Sedan jag började jobba heltid har min vecka bara bestått av måndagar och fredagar. De andra veckodagarna har liksom bara försvunnit och helgen ska vi inte prata om. Jag går och lägger mig på fredagskvällen och plötsligt är det måndagsmorgon. Känner att jag inte riktigt hinner med. Alla de där måsten som städning och tvätt tar över och frustrationen över hur hemmet ser ut irriterar mig. Men den senaste veckan har jag faktiskt mått väldigt bra. Så klart så finns värken där. Den kommer med all säkerhet att alltid finnas där men jag har ändå känt att jag har mått bra. Jag hade inte tänkt så mycket på det förrän jag insåg att flera personer påpekat att jag såg ut att må bra.
Först träffade jag en gammal kollega som utbrast:
- Så pigg du ser ut. Du ser verkligen ut att må bra. Fräsch! Inte en dag äldre än 40. Så härligt att se dig.
Åh, tack men är det dags för nya glasögon eller kanske putsa de du har? Rynkorna är så synliga och de grå håren blir bara fler. Att jag blir 50 om två veckor syns mer än tydligt. Fast visst var det jättekul att höra.
Nästa bekant träffade jag dagen efter som utbrast att det var så kul att träffa på mig och att jag verkligen såg ut att må bra.
Hm, jag måste verkligen ha sett hemsk ut tidigare.
Så stötte jag på ytterligare en bekant som utbrister;
- Så glad jag blev i hjärtat av att se dig.
Då slog det mig. Jag mår faktiskt riktigt bra. Visst livet är en berg och dalbana men jag är väldigt nöjd med var jag befinner mig just nu. Allt kan bli bättre men på det stora hela är det riktigt bra. Och kanske syns det mer än vad jag tror. Även om jag alltid haft en positiv inställning och försöker att inte visa allt för mycket hur jag egentligen mår så är det klart att hur jag mår inuti även syns utanpå.
Njut av livet!
