måndag 23 april 2012

Förlåt

Hur många gånger orkar man ta emot ett:

-Förlåt! 

När man vet att det är tomma ord. Att beteendet inte förbättras utan snarare tvärtom.

Jag är mamma. Ingen övermänniska.

Hur många gånger ska jag stå ut med fula ord spottade i ansiktet?

Hur mycket saker ska jag se förstöras?

Hur långt ner ska jag låta mig tryckas?

Jag är en människa med känslor. Ingen kall sten.

5 kommentarer:

  1. Dina ord gör ont att läsa, för visst finns det en gräns. Du måste ha ork och kraft kvar för hela familjen och framför allt till dig själv. Men jag kan inte säga hur du ska göra, det vet bara du.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ärligt talat så står jag helt villrådig. Vi försöker enligt konstens alla regler men inget hjälper.

      När man har ett barn som är precis som Dr Jekyll och Mr Hyde så vet man aldrig vilket ben man ska stå på.

      Igår flög sakerna omkring oss och det var tur att mina böcker väger så mycket för annars hade bokhyllan åkt i golvet.

      Orden som kommer ur den munnen är så fula och trycker ner en så otroligt mycket.

      Trots att gubben visade sin auktoritet så fortsatte hon. Tänk dig 164 cm lång och väger 55 kg ställer sig mot sin pappa på 186 cm och 115 kg. Totalt respektlös.

      Att sedan sitta på möte med bup och få höra att det är vi som måste sätta gränser. ????? Men om våra regler och strategier inte fungerar måste vi få andra råd. Inte bara höra att felet beror på oss.

      Jag mår så dåligt av detta och vet inte hur mycket till jag orkar. Känner mig så otroligt maktlös, värdelös och usel.

      Radera
  2. Lotta du som är som en knarkhund med din förmåga att leta upp saker, forskningar och en faslig massa annat kan inte du snoka upp någon überbra psykolog/terapeut/whatever som kan hjälpa er? Idag kan man ju ta möte via en webbkamera så det gör ju inget om människa inte finns i Näsum med omnejd.
    Åh Lotta vad jag önskar att jag kunde hjälpa er!
    Kram & kärlek

    SvaraRadera
  3. Om man inte har förmågan till något hjälper det inte med gränser, då måste först förmågan finnas. Tror att det ni behöver är en grundlig kartläggning på färdigheter och saker som stressar. Kram Ann

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är precis det jag efterfrågat under så lång tid men inte fått gehör. Nu är svaret: - Hon är satt i kö.

      Soc avslutar åtgärd och avvaktar utredning.

      Stångar mig blodig utan någon bryr sig.

      Känns hopplöst.

      Radera