Vikten

Igår hos doktorn diskuterade vi det där om min viktuppgång.

Från det jag började med Levaxin tills idag har jag gått upp 26 kilo. Från under 50 kg till 76 kg.

Det är mycket. Visserligen under en 13 års period men ändå.

Jag har funderat mycket på det där och det har förundrat mig mycket.

Om man äter en medicin eftersom ämnesomsättningen inte fungerar så borde man inte gå upp i vikt.

Jag tackar inte nej till en bulle eller kaka men jag frossar inte.

Jag äter inte mycket mat. Två potatis har hamnat på min tallrik tidigare.

När jag under en period mätte, vägde och räknade så fick jag kämpa för att komma upp i 1800 kalorier.

Gubben skojade alltid om att även om jag levde på enbart vatten så skulle jag gå upp. Hade han ätit så lite som jag så hade han dött.

Visst har jag skojat om det men det har gjort ont.

Varje gång jag tagit på ett plagg som inte längre passat har gjort mig ledsen.

Att se en person i spegeln som inte varit jag har varit tufft.

Problemet för doktorn var enkelt.

-Finns det inkomster men inga utgifter samlar kroppen allt. Utan ämnesomsättning har du gått upp.

Det var så skönt att få det bekräftat. Jag har inte, som jag så ofta fått höra, ätit mig till denna vikten själv.

Gubben hade faktiskt rätt på ett sätt. Det hade inte spelat någon roll om jag levt på vatten.

Nu hoppas jag att rätt inställning av levaxin ska ge resultat.

Men gissa om jag är observant på hur jag mår. Vill inte komma tillbaka dit jag var innan jag slutade med Levaxin. Aldrig, aldrig. Ska jag äta medicin ska den hjälpa mig. Inte göra mig mer sjuk.