Läkarintyg för körkortstillstånd

Det är konstigt det här med läkarintyg till ansökan om körkortstillstånd. Med Max hade vi väldiga problem och bup vägrade skriva ett intyg. Anledningen var att Max vägrade äta medicinen de ordinerade. Jag tyckte att de istället skulle fokusera på att se hur han som individ skulle vara i trafiken oavsett om han åt centralstimulerande medicin eller inte. Tyvärr vägrade de lyssna på mig. När jag då istället bad dem att remittera Max till vuxenpsyk för att vi skulle få hjälp där istället så hände ingenting. Max hade under dessa år som vi försökte få ett läkarintyg hunnit fylla 18 år och därmed tillhörde inte längre bup.

Tillslut skickade vi in pappren utan läkarintyg och förklarade att Max hade adhd-diagnos men inte längre medicinerade eller hade någon kontakt med psykiatrin.

Det tog några veckor och sedan låg hans lämplighetsintyg i brevlådan.

När Maja fyllde 16 i våras tänkte jag att det är lika bra att dra igång hela affären med hennes intyg om det ska ta sådan tid innan bup får tummarna loss.

Häromdagen låg hennes läkarintyg bland posten.

Det som jag tycker är konstigt är hur en läkare som bara hastigt tittade på Maja vid senaste besöket kan skriva ett intyg där det står:

" Nu 16-åriga Maja har haft kontakt med BUP sedan hon var åtta år gammal, med anledning av ADHD-problematik med huvudsakligen hyperaktivitet/impulsivitet. Har medicinerat kontinuerligt. Symptomen har gradvis avtagit och idag är Maja en åldersadekvat självgående tjej som klarar gymnasiestudierna väl. Det bedöms inte föreligga några medicinska hinder för övningskörning/körkortstagning."

Visst, läkaren har vi träffat under de 11 år som vi haft med bup att göra men är verkligen ungefär en träff om året på 45 minuter tillräckligt? Räcker det för att läkaren ska kunna bilda sig en uppfattning om hur mitt barn/min ungdom kommer att bete sig i trafiken?

Självklart är det bra att det tittas lite extra på ungdomarna med de här diagnoserna eftersom impulsivitet inte är särksilt bra alla gånger att ha i trafiken. Att vara aggresiv och explosiv är inte heller alltid så lyckat vid bilkörning. Visst finns det situationer när de egenskaperna kommer väl till användning men jag förstår resonemanget i stort.

Däremot kan jag se ett större perspektiv att fler än de med npf-diagnoser borde ha läkarintyg för att få körkortslämp. Alternativ att hela processen förändras. För det finns mängder av ungdomar och även vuxna som när man tittar lite närmare inte borde ha körkort eller kanske behöva vänta lite lämgre än till 18-års dagen innan de slläpps lösa på våra vägar.

Det är bevisat att unga killar är livsfarliga på vägarna. Står till och med i försäkringspappren att ingen under 25 år får köra bilen om försäkringen ska gälla.

Så min slutsats är att det behövs mer individanpassning när det gäller lämpligheten att köra bilar på våra vägar.

Bäst att avgöra hur var och en passar bakom ratten borde ju vara den som sitter bredvid. Och då menar jag inte den som sitter bredvid dig vid uppkörningstillfället utan jag menar den körlärare som åker med dig vid flera tillfällen. Som utsätter dig för situationer och ser hur du reagerar. De om någon borde ju ha mer kunskap om din förmåga bakom ratten än en läkare som träffar dig på sitt kontor under ordnade former en gång om året eller en handläggare på transportstyrelsen som läser din ansökan.