Så enkelt men så svårt

När vi satt på restaurangen i måndags sa Magda:

- Kock, det kan jag aldrig bli.
- Varför då? undrade Max.
- Jag fattar ju inte det där med måtten. Tänk om jag ska göra till flera. Jag kan ju inte räkna.
- Äsch, du får väl ha tecken. Ett tecken betyder så många och ett annat tecken betyder så många.

Först gjorde deras samtal mig ledsen. Magda ska kunna bli precis vad hon vill. Jag inflikade att som kock behöver man inte läsa recept varje gång utan man lär sig att göra en maträtt och sedan vet man hur man lagar den.

Däremot kanske det blir för stressigt men vem vet. Vill man något riktigt mycket så hittar man sätt.

När jag sedan tänkte efter vad Max hade sagt så slog det mig hur enkelt det egentligen borde vara. Laga mat ska vara roligt.

Kokböcker och recept är svårt. Det är många moment med siffror. Det är mycket text. Det är ibland svåra ord.

Det skulle kunna var så mycket enklare.

Istället för att det står 2 msk i receptet borde det vara, som i en del kokboken för små barn, en bild med två matskedar. Enkelt men inte fördummande.

Tänk om det sedan fanns möjlighet att tillfälligt stryka över när du tagit en matsked så du plötsligt inte står där och inte vet om du lagt i en eller två. För har man som Magda adhd, dyslexi och dyskalkyli är minnet också dåligt.

Tror vi ska börja med något som Magda vill laga och testa om hon och jag inte kan fixa en enklare kokbok.

För vill Magda laga mat ska jag hjälpa henne att göra det.