svetten rann av honom. Rädslan fanns att det var en propp men det var som tur inte det.
Ortopeden misstänkte att det var för högt tryck i ortosen och gubben fick morfin. Nu ikväll undrar jag om det var rätt diagnos. Trots att trycket är släppt börjar samma brännande och ihållande smärta. Men än så länge avvaktar gubben med att ta mer medicin. Vi måste tänka på att hälseneruptur är en ordentlig chock för kroppen. Att foten svullnar och blir missfärgad är inte konstigt.

Inte nog med att jag fick köra gubben till akuten i natt. Idag har också Max fått åka dit. Hans kollega hade borrat honom i handen med ett 8 mm borr. Som tur hade inget allvarligt skadats och det behövde inte ens sy men Max berättade att när han fikade på såret kunde han se både skelett och blodkärl. Suck!

Otroligt glad för att Max bara behövde bli omplåstrad och få stelkrampsspruta. Antibiotika fick han också utskrivet. Det hade kunnat gå väldigt illa. Finns mycket ben, blodkärl, senor och nerver som kunde skadats.

Nu tycker jag att familjens otur ska vända. Nu har det varit skit tillräckligt länge.

Dagens klokhet

En olycka händer så lätt

- Råkar din familj ut för allt?

Ja, det verkar inte bättre. Gubben klagade ynkligt på akuten igår att han är en olycksfågel och jag är benägen att hålla med. Han råkar ut för än det ena och det andra. Igår var det dags igen. 

Gubben skulle hålla i ett fysträningspass för unga fotbollskillar. Eftersom han själv är lite otränad på grund av tidigare skador skulle han inte delta själv så mycket utan mest instruera och pusha. 

5-10 minuter in i träningen känner gubben hur det smäller till i hälen och han inser att något är tokigt. Efter några timmar på akuten konstateras det enkelt att hälsenan är av. 

Ikväll har han ont. Riktigt ont. Så ont att han inte kan sitta still i fåtöljen. Stackars lille gubben. Hur ska han överleva i 9 veckor hemma? Han kommer att klättra på väggarna. Men han har faktiskt insett allvaret och förstått att det är viktigt att han tar det lugnt annars kan det ta mycket längre tid än 9 veckor. Stackare!

Dagens klokhet

Dagens klokhet

Grön minestronesoppa

300 gram Farfalle
300 gram morötter
3 palsternackor
1 rödlök
2 msk tomatpuré
2 tsk dijonsenap
2 msk grönsaksbuljongpulver
1 1/2-2 liter vatten
380 gram linser
salt
svartpeppar

Skala och slanta morötter och palsternacka.
Skär löken i grova tärningar.
Fräs grönsakerna och lägg i tomatpuré och dijonsenap.
Tillsätt buljongpulver och katten.
Koka på medelvärme i 5-10 minuter.
Häll under tiden av linserna.
Tillsätt pasta och linser.
Koka tills pastan är klar.
Smaka av med salt och svartpeppar.

Servera med ett gott bröd.

Dagens klokhet

Dagens klokhet

Fläskrullader med plommonfyllning

700 gram kotletter
1/2 påse katrinplommon
2 dl matlagningsgrädde (iMat)
2 msk svartvinbärsgelé
1 tsk soja
1 tsk dijonsenap
2 msk kalvfond
2 dl vatten
maizena majsredning
salt
svartpeppar

Skiva och banka ut köttet till cirka 1/2 cm tunna skivor.
Salta och peppra.
Dela och lägg plommon på köttet.
Rulla ihop till rullader och fäst med tandpetare eller hushållssnöre.
Bryn rulladerna i en stekpanna.
Tillsätt grädde, gelé, soja, kalvfond och vatten.
Låt rulladerna koka på medelvärme under lock i 10 minuter
Lyft upp rulladerna och red såsen med maizena utrört i lite vatten.
Smaka av med salt när svartpeppar.
Servera tillsammans med kokt potatis, pizzasallad och svartvinbärsgelé.

Det är okej att vara ledsen

Jag och gubben går tillsammans med andra föräldrar/anhöriga till dysreglerade ungdomar en kurs på mellanvården. Den handlar om hur vi bättre ska kunna möta våra ungdomar i deras livssituation. De andras barn går på DBT på mellanvården men vårt lilla monster är fortfarande under utredning. Att vi fick gå utbildningen är en möjlighet att inte bara kunna hjälpa monstret utan även för egen del. Man upptäcker många saker hos sig själv och det gör ont. Igår fick jag torka tårar när vi skulle prata om hur vi under de senaste två veckorna validerat oss själva.

Jag blir väldigt ledsen när jag inte kan hjälpa mitt älskade barn. Jag blir väldigt ledsen när hon inte kan ta emot min hjälp. Det är helt okej att jag blir ledsen för jag vill bara skydda mitt barn. Det är helt okej att jag blir ledsen eftersom jag upplever det som att det är mig hon inte vill ha hjälp av och det är inte så. Det är inte mig hon ratar utan hon har bara inte förmågan att ta emot den hjälp jag vill ge henne.

Jag vet detta och jag kan validera mig själv med att jag är en bra mamma som gör det bästa jag kan. Trots det känner jag att jag inte räcker till.

Min hjärna vet att jag gör allt jag kan och lite mer än det. Mina känslor säger att jag inte gör tillräckligt.

Frågade psykologen varför det är så enkelt för mig att validera andra, att se andra människors känslor och anse att de har rätt till sina känslor men inte mig själv.

Hennes svar var för mig så enkelt att jag inte trodde henne.

Att orsaken är att vi i Sverige har en stark Jante-lag. Att vi från tidig ålder och i hela samhället faktiskt blir lärda att vi inte ska tro att vi är speciella. Att vi lär oss att aldrig tycka att vi själva är duktiga. Att vi svenskar aldrig klappar oss själva på ryggen och tycker att jag har varit duktig.

Visst, jag kan delvis köpa hennes teori men bara delvis.

För mig är det så självklart att se till andra människors behov och känslor.

- Ja, du är så duktig på det att du struntar i dina egna behov eller önskningar, klämde gubben in.

Det är sant. Minns ett tillfälle när min mormor hade gjort några kuddar till mig och mina bröder. Mamma plockar fram alla kuddarna och säger:

- Du får välja först.

Efter en stund säger hon:

- Nu ska du välja vilken DU vill ha. Jag vet hur du är.

När hon sagt det insåg jag att jag stod och tittade på kuddarna och tänkte:

"Den kudden passar hemma hos Abbe för det är de färgerna han har i sitt vardagsrum. Den där kudden gillar Andreas."

Jag hade inte tänkt alls på vilken kudde jag ville ha. Först mina bröder och sedan allra sist mig själv.

Varför?

För att jag är storasyster? För att jag är tvilling? För att jag är kvinna? För att jag är fostrad så och inte anser mig vara värd? Knappast.

Det måste vara något helt annat. Jag tror att det är min personlighet. Jag tror att det är något som är så djupt i mig att jag har otroligt svårt att arbeta bort det.

Oavsett vilket är det otroligt intressant men också fruktansvärt jobbigt att gå denna kursen och bli medveten om sitt beteende och arbeta med sig själv.

Dagens klokhet

Dagens klokhet

Orken tryter

Det blir inte många inlägg längre. Inte för att jag inte har något att skriva om utan för att orken just nu inte finns. Den lilla ork jag har räcker inte till för att också få ner orden här lika ofta som innan.

Vi lever i ett värre kaos än vanligt. Vi har en dotter som mår allt sämre och om vi runt omkring upplever det som jobbigt så måste det vara ännu värre för henne.

Mitt lilla monster är en känslomässig berg- och dalbana. Hon vänder på fem röda sekunder och många gånger hinner jag inte ens reagera. Hon växlar från glädje till ilska så snabbt att Lucky Luke inte skulle hunnit dra.

Jag går ständigt på tå. Hela tiden orolig för att något jag säger eller gör ska tas på fel sätt.  Jag är inte rädd för hennes ilska utan jag är rädd för känslan som kommer i henne efteråt. Denna sorg som äter upp henne och ger henne sådan otrolig ångest.

Hur gör man som mamma när ens dotter inte orkar stiga ur sängen? Hur gör man som mamma när man inte kan motivera? Hur gör man som mamma när man ser hur någon man älskar går sönder och man inte kan laga dom? Hur gör man?

Att sitta på jobbet och varje gång mobilen ringer få ont i magen. Att sitta på jobbet och veta att din dotter just nu sitter på bussen hem eftersom hon mådde så dåligt att hon bara orkade 30 minuter i skolan. Oron för vad som kan hända när hon är själv hemma. Paniken när hon inte svarar i telefon. Sorgen över att inte räcka till.

Hennes ärr är synliga på hennes kropp men mina ärr är det ingen som kan se. Jag bär hennes smärta utan att kunna lindra för henne. Hur länge orkar man?

Nötfärsbiffar med ostgömma

Oumph

Idag var jag hemma före gubben och började med maten. När gubben kom hem tog han över tillagningen av biffarna och jag gjorde tillbehören. Färsen vi fick matkassen från Veckans middag var Angusfärs. Till mig stekte gubben pulled Oumph.


600 gram nötfärs
1 stor rödlök
1 msk grovsalt
2 tsk rödvinsvinäger
1 stor tomat
1/2 påse bladspenat
ost
1/2 tsk salt
1 krm svartpeppar
5 morötter

Skala och klyfta potatis.
Lägg i ugnsfast form.
Krydda med salt Meg svartpeppar.
Ringla över olivolja.
Stek i ugn 225 grader i cirka 25 minuter.
Skala och skär lök i tunna skivor.
Blanda med salt och lägg i ett durkslag.
Låt stå i 15 minuter.
Skölj bort saltet och blanda löken i en skål med tärnad tomat, bladspenat och rödvinsvinäger.
Krydda färsen med salt och svartpeppar.
Tärna osten.
Dela färsen i portionsbitar och forma till stora biffar.
Gör en liten grop i varje och lägg i lite ost.
Täpp igen hålet.
Stek biffarna cirka 3-4 minuter på varje sida.
Skala och riv morötter.


Servera biffarna med klyftpotatis, rödlökssallad och rårivna morötter.

Dagens klokheter

"You can’t stop life from 

throwing stuff at you 

—

but you can choose how 

to respond."

Dagens klokhet

Kolja med citron- och ärtsås

Gubben stekte fisken och jag stekte tofu. Såsen tyckte gubben passade bra till fisken men jag tyckte inte om såsen alls.


700 gram koljafilé
1 citron
2 1/2 dl iMat (matlagningsgrädde)
1 tsk  grönsaksbuljongpulver
1 paket gröna ärtor (250 gram)
2 tsk maizena+vatten
salt
svartpeppar

Skär fisken i portionsbitar.
Stek i smör cirka 4-6 minuter på varje sida.
Krydda med salt och svartpeppar.
Koka upp skal och saft från citron, iMat och grönsaksbuljongpulver.
Koka ihop i cirka 10 minuter.
Smaka av med salt och svartpeppar.
Red av med maizena.
Blanda ner ärtorna i såsen.

Servera med kokt potatis och tomatklyftor.

Dagens klokhet

Dagens klokhet

Fajitas

Idag har vi hjälpt Max och Caroline i huset. En fondvägg i matrummet blev svart med grått mönster.
Köket är vitt med svart kakel, svart spis och ugn. Blev så tjusigt.

Första gången som gubben och Max tapetserade tillsammans och det gick jättebra. Blev väldigt fint. Jag hjälpte till genom att skölja svamp, mäta ut våder och allmänt hantlangande.
Caroline byggde ihop tvbänken och jag skruvade ihop skohyllan.
Sakta men säkert blir det deras hem. Snart är det dags att flytta in. Bara två veckor kvar.

Gubben lagade mat medan jag körde och köpte katt- och hundmat.

Fajitas två olika variationer. Vanlig med picknicbog till familjen och pulled Oumph till mig.

 

660 gram picknicbog
1 rödlök
1 paprika
1 påse fajita kryddmix
1 dl vatten
1 kruka sallad
1 paket tortilla
100 gram iFraiche
1 msk flytande honung
1 påse vegansk riven mozzarella ost
1 burk majs
1 avokado

Strimla köttet.
Skala och skiva lök och paprika.
Bryn kött och tillsätt grönsakerna, kryddmixen och vatten.
Låt vattnet koka in.
Blanda iFraiche med honung i en skål.
Strimla salladen.
Fyll bröden och njut.

Dagens klokhet

Vegansk färssoppa

Passade på att laga köttfärssoppan vegansk. Givetvis kan du använda vanlig köttfärs. Nöt-, lamm- eller blandfärs väljer du själv.
Ska soppan gå riktigt snabbt att koka kan morötterna rivas grovt istället för att delar i bitar. Ibland behöver maten bli färdig snabbt.

500 gram färs (Anamma)
4 morötter
1 gul lök
1 1/2 röd paprika
2 tsk grönsaksbuljongpulver (eller 1 1/2 msk kalvfond)
1 liter vatten
1 burk krossade tomater
1/2 solovitlök
2 msk tomatpuré
1 tsk spiskummin
1 krm cayennepeppar
1 tsk paprika
1 tsk salt
1 krm svartpeppar

Skala och dela morötter i mindre bitar.
Skala och hacka löken.
Skär paprikorna i mindre bitar.
Fräs färsen tills den fått lite färg.
Vänd ner morötter och paprika.
Stek några minuter till.
Tillsätt buljongpulver, vatten, krossade tomater, pressad vitlök, tomatpuré, spiskummin, paprika, cayennepeppar.
Låt soppan puttra 10 minuter.
Smaka av med salt och svartpeppar.

Servera med bröd.

Dagens klokhet

Pastasås med äpple och curry med kassler

Gubben bjöd sina föräldrar och Maja på bio. Magda hade fullt upp med att förbereda sig på kalas för Rasmus mamma. Hon klarade inte av att följa med på bio också. Det blev för mycket på en dag. Filmen de såg var "En man som heter Ove".

Jag förberedde maten tills gubben kom hem. Gjorde den lite annorlunda än receptet. Kasslern fick inte stekas och vara med i såsen utan den serverades bara strimlad bredvid. Dels för att jag skulle kunna äta maten men också eftersom gubben inte gillar stekt kassler.

Salladen blev jättegod och bara doften av äpple, lök och curry var fantastisk.

800 gram kassler
1/2 stor gul lök
1 äpple
250 gram iMat eller matlagningsgrädde
1-2 tsk curry
1/2 tsk salt
1 krm svartpeppar
1/2 påse färdigskuren sallad
2-3 morötter
1/2 burk inlaga oliver med vitlök
2 msk olivolja
1/2 msk balsamicovinäger
1/2 tsk dijonsenap
flingsalt

Skala och hacka löken.
Kärna och tärna äpplet.
Stek lök, äpple och curry i olivolja.
Tillsätt iMat och låt koka upp.
Låt småputtra.
Skala och riv morötterna.
Hacka oliverna.
Blanda ihop olivolja, balsamicovinäger och dijonsenap i botten på en salladsskål.
Vänd ner sallad, morötter och oliver.
Toppa med flingsalt.
Smaka av såsen med salt och svartpeppar.
Strimla kassler.

Servera med nykokt pasta.

Härlig fredagskväll

Igår kom både Max och Maja hem. Max bor mest hos flickvännen och Maja har tillfälligt flyttat ut.

Vi beställde pizza och bara umgicks. Så härligt att ha alla samlade och att alla var på bra humor.

Som mamma känns det otroligt skönt att se dem tillsammans utan bråk.

Insåg igår på föräldrautbildningen på mellanvården att vår konstiga familjesituation för oss blivit normal. Vi vet egentligen inget annat. Det spelar ingen roll att vår familj är annorlunda men vi måste ändå fungera.

Stunder som denna har genom åren varit få och därför känns det speciellt för mig.

En annan sak som psykologen fick mig att förstå är att jag måste acceptera hur mitt moderskap blev.

Jag sa att jag bara ville vara mamma (inte vårdare och assistent) och fick till svar:

- När man får ett litet barn (tre i mitt fall) har man drömmar och förväntningar. Inte trodde du att det skulle bli såhär. Det du måste acceptera är att detta är den mamman du blev. Det är den mamma du behöver vara.

Tror det är väldigt sant och jag måste acceptera att det jag drömde om i framtiden för både mina barn och mitt föräldraskap kanske inte blir som jag önskade. Bara för att det inte blir som tänkt betyder det inte att det inte kan bli bra. Bra efter mina barns förutsättningar. Bra efter min förutsättning.

Dagens klokhet

Dagens klokhet

Dagens klokhet

Dagens klokhet

Kolja med rödbetor och pepparrot

Familjen åt fisk medan jag fick en vegansk burgare från Anamma.
Fisken uppskattades av alla. Så mycket så när jag kom hem var fisken slut. Rödbetorna var jättegoda. Ett lite annorlunda sätt att servera rödbetor på. I receptet är det honung som sötningsmedel men du kan givetvis använda det som passar dig bäst.

700 gram Koljafilé
1 kg potatis
2 dl mjölk eller havremjölk
1 pepparrot
500 gram rödbetor
1 msk honung
1 msk olivolja
1 citron
100 gram smör
salt
vitpepparkorn

Skala och koka potatis i saltat vatten.
Skala rödbetorna och riv grovt.
Blanda betorna med honung, olivolja, saften från citronen, salt och vitpeppar.
Värm upp 100 gram smör i en kastrull.

Skär fisken i portionbitar.
Stek den i smör, krydda med salt och vitpeppar.
Värm ca 50 gram smör och mjölk.
Pressa potatisen, blanda ner den varma vätskan.
Krydda med salt och vitpeppar.
Skala och riv pepparrot.

Servera fisken med mos, betor, smör, pepparrot och sallad.

Dagens klokhet

Inte bara straffad en gång

Magda gjorde fel och ska ta sitt straff (eller snarare jag eftersom det blir jag som får betala) men jag kan inte låta bli att tänka på att utgången hade kunnat blivit helt annorlunda om bemötandet bara varit mer förstående.

I fredags skulle Magda åka tåg med en kompis och när hon satt på bussen insåg hon att terminsbeviset låg kvar hemma. Hon hade bara fått med sig busskortet.

När jag frågade henne varför terminskortet inte kom med svarade hon.

- Det blev så stressigt. Klockan var 11.27 och bussen går 11.34.

Förberedelserna hade inte blivit gjorda som de skulle och eftersom Magda inte har någon tiduppfattning försvann tiden och plötsligt var det NU dags att springa till bussen.

Kompisen väntade på tågperrongen och det fanns ingen tid att hoppa av bussen för att hämta terminsbeviset. Det är en av nackdelarna med att bo på landet. Missar du en buss får du så duktigt vänta en timme tills nästa. Och det är bra kommunikationer. Finns de som har det mycket värre. Tänkte faktiskt på det i helgen när jag var uppe i huvudstaden. Där går tunnelbanan ibland var femte minut och ändå springer folk för att hinna med.

Det var här Magda tog fel beslut. Hon skulle hoppat av bussen vid nästa hållplats, gått hem och hämtat terminsbeviset. Även om hon hade kommit en timme försent så hade hon i alla fall gjort rätt. Men för Magda, som har svårt i plötsliga situationer, fanns inte det alternativet och det var ingen med henne som kunde hjälpa henne att ta rätt beslut.

När hon kom till tågstationen tyckte hennes kompis att det bästa var att åka med tåget utan terminsbevis.

- De kollar ändå aldrig.

Men det gjorde de och Magda uppmanades att uppge sitt personnummer. Det är här jag tycker att tågvärden kunde ha gjort annorlunda.

Magda har lyckats lära sig den första delen i sitt personnummer men inte de sista fyra siffrorna, Tågvärdens hårda attityd förvärrade hennes oförmåga och när Magda försökte förklara för henne att hon hade svårigheter med olika saker fick hon ingen respons, Istället blev hon hårt tillsagd att ringa någon som kunde hennes personnummer om hon nu inte kunde det själv.

Jag förstår att det måste vara svårt att arbeta som tågvärd för jag tror att man får höra många olika "ursäkter/lögner" till varför personer inte har biljett. Men som tågvärd får man faktiskt inte heller glömma att det finns personer som har olika typer av funktionsnedsättningar. Det går inte att se på Magda vilka svårigheter hon har. Om du tittar på henne ser du vilken 16-årig tjej som helst men det är hon inte.

Som tur är fick Magda tag i mig och fast jag inte visste vad det handlade om hörde jag på hennes röst att hon var väldigt upprörd. När jag sa hennes sista siffror klarade hon inte av att upprepa dem utan hon bad mig skicka dem i ett sms.

När Magda sedan ringer tillbaka till mig är hon jättearg. Tågvärden hade tagit hennes busskort trots att reglerna är sådana att man först ska ge en varning och sedan ta busskortet och ge böter.

- Mamma, hon gav mig tusen kronor i böter och tog busskortet. Hur ska jag nu komma till skolan? Hon får inte göra så. Reglerna är att hon ska ge mig en varning, den varningen måste jag ha med mig tillsammans med terminskortet varje gång. Glömmer jag terminskortet en gång till eller inte har varningen med mig så kan hon ta mitt busskort. Nu gjorde hon fel. Hon får inte ta mitt busskort. Hur ska jag komma till skolan?

Denna tågvärd kunde inte veta vilken skada detta gjorde. Denna tågvärd visste inte hur vi under ett helt år tränade Magda på att klara av att åka buss. Denna tågvärd kunde inte veta om att det tog nästan lika länge att träna Magda att åka tåg. Vilket hon bara klarar om hon har någon med sig eller om någon följer med henne fram till spåret och visar vilket tåg hon ska hoppa på. Hon har provat att åka själv men efter att en gång ha råkat hoppa på fel tåg så har det istället blivit att jag fått köra och hämta en tjej med panikångestattack. Hur bra bilförare tror du jag var under de 35 minuterna den resan tog? Hur orolig tror du jag var? Inte veta riktigt var hon befann sig eftersom hon inte klarade av att beskriva. Inte vet i vilket skick jag skulle hitta henne.

Jag förstår att tågvärden bara försökte göra sitt jobb men en annan attityd och ett annat mer förstående bemötande hade med all sannolikhet fått ett annat resultat. I alla fall vad gäller Magdas oro.

I morgon ska Magda till skolan. Hon vägrar åka med bussen eftersom hon inte längre har ett busskort och enda sättet att betala biljetten är att betala med bankkortet och det klarar hon inte av i bussen. Ett Jojo-kort skulle kunna vara ett annat alternativ men Magda vågar inte säga sin destination till busschauffören. Det blir jag som får skjutsa henne och komma en timme försent till jobbet istället.

Så har vi det här med böterna.

Kompisen sa att det var bara att strunta i att betala dem. Det hände ändå inget påstod hon men jag tog tillfället till att förklara för Magda att man måste betala sina skulder och räkningar.

Jag visste inte hur det gick till eftersom detta var något helt nytt för mig. Därför frågade vi skolan hur det låg till och de förklarade att Magda ska köpa ett nytt busskort av dem (200 kr), ta med kvitto och terminsbevis. Åka till Skånetrafiken i Kristianstad och visa upp kvitto och terminsbevis för att de ska kunna stryka skulden.

Bara när jag hör alla dessa steg så inser jag vilka svårigheter som ligger framför Magda. Åka tåg igen? Kommer det att fungera? Åka till Skånetrafiken och prata med en främmande person om något som hon inte riktigt kan förklara?
Ska försöka att ta ledigt någon dag så jag kan följa med henne. Hjälpa henne igenom så att hon i framtiden förhoppningsvis ska kunna klara liknande saker själv.

Jag skulle bara vilja att alla människor tog till sig att det inte alltid går att se på en människa vilka funktionsnedsättningar denna har. Någon som ser ut precis som alla andra kan ha väldiga svårigheter med både sig själv, andra människor och hur saker och ting fungerar. Snälla - se människan för den hon är.

Dagens klokhet