Blommor till mig

Jag firar inte Mors dag. Men när mitt barn smider planer i "hemlighet" och kommer med blommor blir jag glad och tacksam.

Magda har under mer än tre veckor bett gubben att följa med henne till en affär. En affär där hon visste att det fanns ett halsband och ett armband jag gärna ville ha.

Som alltid säger gubben:

- En annan dag. Vi gör det sen.

Idag tvingade hon tillslut iväg honom. Och affären var såklart stängd. Men Magda gav sig inte utan tvingade gubben till att hjälpa henne med att köpa blommor till mamma.

Rosen var från henne. Eftersom hon gillar allt rosa. Orkidén var från alla tre barnen och Magda skrev till och med ett kort. Max sov så Magda undertecknade med hans man.

Hon är finurlig min lille gumma.

Den andra orkidén var också till mig.

- Ja, du fick ju inget på bröllopsdagen, sa gubben. Du får själv välja vilken som är vilken.

Det går inte särskilt märkvärdigt till i denna familjen precis.

Som Max sa:

- Jag tänkte köpa en blomma till dig men det kändes inte rätt att be dig om pengar för att köpa en present.

För mig är det faktiskt tanken som räknas. Jag är inte så van vid att få presenter.

Jag blev så otroligt glad för blommorna jag fick. Även om jag inte firar Mors dag. Att barnen/gubben visar att de tycker om mig och att jag är viktig känns otroligt skönt.